"Föreställningen är över.. Nu går vi och äter".. Sa han, fransmannen Maigret, som var en som var med vid Fredriksten den 30:e november 1718.. Fast han sa det förstås på franska.. 

Igen svensk nånsin har väl blivit så omskriven och omvärderad som Carolus Rex.. För det var så han ville kallas..

Tja, så tog stormaktdrömmarna slut, och väl var väl det.. 

Här står han i all sin glans, kung Karl den unge hjälte, som lyckades med konststycket att få ett helt land att gå i putten.. Sitt eget, märk väl..

Det lär ha varit lerigt, dimmigt och blött den där kvällen för 305 år sen.. I kväll är det långt ifrån dimmigt och blött.. Det är vitt och högt med snö.. Förhoppningsvis smälter den bort ganska snart.. 

Min systerdotter med man var inom ett tag i dag.. Tacksam är jag, för mannen skottade bort snö från mina uppfarter, så i morron kan jag både hämta tidningen och åka och handla, om så skulle behövas.. Idag har jag inte varit utanför dörren.. Jag sitter inne väl påpälsad och värmer mej så gott det går med tröjor och varmt kaffe.. 

Herr Rönnerdahl var ute en sväng vid middagstid.. J a g  stod i fönstret och tittade på honom... Det vill säja: det var  s v a n s e n  jag beskådade.. Resten synes inte mot den vita snön.. Rumpan stack upp som ett litet periskop i drivorna..

"Svept uti sjalarna sitter min mormor"... Nånstans har jag hört den här förvrängningen av "Dold mellan furorna"..

Raden passar förträffligt på  m e j  denna iskalla, snöblåsiga vinterkväll.. Fy Fabian vad jag ogillar det här vädret.. 

Har man som jag ett  d r a g i g t  hus gäller det att palta på sej.. Så mycket som det bara  g å r..

Hade det inte varit för herr Rönnerdahl hade jag satt mej på flyget och farit iväg..

"Vart då," kanske nån undrar..

"Vart som helst där man slipper frysa sej fördärvad.. Inomhus"..

Teven fungerar inte när det är oväder.. Inte ens på sommaren.. Så kväll får jag sticka och lyssna på musik på youtube..

Och det är inte det sämsta det heller.. 

Oavsett om det intresserar nån eller inte kan jag tala om att det är mest wienklassisk musik jag lyssnar på.. Men ibland drar jag till med en Hank Williams eller George Jones.. Klassiska låtar dom också.. Fast i en helt annan genre..

Och en och annan gång plockar jag fram gamla låtar som jag minns från mina tidiga år.. En visa, som jag garanterat inte  kommer att spela, är "Vildandens sång" med Tory Bernhards.. Jag grät floder när den spelades på radion i min barndom, och det vete sjutton om jag inte skulle börja gråta nu också..

Sen finns det ju ett och annat nyare, som jag tycker om också.. Elton John till exempel.. Men han är kanske inte så ny han heller..

Jag  u n d r a r  hur länge vintervädret kommer att hålla i sej.. Måtte, måtte det försvinna snabbt så jag kan veckla ut mej ur sjalarna igen..

För övrigt är det tre veckor till vintersolståndet.. Halleluja..

På facebook kommer det då och då en påminnelse om vad man sagt och fotat tidigare under resans gång..

I dag påmindes jag om en enkät jag svarat på för en del år sen och sedan glömt bort.. I enkäten gällde det att kolla hur mycket  s k i t s t ö v e l  man var..

Hur jag svarade på enkäten minns jag inte, men resultatet blev att jag var till 97% skitstövel..

Det var som sjutton.. D e t   visste jag inte.. Jag undrar hur pass mycket skitstövel jag är i dag.. 

En annan enkät fyllde jag i under en studiedag på jobbet.. Resultatet av  d e n  enkäten blev att jag uppmanades att byta jobb..

Detta borde varit synnerligen  oroande testresultat.. Men istället för att deppa hade jag hjärtligt roligt åt resultaten..

Jag  v e t  nämligen att jag inte är nån skitstövel, och jobbet skildes jag ifrån med såväl heder som hälsa i behåll..

Fast det är kanske  d e t  aningslösa skitstövlar  g ö r.. 

Glad är jag.. Det  g i c k  att byta sladd på min ljusstake.. Nu lyser båda.. Tittar man noga så  s e r  men det också..

"Var nu försiktig med sekatören", varnade expediten i elaffären.. 

Jo då,  d e t  kan omvärlden hoppa opp och klappa sej på.. Bränt barn skyr nämligen elden.. Iallafall sådan eld som kommer av sönderklippta elledningar.. 

Jag tittar ut genom fönstret och kollar vädret.. Det  s e r  ut som vinter, och går man ut känner man  att det  till och med  l u k t a r  vinter.. L å t e r  vinter gör det också.. Det vill säja det är det det inte gör.. Det är  alldeles  t y s t.. Inte minsta pip hörs, ändå ser jag småfåglar i snåren vid garaget..

Jag skulle så gärna lägga ut lite bröd till fåglarna, men med fågel-och-mus-dråparen herr Rönnerdahl i huset går det inte..

