"Denna underbart ljuvliga försommarkväll" gick jag mej ut i trädgårn.. Med kamera och  k a t t  försedd:

Här kommer det att bli söta, goda paprikor.. Såna där  l å n g a,  ni vet.. Balkonglådan hängde på vår balkong i hyreshuset i Mörrum, och sen dess har den för det mesta stått på min trappa.. För det mesta med röda pelargoner.. Nu blir det röda paprikor i stället.. Men på trappan är dom..

Under buxbombusken blommar en vacker liten växt vars namn jag inte vet.. Vad  k a t t e n  heter vet jag emellertid:

Herr Rönnerdahl..

Med stor möda lyckades jag bära ut mina amaryllisar och plantera dom i en stor kruka.. Där får dom stå i sommar och äta upp sej i planteringsjord och koskit.. (Jag undrar om kiskatten inte egentligen är en riktig  l i n s l u s)..

Bevattningsförbud råder, men man  f å r  vattna sina rabatter och grönsaksland.. Men  s l a n g  eller kanna.. Att vattna är nödvändigt så torrt som det är.. Inte ett liv skulle vara kvar om man inte gav dom en slurk då och då...

Minsann.. Nu börjar det dra ihop sej ordentligt här i Norje.. Tio dar kvar innan rocken börjar, men troligtvis kommer det att vara fullt med folk redan nästa helg..

Hela det stora fältet är redan fullt av dom mest besynnerliga konstruktioner och tält..

 För att göra det hela rättvisa borde man ta flygfoto.. Men jag får hålla mej på marken..

Precis norr om rocken går sundet ut i havet, och där har norjeborna sina båtar.. Jag tyckte det var trevligt med en alldeles levande mänska, som stod och pysslade med sin båt med rockfältet som närmsta grannen..

Den lillla höstsyrenen som jag flyttade på härom dan verkar må bra i sin nya omgivning.. 

Jag är inte direkt världens mest observanta person.. Väldigt mycket går mej förbi.. Tyvärr.. Men precis i dag upptäckte jag hur oerhört mycket  t r ä d e n  har vuxit dom senaste åren.. Inte bara mina små träd, nej,  a l l a  träd har blivit både vida och höga.. Tillåmed  b j ö r k a r n a  har skjutit i höjden och är lika höga som ädellövträden.. K a n  det bero på att vintrarna varit obefintligen som senaste åren..

Hos mej blommar blåregnet, åtminstone den del av  det, som inte hänger i skugga.. Det inte bara blommar.. Det doftar också:

Det vita till vänster är nån slags antennkabel.. Tjuva också att jag fick med  d e n.. 

Det är hett och torrt ute.. Vi skulle behöva en rejäl  r o t b l ö t a.. Och den skulle behövas  n u..

Vilken  fantastisk (d ä r  var det många konsonanter) utfärd Agneta och jag har gjort i dag.. 

Vi tog oss till Eriksbergs enorma naturreservat, där djur av alla de slag lever ett fritt och vilt liv.. I egen bil for, nä,  k r ö p  ska det vara, genom det enorma vilthägnet.. Några visenter såg vi inte men massor av andra  djur.. Bland annat kom en stor flock kronhjortar i fullt sken.. Och efter kom ett litet  v i l d s v i n i samma vilda tempo.. 

Endast på två ställen får man lov att gå ur bilen och utsikten från det ena ser vi på bilden nedan:

Ibland blir mina bilder så små, och jag är inte mänska att begripa varför..

För ett år sen planterade jag en prydnadsapel.. Vattnade hela sommaren och skötte om den på bästa sätt.. Jag var rädd att den inte klarat vintern, även om det inte varit många köldgrader.. Med  d e t  hade den och nu blommar den vackert:

Höstsyrenen, som jag flyttade på igår, har överlevt flytten,  ä n  så länge iallafall.. Hoppas, koppas..

För många år sen köpte jag en  l i t e n  syrenhortensia (höstsyren som jag och många med mej kallar den), och satte den i rabatten mot gatan.. Och där har den stått totalt obemärkt.. Den är fortfarande lika liten och ynklig som den var när jag köpte den.. Nä,  ä n n u  ynklligare..

Idag bestämde jag att jag skulle  r ä d d a  den.. 

