brimikshallon

Alla inlägg under september 2019

Av Kerstin Frithiof - 14 september 2019 10:07

För nåt år sen (tja, det kanske är längre) skaffade jag en surfplatta, och den har jag haft mycken glädje av.. Inte minst när jag låg på lasarettet i somras.. Och alla dom veckor jag har tillbringat inom mina egna fyra väggar..


Lokalradiokanalerna har jag däremot inte glatt mej åt..


Det verkar som om konceptet går ut på att tvenna hurtiga personer flamsar runt lite varvat med en och annan nyhet och besynnerlig musik.. Jag brukar stå ut max en halvtimme, sen måste jag stänga av.. Mer orkar jag inte med..


Häromdan hittade jag emellertid P1, och sen dess lyssnar jag med glädje..


Man  l ä r  sej mycket ska jag säja.. Idag har jag lärt mej om monarkfjärilar, som vanligtvis flyttar runt i norra Amerika, men som en och annan gång kan dyka upp hos oss..


Jag har egentligen aldrig lyssnat på radio.. Inte sen jag var ung, och rattade in Radio Luxemburg på familjens stora radioåbäke..

 

Som synes har P1:s rubrik satt sej i topp.. Där ska den få förbli.. Jag är  s å  glad att jag hittat den..


Det är lördag.. I G E N.. Det verkar som om veckorna på nåt märkligt sätt drar ihop sej till en enda dag.. Och   f o r t  går det.. 


Jag är inte ensam om att notera att så verkar vara fallet.. Jag läser just nu Thomas Manns Bergtagen, och författaren sysslar mycket med det märkliga begreppet  t i d.. (Lilla Hallon hade också en del funderingar om fenomenet)..


Jodå, jag har läst Bergtagen en gång tidigare.. För länge sen, men läser med andra ögon idag.. Jag vet faktiskt inte om jag utvecklats eller förfallit.. Hoppas det förstnämnda..



Av Kerstin Frithiof - 13 september 2019 08:52


Näe, jag tycker  i n t e  kaffe smakar gott längre.. Och inte blir jag piggare av det heller..


Frågan är, om det bara är mitt  e g e n l a g a d e  kaffe, som smakar hö, eller det är kaffe lagat av vem som helst..


I förgår var jag bjuden på eftermiddagsfika, och  d e t  kaffet smakade som kaffe  s k a  smaka.. Således är det  j a g  som inte längre kan laga kaffe..


Det började med att U., en barndomskamrat, ondgjorde sej över "kärringar, som häller över bönorna i bleckburkar i stället för att behålla dom i köpeförpackningen"..


"Smaken försvinner", sa hon, och jag lyssnade med skammens rodnad på kinderna.. Jag har  a l l t i d  lagt över bönorna i en bleckburk.. Detta dessutom  l å n g t  innan nån kunde komma på tanken att kalla mej för kärring..


Det var  n u  kaffet började smaka gammalt hö..


För att få gott kaffe igen (Jag dricker dvs.. d r a c k  bara till frukost och när jag blir bjuden) köpte jag en burk torkat kaffe, men det var lika illasmakande det.. (Bleckburken med äpplena var min kaffeburk i många år)..


Jag har löst problemet med det illasmakande kaffet galant..


Jag har  s l u t a t  dricka kaffe överhuvudtaget.. Källans klara till frukost är inte dumt det heller..


Nu kommer jag till en fråga, som bekymrar mej lite grann.. Ä r  jag verkligen så  l ä t t p å v e r k a d  så att tillåmed smaken kan manipuleras.. I så fall är jag en bedrövlig sort..


Men man tillverkar kanske kaffe med tillsats av hö numera.. D e n  tanken får bli min tröst..











































































Och nog tyckte  j a g  att kaffet alltid smakade bra.. 

Av Kerstin Frithiof - 12 september 2019 11:02


Alrig någonsin har mitt lilla rönnbärsträd burit så rikligt som denna sommar:

 

Det är ofattbart att det inte rasar omkull.. Skörden måste väga ett  t o n..  Minst..


Vore jag duktig och huslig skulle jag koka gelé på bären.. E l l e r  om jag ansåg att kokandet var en del i nåt experiment.. Vanligt husligt saftande och syltande har jag lagt bakom mej för eoner sen..


Apropå  b ä r a..


Aldrig någonsin har heller mina uppfarter burit så rikligt som denna sommar:

 

Usch.. Jag mår inte bra när jag ser allt ogräset..


Nåja, sysselsättningen är säkrad för lång tid framöver.. Bara benet blir helt läkt så..











Av Kerstin Frithiof - 11 september 2019 08:09


Just nu plågas vi här vid Hanöbuktens strand av efterverkningarna av orkanen Dorian.. Särskilt mina  s o l r o s o r  far illa i blåsten.. 


Igår blåste tillåmed en stängel ner.. Lyckligtvis upptäckte jag sorgligheten i tid, och kunde rädda blommorna.. 

 

Aldrig på tiden hade jag plockat solrosorna och satt in.. Jag plockar aldrig blommor.. Jag låter dom vara och leva och dö sitt liv i ro och fred.. Precis som jag hoppas få göra själv när tiden är inne..



