Först vill jag tacka sign. Amisa för hennes kommentarer bl.a i går om ponchon och pianostolen..

Jodå, ponchon köptes nån gång på sjuttiotalet och användes flitigt i både ur och skur.. Filten var väldigt regntålig.. Den blev tung, men  j a g  förblev torr.. Det är kanske dags att använda den igen..

Igår kom  ett meddelande per elektronik att rosen jag beställt var skickad.. Och jag som trodde, att dom glömt bort det.. Eller, vilket vore värre, att den låg och försmäktade i en finka nåstans längs järnvägen.. 

Försändelsen är tung, stod det i meddelandet, så jag får hoppas, att den innehåller kruka och jord också..

Våra första rosor, Paul´s Scarlett och New Dawn skickade jag och min man efter från Holland.. Dom lever ännu, men dom röda börjar bli lite trötta.. Inte att undra på förresten.. Året var 1968..

Jag håller fortfarande på med min morronpatiens.. När det ser ut som följer på displayen har jag inte en suck att lägga ut den röda.. Det fordrar klurighet, och det är inte mycket av den varan jag har..

Igår var jag intill dödströtthetens gräns flitig i trädgårn.. Ogräsrensning och gräsklippning.. Jobbet fortsätter idag, men klippningen slipper jag tack och lov..

När jag håller på i trädgårn kommer alltid den här lilla kompisen och hälsar.. Vänslas en kort stund och fortsätter sin promenad mot sina "nattliga, kattliga, evigt ofattliga" mål.. 

Jag  t r o r  det är en kastrerad honkatt, men det skulle aldrig falla mej in att vara så respektlös att jag vände missen upp och ner för att kolla..