brimikshallon

Alla inlägg under december 2019

Av Kerstin Frithiof - 23 december 2019 08:42


Den här julmånaden har jag lärt mej nåt jag aldrig tidigare ägnat en tanke åt.. Jag har fattat, att man måste plantera  o m  växter man köper.. Dom står bara i nån slags smulor, och tror man, att det är riktig jord tar man miste.. Svårligen miste..


Hade jag fattat  d e t  för ett par veckor sen hade jag haft en fin plättar- på- snöre vid det här laget..

Nu ser den ut så här:

 

Jag borde ha fattat det när jag räddade min fina, vita julstjärna.. Men inte.. 


Nu hoppas,  h o p p a s,  HOPPAS  jag att det ska finnas liv kvar i plättväxten.. Den står i rent vatten och det har den gjort sen i går eftermiddag..


Man säjer ju, att man lär så länge man lever.. Är  d e t  sant kommer jag att bli mycket gammal.. Jag inser att jag har ohyggligt mycket kvar att lära.. Inom alla områden.. (Missa avtagsvägar och ramla och slå mej behöver jag inte förkovra mej i.. D e t  är jag så bra på redan)..


Det är lille julafton och nermörkt.. Jag är iallafall glad att jag inte bor på Svalbard.. Där är det natt flera månader..


     

Den här räddningsaktionen lyckades iallafall..





Av Kerstin Frithiof - 22 december 2019 10:54


För en tid sen köpte jag en krukväxt med det klingande namnet "plättar på snöre".. 


Jag tyckte namnet var roligt, och så var jag just i färd med att grädda  p l ä t t a r.. Nja.. rättare  p a n n k a k o r..


Ingenting kunde passa bättre, tyckte jag och hivade upp fyndet på hyllan i köket.. Men.. Den  t r i v d e s  inte:

 

Idag ser växten ut som en  r i s h ö g,  och dom flesta plättarna har trillat ner:

"Sic transit gloria mundi" som lilla romartokiga Hallon skulle ha sagt..


Själv funderar jag på att klippa ner växten och plantera om den i lite fin blomjord..


Ja, minsann.. Det ska jag göra precis med det samma.. 












Av Kerstin Frithiof - 21 december 2019 10:49


Det är inte så många vita jular jag kan minnas.. Inte blir det nån i år heller..

 

Sommarens fröjd kunde jag inte njuta av, och höstens stök klarade jag inte av.. Ungefär såhär ser det ut i hela trädgårn..Nåja, spotta i nävarna och ta nya tag,  d e t  kommer att gälla i vår..


Trädgårn har varit förfallen förr.. Allting verkar gå i cykler.. I mars nån gång kommer det att bli dags för "påt" igen..


I just mars för två år sen hamnade jag med full fart i avfallstunnan med huvet före.. Jag hade precis klippt rosorna, så jag for rakt in bland taggarna.. 


Jag försökte mej på att jämra mej högljutt.. I hopp om att nån skulle komma och hala ut mej, ynka mej och blåsa på blessyrerna.. 


Men, nä, det var söndag och inga grannar var hemma, så jag fick allt kravla mej fram för egen maskin..  D e n  gången var det faktiskt synd om mej.. Fast egentligen var jag nog mer löjlig än ömkansvärd..


Nu känner jag en näst intill  o b e t v i n g l i g  lust att berätta om  a n d r a  gånger det varit synd om mej, men, nä, nån gnällspik ska jag inte förfalla till att bli.. Inte så här före jul iallafall..



Jag och Agneta har börjat utveckla en trevlig jutradition.. Vandring på Sternö på julafton..


Förra julen avslutade vi promenaden med att gå och äta på ett lokus inne i stan.. Och båda blev jättesjuka.. I magarna.. Jag hann hem innan det satte igång för fullt.. Tack gode Gud för det..



Julen dessförinnan var lilla Hallon med på vandringen, en av hans sista.. Jag saknar alla mina hundar så mycket.. För att inte tala om mina mänskor.. Och kissar.. Särskilt mycket saknar jag dom vid juletid..
























