I det vackra sensommarvädret gjorde Agneta och jag en svamputfärd till Stiby i går.. Vi trodde väl att vi skulle hitta svamp.. E n  enda stolt hittade vi, och den var bara något över knoppstadiet:

På Stiby växer annars mest ekar och hassel.. Stora rejäla ekar och vidlyftiga och höga hasselsnår.. En hel del avenbok hittar man där också.. Samt vanlig bok förstås.. Murgröna växer där i stor mängd.. Och vildkaprifol..

Detta är ingen gammelek, snarare en ungdom på sisådär ett par, tre hundra år..

Dom största och mest omfångsrika hasselsnår jag vet växer på Stiby.. Och det är  g o t t  om dom.. 

(En gång för länge sen, när jag var där med min vackra mewfoundland Piccolo, fick jag för mej att äta lite nötter.. 

Det var dumt gjort för jag knäckte inte bara nötter utan också en tand.. Givetvis trodde jag att mina tänder skulle tåla en liten  n ö t..)

Inte bara  s t o r a  växter trivs på Stiby.. Tittar man noga ser man pyttesmå ängsnejlikor bland gräs och andra växter..

En alldeles färsk  e k p l a n t a  ser man också..

När   j a g  och andra som i skrivande stund traskar omkring här på jorden, är borta sedan  l ä n g e  finns den kvar, och börjar närma sej "mannaåldern".. Om nu inte krig och miljöförstöring tagit kål både på den och allt annat..

Efter hårt arbete på nattskiftet stensover min lille dråpare:

Fotot tog jag precis  n u.. Som synes har jag kommit underfund med hur man för över bilder från telefonen till datorn.. Alldeles på egen hand har jag gjort det.. Jag  ä r  nog rätt begåvad iallafall..

Sensommaren fortsätter med oförminskad kraft.. Men morgnarna och kvällarna är dimmiga.. Åtminstone här vid havet.. Hur  n ä t t e r n a  är vet jag inte, för då sover jag, och kattskrället behagar inte berätta om hur det är..

Det känns som om jag håller på att komma på något.. Den  h ä r  bilden tog jag häromkvällen när jag tittade på svenska truckers på TV.. 

Det är helt ofattbart att  j a g  har blivit  d a t o r b e r o e n d e.. Jag, som ansåg att datorer var totalt onödiga för vanligt folk.. Rymdresekonstruktörer och andra konstuktörer var vad dom var ansedda för och att jag skulle skaffa en sådan apprarat var bara skrattretande.. Möjligen kunde jag ha en för att spela "röj" på.. Och  kanske även tota ihop ett och annat protokoll över vad som sej i klassrummet förevarit hade..

Nu har som bekant nån fifflare uppe i hierarkin varit och ändrat så jag inte kan föra över nytagna bilder.. Bilder som jag tagit med min telefonkamera.. Skarpa tydliga bilder, som jag precis har börja kunna redigera lite smått.. Och nu kommer jag inte åt dom..

Jag sadlade min gamle trotjänare och for in till Elgiganten i Karlshamn, som sålt kameran till mej.. Jag tänkte väl att dom skulle kunna få apparaterna att samsas igen, men när jag kom  d i t  hade dom inte öppnat för dagen, så jag fick åka hem igen.. Suck..

Jag får försöka igen lite senare på dan.. Är det datorn som inte behagar samarbeta kanske det är dags att byta ut den.. Den har dock sex-sju år på nacken..

En hemsk tanke slog mej plötsligt.. Det är kanske  j a g  som bör bytas ut.. Jag har ju åtskilligt  f l e r  år att bära på..

Och följaktligen kom jag att tänka på Tom Lehrer och hans hemska låt "When you are old and gray"..

Nu ska jag sätta in en bild (hoppas jag) från förra året:

Hurra, det  g i c k.. Bilden visar små chrysantememer som jag fått av en kollega.. Dom har precis börjat blomma..

Hur det kommer att gå med bildhanteringen fortsättningsvis, ja,  d e t  är skrivet i vind och rinnande vatten.. Det får kanske bli en ny dator iallafall.. 

Nåt fullständigt  o b e g r i p l i g t  har hänt med relationen telefon-kamera-dator.. 

När jag ansluter kameran får jag upp en display som berättar en massa för mej som jag inte kan läsa.. Jo,  l ä s a  det kan jag, men jag förstår inte vad det betyder.. 

