I går eftermiddag kom dom igen.. Sidensvansarna..

Visserligen var det för mörkt för färgfotografering, men ingen kan missta sej på dom profilerna.. Och så satt dom stilla.. 

Jag undrar om jag inte börjat få  s ö m n s t ö r n i n g a r.. Jag kan utan vidare  s i t t a  och sova.. Var som helst på dagtid, men när natten kommer är det värre.. I natt somnade jag inte förrän vid fyratiden.. Och då efter att ha varit uppe och ätit en smörgås..

Tanken var, att det skulle ta så mycket energi att smälta maten, att jag somnade av ren utmattning.. Och det gjorde jag.. Och vaknade för en stund sen.. 

Jag har hört talas om folk som "vänder på dygnet".. Talas om förresten.. Jag har känt  e n  och  känner en annan, som gjorde och gör just det..

Det här beteendet bekymrar mej.. Dygnets bästa tid är alltid morron och förmiddag.. Det har jag alltid tyckt.. Jag gillar inte alls tanken på att jag ska sova bort dom timmarna eftersom jag envetnas med att vara vaken på nätterna..

Nåja, det kunde vara värre.. Jag kunde ha drabbats av  d i g e r d ö d e n  eller den hemska kinesiska influensan..

Igår kväll var det musik på TV minsann.. Beethowen på tvåan.. Samtidigt med minnesprogrammet om Marie Fredriksson på ettan.. Och sen blev det countryhistoria lite senare.. 

Det är märkligt, att jag har blivit så fascinerad av just country.. Jag undrar om det inte är  ä k t h e t e n  som tar tag i mej.. För särskilt  v ac k e r t  är det inte..

Jag har en liten platta och på den kan jag fiska fram allting i musikväg.. Och så har jag en liten högtalare, som förhöjer ljudet.. 

Givetvis finns det förnämligare och mera komplicerade apparater, men dom jag har duger bra åt mej..