Sista dagen i maj.. Och fortfarande tassar Strunten omkring på denna jord.. I dag och i morron är han fredad eftersom det är veckoslut..

Matte far så fruktansvärt illa.. Hon känner sej som Judas Iskariot.. Lilla katten visar henne tillit och förtröstan och  h o n  planerar att ta livet av honom..

Jag har aldrig sett matte så förtvivlad.. Dels saknaden efter systern och dels sveket mot lilla kissen.. Sammantaget gör det henne till världens olyckligaste mänska..

För att åtminstone få sova skaffade hon sömntabletter, men  d e t  var ingen god idé.. Visserligen sov hon gott, men hela efterföljande dag gick hon som i dimma..

--Tycker du  s y n d  om matte, frågar lilla mor..

Vi hundar har väl inte så mycket fantasi att vi kan sätta oss in i hur en mänska känner och tänker på riktigt, men att jag hyser medlidande med matte är säkert..

--Jag också, säjer lilla mor.. Men jag tycker mera synd om  k a t t e n..

Den allra vackraste morron man kan tänka.. Och ändå är den så ångestfylld..

Matte var nere och skötte om lilla Strunten och gjorde sej mer eller mindre redo att försöka trycka in honom i den alldeles för lilla buren..

Lilla missen spann och strök sej mot matte.. Visserligen tittade han in i buren, men matte märkte, att han knappt fick in sitt huvud genom öppningen..

Matte far otroligt illa av att behöva göra det som måste göras..

Den här lilla katten ska inte bli vild och fara illa en gång till, och att han skulle vilja stanna nån annanstans än där han känner att han hör hemma, är uteslutet..

Matte ska ringa systersonen och be honom komma med en större bur och sen får dom hjälpas åt att få in kissen..

Svante och Tilda bor sedan nåra dar tillbaka hos systersonen och det verkar som om dom anpassat sej väl..

Det är som sagt den allra som ljuvligaste morron och matte mår dåligt..

Saknaden efter systern är svår och tung och samtidigt som matte sörjer och saknar sin enda syster, sörjer och saknar hon alla andra hon har förlorat under resans gång..

Den ljuvligaste morron som våren gav..

--Hör du näktergalen, matte.. Tror du inte han sjunger så intensivt bara för att göra dej glad..

Lilla hallon vill så gärna tro att det förhåller sej så..

--Tja, mja.. Han drillar nog mest för att jag  (och alla andra)  ska hålla mej borta från hans revir.. Det vi hör är faktiskt varningsrop..

Vare med det hur som helst.. Sjunger gör han för full hals.. Både matte och hundarna tycker det är fint och vi gläder oss lika mycket vartenda år..

Inte ett moln syns på himlen.. Det artar sej att bli en riktig sommardag.. Det var länge sen vi var i skogen, men  d e t  är väl knappast att tänka på.. Det blir alldeles för varmt i dag.. Dessutom är det gott om både fästingar och mygg.. Fästingarna gillar hundblod och myggen mänskoblod.. Särskilt mattes..

"Dagen i dag är en förunderlig sak.. En evighet fram och en evighet bak"..

(Så skaldade Alf Henrikson.. Han levde under praktiskt taget hela 1900-talet och skrev massor med vers och lärda böcker, särskilt om greker och romare)..

Dessutom är det Kristi Himmelsfärdsdag, första baddagen och första metaredagen.. Många mänskor går ut i skogen tidigt, tidigt den här dagen och firar nåt de kallar "gökotta".. Man äter och sjunger och håller kanske gudstjänst..

--Ska inte  d u  fira gökotta, matte.. Så tidigt som  d u  är uppe och skramlar på morgnarna kunde du fira gökotta varenda dag.. Hundarna följer gärna med och äter sin frukost i det gröna..

Lilla Hallon känner sej upplivad och ivrig på att komma iväga och gökotta på momangen..

Lilla mor ställer sej aningen tveksam.. Hon menar, att frukosten ska intas precis när man kommer ur sängen och inte kånkas omkring ute i skogen..

Hon är allt bra klok min lilla morsa..

--Nu närmar sej slutet på mitt mandat hos min syster, sa matte för en stund sen..

Igår satt hon med syskonbarnen på begravningsfirman och då tog hon reda på vad hon kan och får hjälpa till med i fortsättningen..

Hon har skött kissarna och krukväxterna samt sett till att alla räkningar blivit betalda..

Det enda som återstår är att idag släppa in kommunens folk när dom ska hämta alla hjälpmedel systern haft..

Och så det sorgligaste av allt:

Hon måste se till så att lilla Strunten blir avlivad..

Det gör matte så ont att behöva göra detta eftersom den lilla katten har börjat ty sej till henne mer och mer..

Igår kom matte överens med veterinärmottagningen, att hon, nån gång nästa vecka, ska försöka få in missen i buren och köra upp till Näsum med honom..

--Det blir barmhärtigast så, säjer hon och tar sej åt hjärtat..

Vädret har slagit om.. I dag är det svalt och det blåser.. Inte oss emot.. Inte matte heller.. Hon hoppas på lite regn för trädgårdens skull..

Det har börjat komma kart på biggarråträden.. Och på fågelbärsträden dessutom.. Vi kommer att få gott om söta, goda bär om nåra veckor..

--Då blir du väl glad, matte.. Svansarna är på väg i topp och hundarna   v i l l  så gärna se matte glad igen..

--Vovvarna, vovvarna..

Igår kväll blev matte glad..

Det var så här:

För att skingra tankarna tog matte bilen och åkte en sväng.. 

Sen tog hon in Strunten och kelade lite med honom..

När hon kom hem fann hon en vacker blombukett på trappan.. En av hennes allra bästa och äldsta vänner hade hört talas om att matte förlorat sin syster och velat ge henne stöd och uppmuntran med en bukett blommor.

I går kväll blev som sagt matte glad i sin själ..

Vår mänska har den lilla egenheten att hon alltid går omkring och sjunger och trallar..

--Du är då alltid glad, säjer mänskor hon möter.. Men då förklarar matte att gnolandet inte har ett dugg med hennes sinnesbeskaffenhet att göra.. Det är snarare en  vana... eller ovana.. välj det som passar bäst..

Varför berättar jag det här..

Jo, matte går just nu omkring och trallar på en visa som handlar om denna "underbart ljuvliga försommardag"..

Det är nästan bara dom orden hon kommer ihåg.. Men, visst, dom passar utmärkt att sjunga i dag.. Liksom igår.. För det är en underbart ljuvlig försommardag ute.. Åtminstonen enligt  m ä n s k o r s  sätt att se.. Vi hundar föredrar nog lite svalare väder..

--Det är för att ni har  p ä l s, säjer matte.. Eller rättare sagt  h a d e  eftersom det mesta av era pälsar ligger och skräpar i vrår och på mattor..

--På  f r e d a g  ska jag städa bort allt vad päls heter, säjer hon hotfullt..

Hon menar givetvis allt vad  l ö s a  pälsar heter..

--Är du fortfarande lessen, matte.. Hundarna vill egentligen att matte och allt annat ska vara precis som det alltid varit..

--Ingenting kommer att vara som förr.. Aldrig nånsin.. Matte ser sorgsen ut.. Grå och sorgsen..

--Men vi får leva med den nya vändningen livet tagit.. Så småningom vänjer vi oss, men det kommer att ta sin tid..

--Medan tiden vrider sej tillrätta i sin nya position ska vi leva som vanligt.. Så gott vi kan.. Äta, sova, arbeta, göra skogspromenader, sjunga.. Precis allt som vi alltid gjort.. Men nånting kommer alltid att fattas oss..

Matte har en del att bestyra med i dag.. Hon ska säja upp systerns tidningsprenumeration, åka till miljöstationen med kassar med dom gamla kläder hon samlade ihop härom dagen plus ringa flera samtal om systerns angelägenheter..

Svante och Tilda är inte kvar i Norje längre.. Mattes systerson tog dom med sej hem till sej, men Strunten fick dom inte tag i..

Han är vaksam, lille Strunten, och när han kände på sej att nåt skulle hända, försvann han som en liten fet rök..

Nu håller matte på att försöka  bygga upp hans förtroende mot iallafall  h e n n e  igen.. Idag kom han och strök sej och matte fick lyfta upp honom och kela lite..

Det får gå ett tag, sen kanske matte kan få in honom i en bur och ta honom till dom andra missarna.. Ingenting brådskar..

--H i t  kommer iallafall ingen katt.. Då manglar vi honom platt..

--Eller, säjer matte försmädligt, eller så blir två små hundar  s t r i m l a d e...

Fnys..

Andra dagen utan mattes syster..

--Jag får vänja mej, säjer matte och ser så sorgsen ut att det skär i våra små hundhjärtan..

--Nu förstår jag meningen med uttrycket "livet går vidare"..

I går åkte matte bort till systerns och plockade ihop hennes kläder och skor och packade in i säckar.. Om ingen är intresserad av att ta tillvara innehållet ska hon forsla iväg säckarna till miljöstationen i morron..

--Varför gjorde du så, matte.. Hundarna kan inte alltid begripa sej på mänskors sätt att tänka.. Och därför är det bäst att fråga..

--För att mina syskonbarn inte ska behöva mötas av synen av sin mammas personligaste föremål när dom kommer..

Jag vet av erfarenhet hur ont det gör..

--När min mänska dag var det första jag gjorde att ta bort hans kläder och skor..

Många känner det så, men  o m  syskonbarnen vill behålla sin mammas kläder så finns dom inpackade i garaget..

I dag blir det hett.. Kissarna är redan ute och får väl stanna ända till kvällen.. En av sönerna har lovat sin mamma att ta hand om dom små liven.. Mattes kattvaktsdagar är hur som helst på uppehällningen..

--Har gjort mitt bästa, säjer hon.. Tillåmed lilla feta Strunten är tämligen tam numera..

--Mänskor är snälla, säjer matte.. Hon har fått uppmuntrande hälsningar från så många.. Och det har systerns barn också..

--Så synd att min syster inte fick uppleva den fina försommaren vi har nu, säjer matte sorgset..

Så här i efterhand sett förstod nog systern vartåt det lutade med hennes liv, för hon kände sej lessen över att se sol och grönska genom fönstret.. Som om den synen inte var för henne längre.. Och det var den ju inte heller..

I dag ska två av sykonbarnen komma till sin mors hus.. Matte ser fram emot att träffa dom.. Göra ett definitivt avslut.. Liksom..

--Är du lessen, matte.. Hundarna märker att matte inte är sej riktigt lik..

--Ja, vovvarna.. Jag är mycket lessen..

--Min lillasyster, som alltid funnits i mitt liv, finns inte längre.. Och det är förfärligt tomt efter henne..

--M-men, man kan väl inte bara försvinna sådär.. Nånstans finns hon väl.. F-för hon är väl inte död..

--Jo, vovvarna.. Min lilla syster dog i går och det är därför jag är så lessen..

Hundarna har fått nåt att tänka på.. Nåt som våra små hjärnor aldrig tidigare ägnat en tanke.. Det hela är mycket egendomligt.. Känns främmande..

--Varför gjorde hon  d e t.. Dog alltså.. Hundarna sätter sej som vanligt framför matte för att få besked..

--Alla gör det.. En dag kommer när livet tar slut.. Vi kan väl säja så här: livet och döden är på nåt sätt två sidor av samma mynt..

--Gör  a l l a  det.. Hundar också..

--Ja, hundar gör det också.. Och deras mänskor.. Allt, som lever, kommer att dö.. Så är det bara..

--Och när nån dör blir alla andra lessna, eller hur.. Hundarna skruvar sej närmare..

--Är det  f a r l i g t  att dö, matte..

Matte ser plötsligt väldigt finurlig ur.. Nästan full i skratt..

--Tja, ytligt sett är det nog det farligaste som finns, säjer hon.. Plötsligt allvarlig..

--Många mänskor tror, att livet fortsätter  e f t e r  döden.. Nån annanstans och på en sätt vi inte kan göra oss en föreställning om.. Dom flesta hoppas nog att det är så, och att detta nån annanstans är ett mycket trevligt ställe att vara på..

Andra tror att vi kommer tillbaka hit till denna världen gång på gång fast vi kommer inte ihåg var vi har varit mellan gångerna.. Liksom..

Säkra kan vi emellertid vara på att  n å n t i n g  försvinner när vi dör.. Vi kan kalla det själen.. Eller själva livsgnistan.. Detta obegripliga är det som ger sej iväg och kvar finns bara skalet efter mänskan.. Eller  h u n d e n..

Matte och systerns barn var med när systerns själ, eller livsgnista eller vad man ska kalla det, lämnade skalet..

Äldsta sonen ryckte till och så sa han plötsligt och liksom överraskat:-- Nu gick hon..

Dottern och andra sonen, som för övrigt var ute på gården just då, kände samma sak..

Matte för sin del hörde liksom en liten duns, men tolkar inte in nåt övernaturligt i det..