H a n  tror nog att han  s j ä l v  också är ett bytesdjur, för ibland kommer han in med raketfart och far som en mycket rädd stor liten  katt upp i fönstrat.. Där sitter han sen med hela pälsen uppburrad och spanar efter det stora och farliga som stökar omkring där ute..

En månad minus  e n  dag kvar till vintersolståndet..

Om en månad minus två dar är det äntligen vintersolståndet.. Och man kan börja hoppas på ljusare tider igen..

Om det är nåt jag tycker direkt illa om så är det mörker och  d e t  har vi gott om nu.. För fem minuter sen tog jag det här kortet från arbetsrumsfönstret:

Mörkt och hemskt och med en millimeter snö på marken.. Och nu är det  ä n n u  mörkare.. Och klockan är bara elva minuter över fyra..

Det enda förnuftiga vore att göra som björnar och igelkottar: gå i ide.. Somna i november och inte vakna förrän till Valborg..

Apropå underliga djur: Det lär traska omkring en del vargar här i lilla Blekinge.. Det är väl bra.. Då kan  d o m decimera vildsvinsstammen.. Fast, det är klart.. Det är lättare att jaga tamfår än vildsvin..

Himlen är klar och det betyder att man kanske kan få se ett vackert stjärnfall lite senare i kväll.. Annars lär stjärnfallen bli som intensivast runt lucia.. 

Du milde så lessen jag blev i går.. Lessen och chockad.. Det var så här:

I förgår riggade jag upp mina fina ljusstakar i sydfönstret.. Sladdarna gömde jag bland mina enorma bladväxter.. Framför allt för att inte  k a t t e n  skulle kunna hitta dom och eventuellt bita i dom..

Vad jag inte tänkte på var att inte jag  h e l l e r  kunde hitta dom.. Så när jag fick för mej att rensa lite bland bladen.. (Med det menas att klippa bort halvvissna sådana) gick jag till verket med sekatören i högsta hugg..  E n  stjälk var ovanligt slankig och vissen så den satte jag saxen i direkt.. 

Fy tusan så rädd jag blev när det small till och en eldslåga fräste upp.. Promt blev halva huset   m ö r k t.. 

Konstigt nog kom jag på att jag hade ett proppskåp, så ner i källaren i full fart.. Jo då en säkring hade gått.. 

Vad göra.. Jo jag tog ena ljusstaken och for i väg till Elektra.. Lämnade ljusstaken för lagning för andra gången i år och så köpte jag proppar.. 

Tack och lov kom strömmen tillbaka.. Allt fungerade igen inklusive den  a n d r a  ljustaken..

Om ett halvår eller så kommer jag att  s k r a t t a  åt hela rabaldret, men  i g å r  var inte  g r å t e n  långt borta..

Men tack och lov: Slutet gott allting gott och godast blir det när jag får hämta tillbaka ljusstaken med den avklippta sladden..

Jag säjer som Else Kleen lär ha sagt en gång när  h o n  dabbade sej: "Ja, se fruntimmer"..

Förlåt, förlåt.. I krian skrev jag KD.. Jag menar givetvis SD.. Sverigedemokraterna och ingen annat.. Det var oförlåtligt av mej att inte korrekturläsa bättre innan jag tryckte iväg krian..

Nu måtte väl ändå KD blivit helt tokiga.. Jag läste att dom vill kunna sätta barn på 13 år i   f ä n g e l s e.. 

Vill dom skicka oss tillbaka till medeltiden.. Snart får väl tjuvar händerna avhuggna, otrogna makar sätts i stock eller binds vid skampåle, hädar någon eller säjer nåt ofördelaktigt om kung eller regering blir det galgen direkt, och om nån stackars vilseledd kvinna kokar ihop nån slags exotisk maträtt blir hon bränd som häxa..

Är det så vi vill har det...

Visst ska man stå för sina handlingar, men att sätta barn i fängelse rågar alla mått som finns.. 

Jag hoppas innerlligen att svenska folket förpassar dom här mörkermänskorna dit dom hör hemma.. På soptipparnas soptipp..

I julas gick  b å d a  mina adventsljusstakar sönder.. På  s a m m a   g å n g.. 

Ner med sällskapet i källaren.. Jag tänkte att jag skulle se till att få dom lagade lagom till nästa advent.. Och det är ju  n u..

Stakarna lämnades in i går och jag fick hämta dom idag.. Vad det var som varit fel vet jag inte.. Det var säkert nåt som fått mej att skämmas om jag begripit det.. Hela kalaset gick på en femtilapp.. Så nåt allvarligt var det säkert inte..

Nu har jag satt upp dom i sydfönstret trots att det inte är advent förrän om en vecka..

En bild tog jag precis nu, och att få över den till datorn gick geschvint och bra.. Alldeles värdelös är jag således inte.. Fast jag vet en och annan som tycker det, men det bjuder jag på..

Så glad jag blev när det gick att få igång mina stakar igen.. Jag har haft dom i säkert tio år vid det här laget och det har varit lika roligt att tända dom varenda gång..