brimikshallon

Alla inlägg under januari 2019

Av Kerstin Frithiof - 31 januari 2019 07:53


Att träffa min  okända systerdotter var omtumlande och alldeles, alldeles underbart..


Det var som att återse min syster, men ändå inte.. Jag kunde uppfatta skillnaderna, både de inre och yttre.. 


 

Och så fick jag en stor bukett tulipaner.. Sicken tur att jag har min mors gamla syltkruka..


I natt har jag  l ä r t  mej nåt.. (Det är märkligt hur man lär sej hela tiden)..


Jag lärde mej, att ju mera stilla jag håller benen, desto bättre mår foten.. Förut har jag vridit och vänt på mej för att försöka göra det  b e k v ä m t   för den, men i natt tänkte jag värtom.. Ligg stilla, tänkte jag.. Tänkte och gjorde och si det hjälpte..


En tanke på att i fortsättningen stava foten med versalt f for genom huvet på mej.. Men  n i x  p i x  en sådan ära ska inte vederfaras den..


Klockan är strax efter åtta och det är morrontid.. Så mörkt som det är ute kan man tro att det är på kvällen..


Suck..














ANNONS
Av Kerstin Frithiof - 30 januari 2019 08:54


Idag väntar jag främmande: Min okända systerdotter, som har bott utomlands i många år, kommer hit och hälsar på.. Sin man har hon med sej..


Det är väldigt spännande och väldigt roligt att få möta dom här mänskorna..  L i t e  nervöst är det också..


Jag håller på att koka  s o p p a: potatis och purjolöksdito.. Det har jag lagat bara en gång tidigare och det var förra veckan.. D å  blev det gott, men man kan aldrig veta.. Hoppas den kommer att duga..

 

En gång, när min man och jag ställde till med en liten bjudning, hade jag lagt ner stor möda på att få till ett litet smörgåsbord.. Och så sa en av damera att "sånt äter jag inte"..


Jag bredde en ostsmörgås till henne.. I dag hade jag slängt ut henne..


Vilket bara bevisar, att på den tiden var jag en riktig mes, men si  d e t  är jag inte längre..


Det bevisar också att damen ifråga helt saknade hut och hyfsning..


Igår var jag och min goda vän K. på en liten promenad på Stiby.. Det var isigt och halt så vi gick i snön över ängarna.. Dom ängarna där jag och Agneta plockat så mycket god svamp..


I natt har foten förhållit sej relativt lugn..


Det är egendomligt: Jag tänker på, och pratar om, foten som om den vore en främmande varelse.. Det kanske den är också..


Nu ska jag gå och laga kaffe och hälla på termos.. Jag är inte den sortens värdinna, som står i köket och låter gästerna klara sej själva bäst dom gitter..












ANNONS
Av Kerstin Frithiof - 29 januari 2019 09:05


I ungdomens dar sjöng vi en visa om mänskans (idet här fallet mannens) åldrar.. Visan började med skolgossen vid tio års ålder och slutade med att gossen efter tusen år går som spöke.. Efter varje vers sjöng vi: bomfaderi å bomfadera, bomfaderi, hurra"..


Varför i all sin dar kom jag att tänka på den här nonsensvisan.. Jo, en vers handlar om när mannen, väl på aviga sidan om blomstermånaden, börjar gå så sakta..


--Han har säkert gikt, tänkte jag där jag låg i sängen och mådde tjyvens i natt.. Det var vad som populärt kallas en "aha-upplevelse", en upplevelse jag gärna hade sluppit..


Efter den här krystade inledningen kan jag äntligen komma till skott: I natt har det varit synd om mej, men nu mår jag bra..


Kunde jag sova stående skulle säkert foten tacka och ta emot.. På dagarna väsnas den mycket lite.. Om ens något..


Precis nu såg jag en liten dammtuss på golvet, lyfte på mattkanten och petade in den.. Sån är jag, och det står jag för..


Jag städade för övrigt köket i går, och det blev bra.. Idag ska jag köra dammsugare i vardagsrummet  och damma lite på möblerna.. 


På onsdag får jag främmande, och städandet gör jag till deras ära, inte för att glänsa.. Mja  n å g o t  lite kanske..