Fram med spaden.. Först grävde jag ett duktigt hål vid garagets västsida.. Sen grävde jag upp höstsyrenen och placerade den i hålet tillsamman med massor med vatten samt rododenrongödning.. Höstsyrener föredrar lliksom rododrendoron surjord.. Ändå har den aldrig trivts tillsammans med min rododendron..

Pinnen i mitten är höstsyrenen.. Eländigt klen och liten trots att den nog är 15 år gammal.. Nu håller jag tummarna och sköter om den på bästa sätt så kanske den kommer sej..

För många år sen planterade jag en vit ädelsyren, men den trivdes inte heller där jag satt den..Efter nåt år var den nära döden.. Och så flyttade jag på den också.. På det nya stället mådde den bättre och nu är den jättestor och blommar för fullt: 

Den lila bondsyrenen är lika vacker den, och tillsamman bildar dom ett oslagbart par.. Tycker iallafall jag..

Den lilla plantan i förgrunden är en nepeta, en växt som älskas av katter.. Igår låg det en främmande katt och snusade på bladen med magen i vädret.. D e t  uppskattades inte av herr Rönnerdahl, som for ut och körde bort inkräktaren..

Prompt och obarmhärtigt..

Det är högsommar här vid Hanöbukten.. Och häckens alla lönnar har stuckit opp nosarna.. Sorgligt nog  e f t e r  att trädgårdsrensarna var här för en vecka sen.. Nu är det  j a g  som får ta itu med dom.. Så här långt har jag hunnit.. Mer än hälften är kvar;

Faktum är, att jag är noggrann och ordentlig när jag jobbar.. Det är menningen att häcken ska hålla sej snygg till slutet av sommaren.. Noggrann, ja, ordentlig, ja då, men  t r ö t t  och  v a r m  blir jag.. Och lite, lite  a r g..

Nu måste jag berätta om mitt blixt-spelande: Dom som inte är intresserade kan sluta läsa här..

Jo, ordspelandet går hyfsat: tre steg framåt och sen två bakåt .. Fast bland är det förstås tvärtom: Två framåt och 

t r e   bakåt..

I lördags hann jag fram till 4000, och idag är jag strax nere på 3.. Tretusen vill säja.. Tja.. 

Alldeles har jag inte fattat finesserna ännu.. Lär väl aldrig göra´t  heller.. E t t  vet jag dock: Det finns ett par damer som jag trycker bort så fort dom dyker upp.. En vacker dag ska jag spela skjortan av dom.. Just nu vill jag bara klå dom rent fysiskt..

Nu är syrenernas tid och gullregnets månad:

Idag känner jag mej duktig.. Så här är det:

I somras köpte jag en jackmanniklematis på trädgårdsdagen i Sölvesborg.. Plantan var kraftig och fin och jag var mycket glad för min vackra växt.. Som jag grävde ner på garagets västsida.. Och där har den övervintrat.. Nu har den börjat skjuta skott och behöver stöd.. Den  ä r  faktiskt en klängväxt..

En spalje vore lösningen förstås, men dom som finns på marknaden är dyra och otympliga, och totalt omöjliga för mitt syfte.. 

Vad göra.. Jo, jag lyckades koppla ihop ett par oanvända kompostgaller och sätta upp på väggen.. Att det  i n t e  är en vedertagen spalje giver jag fullständigt tusan uti..  Jag är stolt över mitt arbete och glad att jag kom på att göra det.. Och inte minst glad att jag klarade  a v  att göra det..

När klematisen blir stor kommer ingen mänska att se att det är kompostgaller som stöttar den.. Och vad skulle  d e t spela för roll förresten..

För många år sedan knyckte jag nåra  r a m s l ö k a r  och påtade ner i det som  d å  var nån slags kompost.. Där har dom trivts och förmerat sej.. Under årens lopp har jag  delat med mej av stöldgodset, och det har alltid kommit nya.. Nu blommar dom:

Före detta skamhörnan.. Nu har det börjat växa  g r ä s  där.. Iallafall nån  s o r t s  gräs.. Jag funderar på att sätta en litet trädgårdssoffa där så smångingom.. När syrenhäcken mot grannens blivit stor och kraftig..

Ut gick en  v i t  vacker katt.. Mätt och belåten:

I n  kom en  g r å  vacker (nåja) katt..  Totalt utsvulten: