--Det gick undan det här, sa matte förundrat.. Vart tog det  v ä g e n,  sa hon.. Ännu mer förundrat..

--Vad var det som tog  v ä g e n..  Lilla hunden rusar till fönstret, lägger upp tassarna på fönsterbrädet och tittar åt alla håll.. Svansen i topp.. Det kan kanske vara nåt att skrämma..

--Året, året 2016, suckar matte.. Det hann knappt  b ö r j a, och nu är det  s l u t..

Äsch.. Det är bara mattes gamla vanliga tidsfunderingar igen.. Jag önskar hon kunde göra som jag: Bara  v a r a  utan nåra som helst tankar om tiden.. Hon lär sej i vilket fall som helst inte att begripa sej på den..

Igår var jag på Stiby med matte och Agneta..

Vi träffade tre trevliga hundar.. Jag var trevlig jag också..

En dam vi mötte frågade varför lilla mor inte var med.. Matte kände sej alldeles varm om hjärtat..

--Plötsligt var det som om hon faktiskt  v a r  med, menade hon..

Om vädret kan säjas, att det är mulet och ungefärligen 10 grader.. "Ungefärligen"  eftersom vår termometer inte visar helt rätt.. Bara "ungefärligen"..

Det är faktiskt ganska mycket hos oss som bara är ungefärligen..

Här är ungefärligen städat, ungefärligen dammigt.. Kylskåpet är ungefärligen fullt och likaså är tvättkorgen i källaren..

Just nu blåser det inte så gardinerna hänger ungefärligen rakt ner..

--Du är inte i nån  n y å r s s t ä m n i n g,  matte..

--Nä, bara  u n g e f ä r l i g e n..

--Vad ska vi välja för bild idag, matte.. Lilla hunden är angelägen om att visa en, iallafall  u n g e f ä r l i g e n  fin bild..

--Jag vet precis.. Matte skiner upp och hennes glas börjar fyllas..

--Det  h ä r  är väl ingen fin bild.. Lilla Hallon blir mörk i blicken.. H a n  hade tänkt sej en  s o m r i g  bild med blommor och blader.. Inte en latbild på sej själv..

--Jo, men  d å  vet jag en  a n n a n  jättefin bild.. Finare finns inte.. Mattes glas svämmar nästan över..

Och så blir hund och mänska inte bara  u n g e f ä r l i g e n  utan helt och hållet överens.. Finare finns inte..

Lilla Hallon fick tre kommenterer på sitt blogginlägg igår.. Tre kommentarer, som gladde oss mycket..

En har försvunnit, vart förstår vi inte riktigt, men det var efter att matte försökt svara på den, som den liksom bara gick upp i rök..

Signaturerna Göran och Quipus tackar vi på det här sättet eftersom matte inte är så bra på att skicka saker på datorn..

 Vi kom till Nytorpet i går och jag var lös hela tiden..

Efter promenaden åkte vi hem till Agneta och lagade till en lunch..

Jag blev så glad när jag förstod att vi skulle hem till henne..

Lilla mor och jag var där ibland om matte skulle resa bort, och jag fick glada känslor i precis hela kroppen när jag mindes hur mycket roligt vi haft där..

Till och från lägger matte huvet på sned och ser ut att lyssna..

--Nä visst nä, säjer hon sen och ser lessen ut..

I BLT i dag var det en gästtyckare som i en understreckare ondgjorde sej över hur mycket pengar som går till pensionärer..

--Jag  t r o r  åtminstone att det var vad han menade, säjer matte..

--Hans formuleringar var inte direkt  g l a s k l a r a,  tillägger hon och rynkar pannan..

--Betyder det, att  v i  lever som nåra krösusar.. Lilla Hallon är förvånad.. Visserligen har vi det bra, men inte har vi nåt  ö v e r f l ö d  precis..

--Inte heller, säjer matte.. Men, säjer hon och sätter hakan i vädret, jag har lärt mej  h u s h å l l a  med det vi har..

--Förr, när jag arbetade full tid och dessutom hade full pension efter min mänska,  d å,  du lilla Hallon,  d å  slösade jag och gjorde av med..

--Var det  r o l i g t  att slösa och göra av med.. Hunden vill lära sej  a l l t  om mattes tidigare tillvaro..

--Det kan du skriva opp, min älskling.. Men det var aldrig så viktigt, att jag inte kunde lägga om livsstil när  

jag blev pensionär.. Och får BLT:s gästtyckare som  h a n  vill får jag lägga om den en gång till..

Mitt i mörka vintern är det.. När vi kissvandrade i morse var det kolmörkt..

--Sätt in en  s o m m a r b i l d, matte.. G ö r  det, snälla..

Somrigare kan man väl knappast tänka sej..

--Kommer lilla mor hem idag, matte.. Lilla Hallon är brydd och saknar sin lilla morsa..

--Nej, min vän.. Det gör hon inte.. Hon kommer inte hem idag..

--V i l l  hon inte komma hem då.. Vovven kan inte alls förstå varför hans lilla morsa inte är där hon ska vara..

