Under min tid som student i staden på Sveriges framsida lärde jag mej att uppskatta  h ö n ö k a k a,  som väl var nåt mellanting mellan vanligt bröd och kaffebröd.. Sött och gott med andra ord.. Pålägg var totalt onödigt..

Senare brukade jag och min man fixa pizzor på hönokakor..

Och så gick åren.. Jag glömde bort att det fanns nåt som   h e t t e  hönökaka..

Häromdan såg jag emellertid en påse med påskriften hönökaka.. Inte  l i k n a d e  det hönöbrödet som jag minns det, och inte smakade det som jag mindes  heller.. 

Ärligt talat smakar det inget alls.. M ö j l i g e n  kan man spåra ett litet stänk av vettex..

Är jag besviken.. Äsch, inte gitter jag vara  d e t.. Snart är brödet slut och sen köper jag aldrig det igen..

Nåt, som aldrig gör mej besviken är dom här kamraterna:

Ibland köper jag mej ett rör, men det ska vara originalet.. Å sen sitter jag och knaprar..