Vill jag  v e r k l i g e n  glänsa, tar jag till mitt ytterst begränsade förråd av franska.. Fick för övrigt beröm för mitt uttal av en dam i Paris för ett antal år sen.. Och i somras fick jag beröm för min engelska..


Vill ni veta en hemlighet:

Jag är inte bra på nåt annat än att  h ä r m a s.. När folk   h ö r  hur jag låter, tror dom att jag är mycket duktigare än jag är..


Det här härmandet sker omedvetet; Pratar jag med en skåning låter jag om hen.. Pratar jag med en göteborgare: samma sak.. Ofta är det  s k ä m m i g t  att hålla på så där.. Särskilt om nån, som  k ä n n e r  mej hör det..


Hela världen är grå, så nåt foto bryr jag mej inte om att ta.. För övrigt  s k r i v e r  jag bättre än jag fotar..



Av Kerstin Frithiof - 28 januari 2019 08:24


Jag läser och förfäras:

 

Två viktiga böcker, som egentligen handlar om samma sak: Dom livsnödvändiga universa som finns i våra tarmar..


När jag läser dom här böckerna förvånas jag inte ett ögonblick över att jag fått gikt.. Kära nån som jag har misshandlat mina tarmbakterier..


La grande finale härom dan var den verkliga skräckchocken för mina små hyresgäster..

 

Aldrig mera sånt här, och aldrig mera mellanmålsmumsande och aldrig mer jag kommer att hoppa grönsakerna..


Faktum är att detta är vad alla mänskor  e g e n t l i g e n  vet, men man fortsätter att glufsa i sej onyttigheter, usch..


Det behövs tydligen en ögonöppnare typ gikt.. Eller magsår.. Eller depression..Eller diabetes..  Eller.. Listan kan, efter vad jag förstår, göras lång..


Så: Jag borde nog vara tacksam att jag  f i c k  en ögonöppnare.. Och  att det inte blev nåt  v ä r r e  än gikt.. 


I dag ska jag städa köket.. Både golv och skåpluckor är i behov av en makeover.. Frågan är om inte jag också behöver det..


Vädret är som vi i Sydsverige säjer "rälet"..


A bientôt.. Som fransmannen så vackert säjer.. (Det är inte mycket franska jag kan, men det lilla jag har en hum om stilar jag med.. Alltid kan det lura nån)..













Av Kerstin Frithiof - 27 januari 2019 08:39


T r e  hemskheter på samma gång  d e t  är iallafall för mycket..


Vinter: nåja  d e n  slipper vi inte undan..

Söndag: nåja,  d e n  slipper vi inte undan heller..

Snöstorm:  d e t  är den ultimata hemskheten..

Så här ser det ut på min trappa i arla morronstunden.. Egentligen skulle ljuset ha lyst, men  d å  hade jag behövt gå ut, och  d e t  har jag ingen lust till..


Det finns säkert nån förvirrad själ, som tycker det ser vackert ut.. Säj det inte högt bara..


Apropå räligheter: Det finns  e n  sak, som gnager i mej, men som jag  a l d r i g  har vågat säja högt, men nu tänker jag göra det.. 


Alltså: Jag tycker den omskrutna bron över Sölvesborgsviken är  f u l.. 


Så där ja, nu har jag väl gjort mej omöjlig i hela kommunen.. Folk kommer att spotta på marken när dom ser mej, vägra serva mej i affärer och förklara mej vara varg i veum..


Må så vara, men nu har jag avbördat mej iallafall..







































Av Kerstin Frithiof - 26 januari 2019 08:52


Jag är inne i det som fysikprofessorn Bodil Jönsson kallar ställtid..


Hon menar, att den till synes passiva tid efter det man tagit ett beslut, när man inte gör ett dugg, i själva verket är en tid när mycket försiggår i tankevärlden.. Ibland är vi knappast medvetna om det.. Men ställtiden är viktig.. Det gäller att vara  f ö r b e r e d d  när det tagna beslutet ska verkställas..


Just nu är jag inne i en ställtid vad gäller kostomläggning.. Nåt som jag faktiskt är mer eller mindre tvungen att göra om jag ska få bukt med foten..