När jag höll på med att ordna och bära in solrosorna i den tunga kruka, jag valt åt dom, överansträngde jag benet och fick väligt svårt att gå.. Det känns bättre idag, men jag tar det lite lugnt med gymnasticerandet.. V i l a  är nog vad jag behöver bättre än ansträngning.. 


Jag håller alla tummar jag har för att dom här vackra jättarna inte ska blåsa ner i dagens hårda vindar..

 



















Av Kerstin Frithiof - 10 september 2019 10:09

Vi, som bor på Enevägen, har ofta frågat oss:


-- Hur länge, Sölvesborgs kommun, ska du fresta vårt tålamod.. 


Bild från vår slitna gata;

 

Nu, äntligen, har jobbet med att byta rör startat.. 

 

Wow, så bra att slippa  läckor och översvämningar till slut.. 


 

Jag gilar faktiskt att fota stora maskiner.. Bara fota.. Inte försöka köra..












Av Kerstin Frithiof - 9 september 2019 11:42


Idag har damen  u n n a t  sej.. Minsann.. Jag tog med mej mitt lilla fejs och gick till en skönhetssalong..


Jag kostade på mej en  a n s i k t s b e h a n d l i n g.. Och  d e t  var otroligt skönt.. Om jag sen blivit nåt skönare själv, ja,  d e t  står skrivet i vind och rinnande vatten..


Under behandling med diverse oljor och salvor, ångor, massage och klämningar:

 

Ur det här perspektivet har jag aldrig sett mej förr..


Behandlingen var behaglig, och när jag får råd, ska jag göra om den..

 

Glad gris.. Färdigbehandlad och rosig.. 


Just nu skördade jag min sista druvklase.. Och åt upp bären..


Inte hade den här skörden räckt till nåt  v i n,  inte, som signaturen Jammar, föreslog.. Men, visst, får jag en tio- tjugo kilo nästa sommar, ska jag göra ett försök.. Experiment har alltid legat mej varmt om hjärtat.. 











Av Kerstin Frithiof - 8 september 2019 11:02


Inte blev dom många, och inte blev dom stora heller.. Och inte särskilt söta, vad det beträffar.. Men dock..


Nån  o m v å r d n a d  fick dom inte i sommar.. Fick klara sej bäst dom kunde.. Mina  d r u v o r:

 

Till nästa sommar ska dom få bättre skötsel.. För jag kan väl inte tro att jag ska dimpa då också..


Det är söndag och tyst och lugnt ute på gatan.. Jag har promenerat runt kvarteret utan hjälpmedel.. Och det har gått bra.. 


Veckan som kommer måste jag ägna mej åt konditionsträning så gott det går.. Nästa helg har jag nämligen erbjudit mej att ta hand om Skorpan, och då gäller det att vara i god form.. Inte minst för min egen skull..


Jag ser fram emot att ha lilla hunden här..


Härom dan träffade jag honom, och han verkade överlycklig att se mej.. Tydligen kommer han ihåg både mej och skafferiet..















Av Kerstin Frithiof - 7 september 2019 12:47


Det är märkligt.. Med tiden har jag börjat mer och mer intressera mej för det som var en gång.. Inte så att jag springer på antikauktioner eller håller på med släktforskning.. Nä, det är små vardagliga föremål, som finns i min närhet, som jag intresserar mej för.. Mer och mer..


Så har jag tillexemel en  g r y t a,  som tillhört min mans mormor.. Jag använder den ofta.. Det är en gammaldags stekgryta med gjutjärn invändigt och emalj på utsidan..

 

Den är lite kantstött, och man kan se, att den har använts över öppen eld i en gammeldags vedspis..


(Det som ligger i är resterna av gårdagens och dagens kalopsmiddag.. Potatisarna ligger också i.. Jag kommer att ha mat i två dar till, så mycket lagade jag igår)..


När jag tar fram grytan kan jag se min mans mormor framför mej.. En liten mager dam med stor värdighet.. Hur denna lilla mänska bara  o r k a d e  handskas med den tunga grytan är ofattbart.. 


 

Hushållsvågen har också tillhört henne.. D e n  fungerar också alldeles utmärkt trots, vad jag begriper, avsevärd ålder..


Längst ner på bilden ser man spetsen av min mors järnkniv.. Den är också gammal, men fungerar utmärkt.. D e n  har jag skurit mej i fingrarna åtskilliga gånger med..


Jag fick den när jag flyttade hemifrån 1957 och den har följt mej alltsedan dess..



Jag undrar om det jag nu berättat inte är alldeles äkta nostalgi.. 


Häromdan kom jag på att  o s t h y v e l n  köptes när jag och min man skaffade vår första bostad 1963.. D e t  är också länge sen..


Vid närmare eftertanke har det mesta i min tillvaro hänt "för länge sen"..


Det vore kanske på tiden, att införliva lite nytt med mej..


Tja, vänta bara till benet är helt läkt.. Då jäklar i mitt lilla snus..









Presentation

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< September 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards