Oxveckorna kallas dom här första veckorna på året.. Sega och osällskapliga som dom är..

En fasans tanke slog mej precis.. Dom här egenskaperna stämmer rätt så bra in på mej.. Seg och osällskaplig.. Åtminstone ibland..

Det är lördag och det blåser och är mulet.. Och inte en mänska är ute.. Gräset växer och rosorna skjuter skott.. Jag skulle behöva klippa ner mina summerwindsrosor, men med skott och  g r ö n s k a  är det frågan om jag törs.. Jag kanske tar död på dom.. För övrigt är det alldeles för tidigt på året..

Jag skulle vilja hitta på nåt roligt, men kan inte komma på vad.. 

Jag tror faktiskt, att jag ska ta med kameran ut i eftermiddag och kolla om det finns nåt att fotografera.. Det kan iallafall inte bli nåt med solsken eftersom det är jämnmulet ute..

E n  god gärning har jag iallafall gjort i min tid.. Den här lilla skatungen satt på grannens gräsmatta och  s o v  i all oskuld.. J a g  ut och sjasade upp den i boet.. Det lilla livet räddades..

Var ungen finns idag som vuxen förståndig skata kan man inte veta.. Inte heller om den fortfarande lever..