Jag får väl räkna godisfrossandet härom dan som nån slags grande finale på den aningslösa vällevnad jag har ägnat mej åt i många år..


All förändring börjar med  k u n s k a p.. (Säj det till skoltrötta fjortonåringar).. Alltså skaffade jag mej en något annorlunda kokbok:

 


I somras försökte jag mej på kimchi-lagning och  d e t  gick käpprakt åt pipsvängen.. Jag har  i n t e  lagt tankarna på att göra kimchi på hyllan, men ställtiden efter misslyckandet är och har varit lång.. Det är dags att ta upp handsken igen..


I natt spottade gikten upp sej och gjorde sitt bästa för att få mej att fara illa.. 


När det var som värst tog jag och kollade mina vänstertår.. Framför allt  b a k s i d a n  av dom.. Dom var vackert rosenröda.. Och  d e t  gladde mej inte..


För en stund kollade jag dom igen, och nu hade dom återgått till att vara normalt grisskära.. Och  d e t  gladde mej..


Det är lördag, grått och kallt.. Idag stannar jag inne och kurar.. Och lägger sista handen vid ytterligare en tröja..


Med alla tröjor jag har stickat under årens lopp behöver jag inte bekymra mej om att huset är dragigt.. Pengarna jag har gnetat ihop under fjolåret ska jag spendera på mej själv.. Inte på att byta fönster, som först var tänkt..


Tjolahopp..












Av Kerstin Frithiof - 25 januari 2019 08:03


Nån gång vart tionde år ungefär grips jag av en  o b e t v i n g l i g  längtan efter kemikalier och förädlade fläsksvålar kombinerat med socker.. Mängder av socker..

 

Detta hände i går..


Jag iväg till mataffären och valde och vrakade bland utbudet (minst 15 kvadratmeter med godis av precis den sort jag längtade efter)..


Påsen blev tung..


Och så hem i full galopp..


Fram med filt och mysbok och upp i soffhörnan med snasket  l ä t t å t k o m l i g t..


Jag  åt mej  m ä t t  och ändå är det mycket kvar.. Märkligt nog känns det inte angeläget att ta fram påsen i dag igen..


Boken då.. Hur gick det med den, kanske man undrar.. 

 

Jodå.. Engelsk herrgårdsroman av värsta slag.. D e n  också fick mej att må illa.. Jag har nog köpt den på loppis vid tillfälle, och dit ska den få gå tillbaka.. Nåra mer stunder kommer jag inte att ägna åt den..


"Så gick beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över".. Eller "upp som en sol och ner som en pannkaka".. Det får väl karaktärisera gårdagens kulinariska och litterära begivenhet.. Usch och tvi..


Gamle Luther, som just nu sitter på min axel och ser skadeglad ut, frågar om jag  a l d r i g  ska lära mej.. 


Tja...




























Av Kerstin Frithiof - 24 januari 2019 08:12


Inte mycket i denna sköna värld går upp mot en  h e l   n a t t s   s ö m n.. 


Det fenomenet har jag fått uppleva i natt.. Om foten har illfänats har jag iallafall inte märkt det..


Om det beror på medikamenter från  m a t a f f ä r e n  eller apoteksmedicinen vet jag inte.. Det handlar kanske om samverkan..


I fyra veckor har jag nu tagit askorbinsyra, och i går lade jag till gurkmeja..

Frukt med hackad ingefära äter jag också.. Och så  d r i c k e r  jag.. Massor med vatten går genom mej dagligen..


Bara nu inte allt det här börjar  k r i g a  mot vartannat och lämnar mej i sticket med foten.. Hemska tanke..


Det är  f r o s t  och gryning.. Man anar "den rosenfingrade Eos", som nån romantiker så vackert uttryckte det..


Egentligen är jag inte så förtjust i romantiska slingerbultar.. 


"Less is more", passar nog min mentalitet bäst..


Såg en gång ett program om en dansk modedesigner som vände på det hela,  och jobbade enligt devisen "more is less"


H o n  vräkte på med pärlor och paljetter.. Kilovis.. Märkligt nog blev resultatet alldeles underbart..


Där ser man.. Sina fördomar får man omvärdera.. Stup i kvarten..






























Presentation

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ brimikshallon med Blogkeen
Följ brimikshallon med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se