...för linden den bär grööna lööv om våååren.. Så var omkvädet på majvisan som ungdomar gick omkring i byarna och sjöng på valborgsmäss.. För inte  s å  länge sen...

Och så samlade man in  ä g g.. Och ställde till med äggakalas efter turnen.. Men..  "Kunna vi inte di äggen få, maj vare välkoomen, så låten den blanka riksdalaren gå.. För linden den bär gröna löv om  våååren"..

Jo då,  även jag har varit majsjungare ett par gånger.. Senast i slutet av åttiotalet när jag var med i en gitarrgrupp som for runt på en  lastbil på LIster.. Den gången samlades inte ägg utan "blanka riksdalare" som vi sen skickade till barncancerfonden..

Nåra  u n g d o m a r  var vi inte precis.. Den äldste var nog närmare 60.. Men, jisses vad roligt vi hade..

I kväll är det som sagt valborgsmässoafton och inga majsjungare går längre omkring i husen.. Jag tror knappt det finns nån som ens  k a n  majvisan längre.. 

Det blir inte grönt till den förste maj i år.. Men det lär inte dröja länge.. Björkarna har redan musöron och småbokar börjar skifta i ljusgrönt..

I morron ska jag fota en alldeles underbar magnolia i en trädgård en bit härifrån..

Maj vare välkommen..

Jag sjunger som dagens studenter "Fy fan vad jag är bra"..

Varför mallar jag mej på detta osvenska sätt.. Jo. idag har jag baxat upp mina dahlieknölar från källaren, och det var tungt och smutsigt.. Och så har jag grävt ner dom där dom ska vara i sommar och fröjda förbipasserande.. Och  m e j  förstås..

Jag har satt min vackra herrgårdsbegonia, som jag fick för många år sedan av Agneta, i en spann med vatten för att den ska bli av med en hemsk jordklump, som den sitter fast i.. 

Som synes har den många stänglar.. En gick av, men den har jag petat ner i vattnet den också.. Den kommer att bilda en ny planta vad det lider.. Vad grässtråna är vet jag inte.. Det  k a n  vara nåt jag har planterat.. Den, som lever får se..

Ordblixten rullar på.. Det är inte klokt vad jag har lärt mej under den korta tid jag har spelat.. Till en början begrep jag inte så mycket.. Och så fick jag ordentligt på pälsen också.. Nu pälsar jag själv på..

Idag har jag varit uppe och nosat på 3000 poäng.. Ner kanade jag ganska omgående, men inte mycket.. "Fy fan vad jag är bra"..

Solen skiner och utetermometern visa 20 plus klockan strax före fem.. Man skulle kunna tro att det är  v a r m t,  men det är det inte.. Det  b l å s e r  för mycket för att det ska kännas skönt att sitta ute.. 

Får jag besvära omvärlden med att önska den en trevlig Valborg.. 

Gick ut för att fota  v å r e n.. En viss  k a t t  följde med och ställde sej och  l u k t a d e  på blommorna..

Det är mycket med det "kattliga, nattliga, evigt ofattliga" för att citera Britt G. Hallqvists översättning av T.S Eliot..

Det var så här:

I går kväll saknade jag herr Rönnerdahl och kunde inte hitta honom.. Ingenstans, där han  b r u k a r  hålla till fanns han..

Nåja, han är väl ute och kommer in så småningom, var min tanke, men ingen katt kom.. Innan jag somnade gjorde jag en ny runda i huset.. D å  hörde jag ett litet ynkligt  j a m a n d e  från källaren.. 

Jag tror vi blev lika glada katten och jag när jag fiskade upp honom från källarmörkret..

Han lämnade ingen förklaring till varför han slunkit ner i källaren.. Att gjorde det medan jag var i tvättstugan är givet, men jag märkte honom aldrig..

Nu sover han det goda samvetets sömn i soffhörnan:

Ingen  m y s f a k t o r  på jorden går upp mot en sovande katt hoprullad i ett soffhörn.. 

För nåra dar sen blev jag uppringd av en person som sa sej vara från inkasso.. Jag blev naturligtvis totalt överrumplad och gick på bluffen.. Till att börja med.. Tog mej dock snabbt till banken och spärrade alla kort och bytte lösenord.. Och så gick jag till polisen..

Att jag klarat mej med ett nödrop måste ju firas, så i går köpte jag mej ett Thomas Sabo- armband..

Det var dessutom halva priset på hans länkar, så jag hade tur..

Att det var dödskallar på det märkte jag inte förrän jag kom hem.. Först tänkte jag åka och byta ut  d o m,  men sen tänkte jag som så: dom här berlockerna kan mana till eftertanke.. Hade jag inte haft turen att träffa precis rätt läkare för ett år sen, hade jag själv varit en dödskalle vid det här laget..

Dessutom bor jag ju granne med Sweden Rock, och  d ä r  står dödskalleemblem högt i kurs..