Är det inte själva tusan, att det ska göras ändringar utan att fråga om man får först.. Som det är nu kan jag inte skicka nåra bilder.. När jag träffar B. ska jag be henne förklara för mej och lära mej hur man gör för att sända bilder.. 

Om nu  h o n  kan det..

Jag tittar en hel del på TV, främst på trevliga program, Kompani Svan och BBC Nordic tillexempel..

Ett par program, som jag gillar högt och rent är "Svenska truckers" och "Vägens hjältar".. 

Det är inte klokt så skickliga dom här vägfararna är.. Dom tar sej fram i vilka hemska omgivningar som helst med jättebilar som väger hundratals ton, och om vägen skulle brista under dom, eller nåt annat hemskt skulle hända, står vägens hjältar redo att bistå..

Dom här programmen är mera spännande än nån skrivbordskonstruerad deckare.. Ibland törs jag inte ens titta utan blundar hårt och kryper ihop i soffan.. 

Jag tog förresten en bild igår kväll, när man visar hur ett team med ett högt skjul på flaket, tar sej under en bro.. Med minsta möjliga maginal.. Jag tror inte det var en decimeters mellanrum upp till bron.. Inte ens en  h a l v.. Men  d e n  bilden kan jag inte visa eftersom nåra snillen har "förbättrat" bildhanteringen i datorn.. 

Just nu är det  s y n d  om mej.. Först och främst stickar jag fel efter fel på sticket och får repa upp.. Nåja,  d e t  kunde jag väl stå ut med.. Jag har ju tid att sitta och pula..

Värre är, att infarten (inloppet, som min favoritmorbror sa en gång) håller på att översållas av  o g r ä s, och ändå är det bara en månad sen jag rensade.. Mycket noggrant..

Jag tog ett foto på det gröna, men när jag skulle föra över det till datorn, började  d e n  med nån slags försäljnings-övertalning, som jag inte begrep ett skvatt av.. 

D e s s u t o m  har det börjat blåsa upp, och regnet är inte långt borta..

Ibland får man lust att ta spaden och gräva ner sej.. Mitt vanligtvis fulla glas håller på att tömmas.. Bara bottensatsen är kvar..

Fast...  l i t e  gladare blir jag av den här bilden.. Körsbärsträd i höstskrud.. Kortet tog jag för nåra år sen.. Och jag  t y c k e r  det är bra..

Nu går jag och fixar en kopp kaffe.. Nån slags latte utan krusidull, för nåt sånt är jag inte kryckad att göra.. Och inte behövs det heller..

Minsann.. Blåste inte regnmolnen bort.. Dom försvann lika fort som dom kom.. Alldeles nattsvart är det inte längre.. Varken ute eller i sinnet..

Jag kan inte minnas när det var som jag började röja upp på det jag kallade "skamhörnet"..  

Så här såg det iallafall ut när jag hade påbörjat jobbet..

Nu är det äntligen klart, och det nysådda gräset är kllippt för första gången:

Uppe till höger mellan syrenbusken och bigarråträdet ser man hur gräsmattan svänger in.. Man kan också se dom små nya syrenbuskarna, som så småningom ska bilda bakväggen i bersån.. Bakom skymtar man det som en gång var en trevlig lekplats för kvarterets barn..

Man ser att himlen är sommarblå med lätta moln försedd.. Och träden är fortfarande gröna och frodiga.. Hppas vi slipper vinter i år med.. Det är länge sen vi hade besök av kung Bore här vid Hanöbukten.. Jag har aldrig saknat honom..

Du milde vad det blåste sent i går kväll.. Det tutade och small så jag blev riktigt  r ä d d.. Min farhåga gällde plåttaket.. Att  d e t  skulle segla iväg ut över havet var ett skräckscenarium jag föreställde mej..

Eftersom jag ändå inte hade kunnat göra nåt åt det, bestämde jag mej för att sluta ängslas.. Både jag och missen gick till sängs och somnade gott, och när vi vaknade hade stormen bedarrat..

Bedarra förresten.. Finns det nåt annat sammanhang än stormslut man kan använda det i.. "Mina pengar har bedarrat.. Steken har bedarrat".. Nä..

Möjligen kan man man använda det om  k r a n k h e t e r.. "Förkylningen har bedarrat.. Maginfluensan har bedarrat.. Igår bedarrade tandvärken"..

Nog tramsat..

Härom året tog jag en bild från stranden, när stormen förvisso inte hade bedarrat:

Med det hoppas jag att det är färdigblåst för i höst..