Matte ser sorgsen ut.. Och brydd.. Lilla Hallon förstår, att det matte nu ska förklara är väldigt svårt att förstå..

Och så sätter matte sej ner och berättar om döden.. Om att alla levande varelser, precis  a l l a,  en dag kommer att  ta slut.. Dom  f i n n s  helt enkelt inte mer..

--Är det  d e t  som hänt lilla Mor.. Att hon inte  f i n n s   längre.. Tanken svindlar.. Svansen kryper ner under magen.. Lilla mor är  b o r t a..

--Kommer  d u  också att försvinna en dag, matte.. Och  j a g..

--Alldeles så, vännen min.. Precis som lilla mor.. Precis som så många, både mänskor och hundar, som jag har känt.. Och katter med för den delen..

Lilla Hallon har fått nåt att fundera över.. Att man ska ta slut.. Näe,  d e t  går inte att begripa..

Matte ser inte heller ut att riktigt förstå det hon precis har berättat..

--Sätt in en fin blombild, matte.. Sätt in den till lilla mors ära..

Och matte till att leta.. Först tänkte hon sej en ros, men sen kom hon på, att lilla mor mer påminde om en vallmo..

--Sätt in en ros också, matte.. Svansen börjar vifta så smått.. Lilla hunden gläder sej åt att vi har så många fina bilder..

--Tror du vi kommer till  s k o g e n  idag, matte.. Nu är svansen i topp.. "Carpe diem"..

--Jag tror alldeles säkert att vi kommer till skogen idag..

Jag förstår inte vad det är med min lilla morsa.. Hon bara ligger och hon äter inte..

Matte tassar som ett andeväsen runt lilla mor och då och då  b ä r  hon ut henne så hon får kissa..

--Saken är den, säjer matte allvarligt, saken är den, att lilla Nellie är mycket sjuk, så sjuk, att hon nog har kommit till vägs ände..

--M-men i  s ö n d a g s  var hon ju hur pigg som helst.. Vi gick ju invalidrundan och sen lekte vi och skojbråkade när vi kom hem..

I måndags bar henne inte benen och igår låg hon hela dan..

I  n a t t  sov hon gott, men då var det  j a g,  som inte mådde bra.. Matte fick gå ut med mej så att jag kunde göra både smått och gott..

Idag på morronen var jag ensam på kissrundan.. D e t  har inte hänt sen Eldkvarn brann.. Nåt som matte brukar säja när hon vill tala om hur väldigt länge sen det är sen nåt skedde..

Matte ska ta lilla mor till veterinären lite senare i dag..

--Du får bereda dej på att hon inte kommer hem igen.. Mattes röst är dödligt allvarlig.. Aldrig har jag sett henne så allvarlig..

--M-men  v i l l  hon inte komma med hem.. Lilla Hallon förstår ingenting.. Lilla mor  b o r  ju här..

--Jo, min älskling, och jag önskar inget högre än att hon ska bo kvar här i evigheters evighet..

--Men, du förstår, livet är sådant, att det en dag tar slut, och vad som  s e n  händer med oss, mänskor  o c h  hundar, är det ingen som med säkerhet  v e t..

Lilla Hallon sitter länge tyst och försöker smälta det matte nyss sagt.. Jag skulle gärna vilja fråga mera, men matte sitter också tyst.. Hon kanske inte har nåra svar..

Lilla mor när hon precis fått sitt rosa fina koppel..

I går eftermiddag skulle matte som vanligt ta ut oss på en lite längre runda..

Den blev inte så lång..

Lilla mor blev plötsligt väldigt trött och vinglig.. Hon fick sätta sej ner var och varannan meter..

Idag gick det lite bättre, men promenaden gick så sakta, så sakta..

Matte har ringt till veterinären och får komma i morron..

--Jag  v e t  ju, säjer matte med förtvivlan i rösten, jag  v e t  ju att vi har henne på övertid.. Har haft ganska länge nu..

 Men hoppet finns, att hon kan få nån medicin, som får henne att må bättre..

Lilla mor i september, nyfriserad och fin..

För ett år sen var vi nära att mista henne.. Då fick hon ligga tre dar på sjukhus.. Nu hoppas vi innerligt, att hon ska hämta sej den här gången också..

Idag är det måndag, fast egentligen är det söndag.. Och i morron är det inte måndag utan tisdag..

Det går runt i lilla Hallons huve.. Ingen hund kan hänga med i dom här svängarna.. Knappast nån mänska heller, menar matte..

Och lilla mor fnyser och rullar ihop sej..

Lilla mor är numera så  d ö v,  att hon inte hör när matte rumstrerar i kylskåpet.. Synen hennes är heller inget att skryta med..

Hon går numera alltid kopplad för att inte villa bort sej, och hon verkar nöjd med det.. Nosen har hon hela tiden i marken.. Luktsinnet har hon iallafall i behåll..

Vi får hoppas, att hon inte kommer att märka så mycket av helvetesoväsendet på nyårsnatten..

Förra året medicinerade matte henne och hon klarade sej bra..