Av Kerstin Frithiof - 20 december 2019 15:04


Idag har jag promenerat en timme på Nytorpet och igår en timme på Stiby.. Inte alls lika tröttande som jag hade väntat mej.. Tröttande.. Ja.. Men mindre tröttande än förmodat.. Det finns hopp.. Om att bli stark i benen igen.. 


Idag har det varit mörkt hela dan.. Fast vårt gamla klot står i valet och kvalet.. Vända eller fortsätta ut i tomma mörkret.. En vacker dag struntar det i att vända, och  d å  är det ute med oss.. 


Tja, allting har fröet till sin egen undergång inom sej, och jordens undergångsbacill är mänskligheten.. Det har jag trott länge, och tydligare blir det.. 


Jag undrar mycket hur det kommer att gå om SD vinner nästa val.. Enligt mätningar är dom redan det största partiet..


Här i min hemkommun, Sölvesborg, styr dom redan, och vad jag förstår har dom redan gjort sej skyldiga till en del otroliga fadäser.. Men vind i seglen  d e t  har dom..

















Av Kerstin Frithiof - 19 december 2019 09:24


När det gäller att stoppa  m a t  i frysen har jag lätt att  ö v e r s k a t t a  mej.. Inte behöver  j a g  skriva etiketter på burkarna.. J a g  kommer ihåg ändå.. Att jag aldrig  l ä r  mej..


Fast.. det är klart.. ibland blir man glatt överraskad..


Som i dag:

Inte för att det egentligen  s y n s  på bilden, men det är bruna bönor och fläsk.. Och  m y c k e t  är det.. Det räcker till  t v å  middagar.. Halleluja..


Det är  s v å r t  att fotografera mat.. Dom läckraste uppläggningar liknar ofta rena geggan.. Se ovan.. Den bilden kan föreställa allt från stekt sill till vilsegången kalops..


Vore jag ung (och vacker höll jag på att skriva) skulle jag utbilda mej till  f o t o g r a f  och specialicera mej på matfotografering.. Och  d u k t i g  skulle jag se till att bli..


Då vore min försörjning i hamn, och därmed menar jag inte, att jag skulle  ä t a  u p p  motiven när bilderna var klara..


Nä, jag skulle bli så duktig, att jag kunde välja och vraka bland uppdrag.. Och tjäna  m y c k e t  pengar..


Kulinaritetsfotografen Kerstin Frib.. nä.. D e t  var en annan.. Frithiof ska det vara..


Jag tror förresten, att jag ska låta ta bort krusidullet från mitt efternamn och stava det Fritjof i stället.. Jag  u n d r a r  har man gör.. T i l l å t e t  lär det väl vara iallafall..

















Av Kerstin Frithiof - 18 december 2019 10:14


Jag undrar varför det alltid ska blåsa småspik, ja  s t o r a  spikar också, vid  j u l t i d.. 


Det har säkert nåt med temperatur över hav och land att göra.. Och hemskheter långt ute på Atlanten.. Eller över ryska tundran.. V i  tycks ligga i vägen för stormarna från vilket håll dom än kommer..


I natt tog det i att blåsa nåt förskräckligt.. Vinden tjöt och ylade och regnet smattrade mot tak och rutor..


Nåja, så länge det inte  s n ö a r  ska jag inte klaga..


Aldrig är Sverige så  a m e r i k a n i s e r a t  som vid jul.. Tomten kommer från USA (visste ni förresten, att han fick sitt utseende från en reklambild för coca-cola, och att det var en  s v e n s k,  vars namn jag inte lagt på minnet, som ritade skogsarbetaren, för det var  d e t  han var, och han läskade sej och ditt stora skägg med en coke efter jobbet)..


Nåväl.. T o m t e n  och  r e n a r n a  och dom öppna spisarna, där tomten obegripligt nog inte fastnar, alla kulörta lyktor och allt ho-ho-hoande.. Allt har vi saklöst importerat från det stora landet i väster..


Helt sanslöst finner jag det vara med allt detta julklapperi.. Och all städning och allt jäkt..


Jag då.. Firar inte jag.. Och städar.. Och förköper mej på presenter ingen egentligen vill ha.. 


Svar: Nej, det gör jag inte.. Kanske beroende på att jag inte har nån familj, som kommer och ställer krav på mej.. Och städning har aldrig varit min starka sida..


