Om jag iddes skulle jag ta kameran och gå ner till stranden och fotografera vatten, som håller sej stilla för en gångs skull..

Men, som sagt jag gitter inte göra det.. Usch så trött jag har varit på denna veckas hemska blåsande.. Idag är det iallafall vindstilla.. Så länge det varar..

Det låter som om jag ofta gnäller över blåsten här i Norje.. Kanske det.. När jag lägger märke till den.. För det mesta gör jag inte det.. Längre.. 

Med blåsten och norjeborna är det som med mistlurarna och hanöborna.. När det slutar blåsa och tuta,  d å  märker man dom..

När jag och min man flyttade hit  (Hurra, vi har ett  h u s)  var den eviga blåsten det enda negativa vi lade märke till.. 

Det är så fortfarande.. Blåsten är det enda negativa.. Särskilt på vintern när det är kallt.. Den tar sej in i huset också, blåsten, och då gäller det att pälsa på sej.. 

Igår skrev jag om kläder, och fick en kommentar av en färgglad flicka.. F a s t  jag misstänker att färgprakten var följden av tankspriddhet..

Jag kände en gång en dam, som klädde sej ungefär som beskrevs i går.. Fast  h o n   gjorde det alldeles medvetet..

Till slut tyckte man att hon  s k u l l e  så vara.. Det var  h e n n e s  stil..  Man  v a n d e  sej.. Ungefär som med blåsten och mistlurarna..

Lite alldeles underbar färgprakt från min trädgård.. Hoppas jag ska kunna få till det i sommar också..