Nu är hon så gammal och döv, att matte tvekar att sätta in nåt lugnande.. Hon lär inte höra så värst mycket av brakandet ändå.. 

Matte är som vanligt ytterst skeptisk till nyårsskjutandet..

--Hade jag pengar så inte skulle jag elda upp dom, fräser hon argt.. Då skulle jag göra nåt  r o l i g t  för dom.. Och vovvarna skulle vara med..

Veckan före jul var matte och handlade med E..  H o n  ville ge matte en presnt, en julamaryllis, men matte bad att får en kruka hyacintlökar i stället..

Allihop blommar samtidigt och doftar dessutom.. Till våren ska matte sätta ut dom i trädgården.. Dom kommer att utgöra en fin rabatt mitt ibland allt annat, som växer och frodas hos oss..

Vi kom till Nytorpet igår.. Jag var lös nästan hela vägen.. Blev kopplad bara där det var lerigt..

Matte läser  o m  en gammal, gammal bok, som hennes mänska köpte nån gång förra århundradet: Okänd soldat..

-- Den här boken skulle alla krigsromantiska IS-are och hjältedyrkande cowboysar läsa, säjer hon argt..

--Visserligen finns det hjältar i dom här berättelserna också, men dom är så mycket baklängeshjältar nån kan bli..

Det är julens tredje dag, egentligen annandag.. Hundarna begriper sej inte på mänskors tideräkning..

I vilket fall som helst så vill vi med ett gap önska  GOD FORTSÄTTNING..

--Du  b l e v  lite gladare trots allt, matte.. Hundarna svansar och tassar runt sin mänska.. Nöjda med att hennes mjältsjuka försvunnit..

Vi har så bussiga grannar..

Dom kom in i går eftermiddag och hade med sej en julblomma till matte.. Och så bjöd dom på glögg och kakor, vilket allt matte blev  v ä l d i g t  glad för..

V i  satt med vid bordet under kalaset.. Ja,  u n d e r  det förstås.. Titt som tätt stack vi fram nosen och försökte tigga till oss lite gott, men det lyckades inte..

Tidigare på dan var matte på julbön i kyrkan.. Den var så fin med massvis med levande ljus och två julgranar..

Yganokören sjöng vackert och kantorn dunkade och drillade lite extra på pianot..

Och Patrik präst hade lagt sej till med ett litet skägg.. Riktigt klädamt, tyckte matte..

--Är julen  s l u t   nu, matte..

--Inte är den slut.. Inte förrän den trettonde januari.. När Knut har namnsdag..

"Tjugondag Knut dansas julen ut".. Och då kastar folk ut granen.. Dom som  h a r  sådan förstås.. Det har inte vi..

Men adventstakarna och stjärnan packar matte ner och lägger i källaren.. Där får dom ligga till nästa advent och jul..

--Kommer vi till  s k o g e n  idag, matte..

VI var i skogen i förgår och vandrade ganska  o k ä n d a  stigar.. Det var blött och lerigt och jag försökte äta av geggan.. Lilla mor gnagde i sej lite murket trä..

Min lilla morsa spydde upp träet i vår säng tidigt på morronen.. Dessförinnan hade  j a g  tiggt om att få gå ut, och matte gjorde som hon numera gör: Hystade ut mej i hallen och stängde dörren..

Det var dumt av henne att inte ta mej ut på nattvandring för när hon kom ut i köket på morronen låg spridda delar av skogsleran, i form av små korvar, på golvet..

--Fullt upp, sa matte, bytte i sängen och torkade upp på köksgolvet.. Fullt upp..

Om ett halvår är det missommar..

--Ta den där versen om löparen, matte.. Den passar bra nu på julen också..

En löpare från Getapulien

Den må ni tro var en kuli´en

På missommardan

Han sprang genom stan

Och ropade "Nu är det jul igen"..

--En så kuslig jul har det nog inte varit sen världskriget, och den tiden minns jag inte.. Var för liten då.. Mattes glas är nästan tomt.. Hon bekymrar sej..

--Nu sitter en iskall strateg och en galen pajas och hotar varandra med atomkrig.. 

--Och i arabvärlden mördar dom varandra i Guds namn..

Matte sörjer.. Hon sörjer vår vackra planet, som håller på att gå under av hat och krig och miljöförstöring..  

--Ni, små korvar, är lyckligt lottade, som inte har nåt förstånd.. Ingen  b e g ä r  heller att ni  s k a  ha nåt..

--Men av mänskligheten skulle man kunna begära det..

--På ett ställe i Bibeln ställs motsatser emot varandra.. Det är en tid att bygga upp och en tid att riva ner.. En tid att dansa och glädjas och en tid att sörja.. Ungefär så.. Matte krymper mer och mer.. Snart är hon bara en liten grå skugga av sej själv..

--Nu verkar tiden att rasera och mörda vara inne..

--Nu är tid att sörja..

Hundarna är alldeles perplexa.. Hur ska vi kunna få matte glad igen..

--Det  k a n  ni inte, vovvarna.. D e n  biffen får jag ordna alldeles på egen hand..