Förra våren fick jag nåra  g u l l v i v o r  av Agneta.. Jag petade ner dom under ett av bigarråträden, där jag redan tidigare hade en planta.. Små är dom, men många fler än dom nånsin varit:

Till höger ser man ett av nytillskotten: Den är rödblommande.. Den större gulblommande i förgrunden fick jag av mattanten i skolan våren innan jag pensionerades..

Min trädgård är ett paradis för  l ö k v ä x t e r: Just nu har jag massor av  p ä r l h y a s i n t h e r  som spridit sej

h u r  vet jag inte.. Men jag gläder mej:

Dom finns överallt och sprider sin blåa glädje..

Dessutom är beståndet med  r a m s l ö k  större än nånsin.. Men  d e n  blommar senare..

Det är alldeles säkert att våren är på gång.. Alla häckar är gröna och björkarna har musöron.. Magnoliorna i trädgårdar och längs gatorna i Sölveborg håller på att slå ut och ett fint vårregn stilar just nu över Norje.. Det  k a n  tänkas att det trots allt  b l i r  grönt till Valborg..

Min lilla  p r y d n a d s a p e l,  som jag planterade förra sommaren håller på att slå ut med röda löv.. Ett tag trodde jag att den dött för den såg lite risig ut, men  n e j  den är  f i n.. 

I går hade jag tur.. När det kom ett par regndroppar alldeles i början av eftermiddagen gick jag ut och gösslade rabatter och lilla gräsplätten på framsidan.. Gösseln var äkta torkad koskit från förra året, som blivit liggande i garaget.. Jag får köpa till ett par påsar under veckan så att hela trädgårn blir matad..

Och sen kom regnet..

Jag kämpar på med blixtkriget.. Det börjar gå bra för mej, men ännu har jag långt kvar och mycket att lära.. N å r a  gånger har jag iallafall vunnit.. Bland annat över en dam, som har klått skjortan av mej många gånger.. Det kändes bra för självförtroendet att spöa henne..  Ännu blir jag dock lätt för ivrig och  d e t  hämnar sej..

Det känns så bra att sitta och titta ut på spirande vårgrönska och vackert strilande vårregn.. Jag mår  b r a..

Våren är verkligen på väg.. I dag har jag sett utslagna småbjörkar, och i min trädgård slår knoppar ut på träd och örter:

Visst är dom ljuvliga dom små tulipanerna på sydsidan.. Jag gläder mej.. Och känner tacksamhet..

Körsbären håller på att börja blomma, så nu håller jag tummarna för att det inte ska bli flera frostnätter:

Jag är så glad för efter två och ett halvt år som  m i n  katt har lilla herr Rönnerdahl äntligen slutat skygga för mina händer..

Länge har han sökt mitt sällskap.. Framför allt när jag går ut, men handskygg har han varit.. Hans mänska gläder sej omåttligt..

En gång för många år sen anmälde jag mej till en kurs i tovning.. Hade väl hört nån säja nåt  g o t t  om företeelsen..

Vad jag inte visste var, att deltagarna inte var där för att  l ä r a  sej nåt utan för att  t i l l v e r k a.. Helst så mycket som möjligt..

Gissa vem som var  s ä m s t.. Jag låg väl på minus 35.. Om nåt sånt är möjligt.. 

En kurskväll satt jag på toa och  g r ä t.. Ilskans och hjälplöshetens tårar.. 

Precis så här känner jag nu när jag har börjat spela wordblitz.. Det är knäckande att få storstryk gång på gång.. Själv är jag för "ädel" för att vilja spela med dom som  j a g  skulle kunna ge storstryk.. 

Till en början gick jag bara in för att försöka  l ä r a  mej spelet.. Men nä.. 

Det märkliga är, att jag, som hela mitt yrkesverksamma liv sysslat med ord och grammatik, har misslyckats med  t r e  wordspel..

Arg och frustrerad trycker jag in så många lite ovanliga ord jag förmår, i tro att  d e t  ska ge poäng.. Men, n ä,  dom ger  n o l l.. F u l a  ord, däremot, godtas pronto.. Jag har kammat hem åtskilliga poäng på "fan" och "kuk".. 

Får det här mej att känna mej lessen och misslyckad.. Nä, glödande förbannad, och arg på dom som lyckas bättre.. Och på konstruktörerna, som inte godtar alla gällande svenska ord..

Med den självinsikt jag med åren kämpat mej till, måste jag till min eviga skam erkänna att jag är en  d å l i g  förlorare.. Fruktansvärt dålig, en som nästan skulle kunna  d r ä p a..

Nä, nu struntar (förmodligen skulle spelet godta synonymen "skiter", men Fan vet om det godtar  s t r u n t a r) jag i detta, och går och sätter på en kopp kaffe..

Sen ska jag jobba lite i täppan, och sen ska jag och Agneta åka och kolla blåsipporna på Stiby.. Och gå och  äta utelunch.. 

Innan jag kastar in handduken ska jag iallafall  f ö r s ö k a spela blixtkriget en gång till.. Det får bli i kväll när blodtrycket återgått till det  n o r m a l a..