En liten skinka brukar jag iallafall kosta på mej.. Förr köpte jag en megastor, och så hade jag mat varenda dag fram till trettonhelgen.. 


När så jobbet började efter trettonhelgen var jag praktiskt taget  v a c c i n e r a d  mot allt vad skinka hette.. Fram till nästa jul..


Idag tänker jag  i n t e  leta upp nån bild.. I stället ska jag gå och ta på mej ytterligare en tröja.. Det drar som attan i mitt otäta hus..

























Av Kerstin Frithiof - 17 december 2019 09:06


Signaturen Annelie har kommenterat fotot på lilla Skorpan, som jag visade häromdan.. "Han är så söt", säjer hon, och berättar att hon haft en hund som blev femton..


Ja, du Anneli, får man ha en hund i femton år är man lyckligt lottad..


Mitt eget hundägande började redan 1972, och slutade för nästan två år sen.. Nu är jag för gammal.. Kanske inte just nu, men jag är iallafall såpass att jag inte vet hur länge jag håller näsan ovanför vattnet.. 


Idag skulle jag ha avverkat sista läsningen för terminen, men magen illfänades i natt så jag har ringt återbud.. Det vore inte kul, att komma till äldreboendet med en sån julklapp.. 


Det är inte klokt så mycket fin  k ö r m u s i k  det finns.. Särskilt nu i juletid vad det verkar.. Jag plockar in den ena kören efter den andra på min lilla platta och bara njuter..


När jag var liten sprang vi ungar och skrålade, inte Tannenbaum, men väl Taggatrau.. "En taggatrau, en taggatrau, dä ä en trå mä taggar pau..

O ä dä inga taggar pau, sau ä dä ingen taggatrau... En taggatrau, en taggatrau dä ä en trau mä taggar pau"..


Tja,  m i n n e t  är det iallafall inget fel på..


Idag är det precis en vecka kvar till årets mest överskattade helg.. I och för sej tycker nog jag att alla helger är överskattade, men julen är i en klass för sej.. Firat har jag inte på många år..


Nyår har jag i många år firat med att hålla tass.. Först på noffarna, sen på terrierna.. Särskilt lilla mor var väldigt rädd för smällare.. Kanelen och Hallon brydde sej inte så mycket..


I år ska Skorpan bo här.. Vi får väl se ur det blir med skrämseln när det  gäller  d e n  juvelen..


Mörkret är  f r u k t a n s v ä r t,  men snart vänder det.. Till helgen närmare bestämt..  

Bilden är inte ny, men det ser likadant ut i dag på Havsbadet.. Alarna har förstås tappat sina löv, men blåsten är i stort sett samma..


























Av Kerstin Frithiof - 16 december 2019 14:51


Jag  u n d r a r  om det jag trott vara  r ö t t e r  på en av ruscuskvistarna inte i själva verket är ett  b l a d,  egentligen en del av stammen, som har gett upp tillvaron och håller på att lösas upp i sina beståndsdelar..

 

Riktigt spännande är det iallafall.. Jag  t ä n k e r  plantera den i jord vad det lider.. Gu´ vet vad som kommer upp..


Tack Birgit för att du hörde av dej om ruscus.. Jag skickar hälsningen på detta vis eftersom jag inte är så säker på att svara på kommentarer.. Trevlig helg till dej och familjen..


Jag var på avslutning för "läsarna" idag, och om vanligt förvånades jag över hur mycket mänskor får ut av sina sysslor.. Och över hur stor del av deras tillvaro som tydligen går åt till förberedelser och eftertanke.. 


Jag förvånas och gör som jag alltid har gjort.. Åker till "jobbet", gör det jag ska och sen åker jag hem.. Märkvärdigare har det aldrig varit för mej.. Aldrig nånsin.. Aldrig på nåt jobb.. 


Jag  t r o r  inte att jag varit nonchalant eller slarvig.. Det har bara fallit sej väldigt lätt för mej att hitta  g e n v ä g a r..


Klockan är kvart över tre och det mörknar.. Nu går jag ut och tänder ljuset på trappan..

















Presentation

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< December 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards