--Förr i världen fanns det  l u f f a r e, sa matte i går.. Och så lade hon till att det finns det visst  f o r t f a r a n d e.

Hundarnas ögon blev jättestora.. Är inte luffare  f a r l i g a  personer.. Som fångar små hundar och  s ä l j e r  dom..

--Njaä.. Matte småskrattar..

--S å n a  luffare, som vovvarna tänker på finns nog inte längre.. Numera har vandringsmännen  h u s v a g n  och har familjen med sej på sina färder..

Nä, matte tänker på en  h e l t  annan sorts vandrare.. Såna som till synes kommer från ingenstans och slår sej ner i vår trädgård.. Vi har tillexempel fågelbär, hassel, vallmo,  svalört, violer, vårlök, en slags röda bär som vi inte vet vad   ä r  och nu senast en vit  a n e m o n.. Och det är  i n t e  anemone nemorosa.. Matte frågade grannen K. och  h o n  sa att det var en trädgårdsanemon..

Vi, små hundar, vet också att det är a n d r a  som promenerar  i vår trädgård.. Det känner vi på doften..

Dom här djuren doftar så starkt, att tillåmed matte skulle kunna känna när dom har gjort intrång hos oss.. Särskilt starkt doftar dom nu i mars.. Fnys..

Matte strävar på i trädgårn.. I lördags var hon ute väldigt länge (för att vara  h o n  iallafall), och följaktligen var hon dödstrött i går så då kunde det bara bli en liten stund..

Sen stapplade hon in.. Totalt färdig..

--Idag ska det bli mer, menar hon morskt.. Ja, ja, vi får väl  s e..

Det är frost på nätterna och värme på dan.. Jag undrar om inte den sortens väder kan ha  s p r ä n g v e r k a n  på både det ena och andra..

Måtte, måtte inte vårt ruckliga hus sprängas.. Var ska vi då bo.. Hundarna är oroliga..

Inte matte.. H o n  påstår att det inte kommer att hända, och  o m  det skulle ske bygger försäkringsbolaget upp vårt hus igen.. Bättre än tidigare.. Och medan dom hamrar och spikar får vi bo på   h o t e l l.. Ett  f i n t  sådant, säjer hon och ser belåten ut..

Tjaa..

Kattmånaden är snart slut, och för vår del har den avlöpt utan incidenter.. Trodde vi, ja.. Ända till i morse..

Vi, små hundar, har för sed, som  a l l a  hundar för övrigt, att  n o s a  oss fram i tillvaron.. I morse stack vi in nosarna i häcken en bit bort.. Och där fick vi vårt livs överraskning.. 

En spottande och fräsande Tajson viftade  med framtassarna rakt i ansiktet på oss.. Lyckligtvis träffande han inte, men vi blev båda två rätt så tagna.. Vi trodde det var  v i  som stod för skrämmandet här i byn..

Matte då, hur reagerade  h o n.. Jag tror faktiskt att  h o n  också blev en aning tagen, samtidigt som hon var väldigt glad att vi inte fått nåra revor i pälsarna.. Eller värre: i ögonen.. Eller att inte  T a j s o n  fått nån skada heller..

Matte har börjat vårstädningen av trädgårn.. Igår gjorde hon klar rabatten mot sydväggen.. Nån rabatt ska det inte bli i sommar.. Matte planerar att sätta  g r ö n s a k e r  där i stället för blommor.. Och ett  o l i v t r ä d..

Det ska bli spännande att se vad som kommer ut av dom här planerna.. Frön till röd-vit-randiga rödbetor har hon iallafall köpt.. Och tomatplantor..

När mattes mänska levde hade han alla möjliga konstigheter mor varmväggen.. Kalebassplantor, pumpor, bifftomater och, sist men inte minst: ett persikoträd..

Nåja, matte har en del ovanligheter också: en vinranka, som växer nåt besumligt, och ett blåregn, som samsas med en klätterros, Flammentantz, på spaljen, som matte spikade upp för nåra år sen..

Med allt städande framför oss kommer vi nog inte ut på nån längre promenad idag.. Suck..

I vilket fall som helst så önskar hundarna go´söndag till  h e l a  världen.. Go´söndag!!

Tänk att gräsklipparen startade i går.. Matte trodde knappt sina ögon.. Hon hade varit så pessimistisk och trott att den aldrig mer skulle ta liv..

Det är väldigt mycket mossa i vår stora gräsmatta.. (I den  l i l l a  föredettingen växer bara blommor och ogräs)..

--Äh, bara gräset får lite gössel och börjar växa ordentligt, så kommer mossan att dra sej tillbaka, tror matte och funderar på om hon ska lägga på Algomin eller hönsgössel..

En gång för ett antal år sen hade matte skaffat hem flera säckar med hönsgössel.. Och strödde rikligen på gräsmattan.. Vad  hon  i n t e  tänkte på var, att  g r a n n f r u n  precis hängt tvätt alldeles intill tomtgränsen..

Grannfrun var förargad (med all rätt) och matte var tillintetgjord (med all rätt det också)..

Sen den gången har hon  i n t e  strött ut gösssel utan Algomin..

--Visst vore det roligt att göra en utfärd till nåt trevligt ställe, en  s k o g  tillexempel.. Hundarna viftar ivrigt..

Matte ser ut att överväga förslaget..

--En skog med vårblommor är nog precis vad vi behöver, vovvarna.. Ska putsa kängorna och ringa Agneta..

F a s t  egentligen borde jag jobba i trädgården i stället..

--Du kan göra både och, säjer hundarna.. Tänk på att dagen blir en timme längre..

--Jo då, i  n a t t  blir dagen en timme längre.. Ska vi ta skogen då, eller ska jag ge mej ut i månens sken och påta i rabatterna i stället..

Go´morron världen..

Alldeles otroligt fint väder idag.. Solen bara  s t r å l a r  och det är redan ganska varmt.. Såpass att matte tog av sej tumvantarna när vi kissrundade  för nån timme sen..

Egentligen är uttrycket "solen strålar" en aning uttjatat och banalt, men jag kan inte hitta nåt annat.. Solen "vrålskiner" låter verkligen inte bra.. Eller "illskiner", eller "dunderskiner".. Nä, det får bli "strålar"..

När matte var liten brukade det sändas ett radioprogram som hette "Frukostklubben".. Signaturmelodin till det programmet är en av de första låtar matte minns.. "Go´morron, go´morron, hör pågar sjunga glatt, go´morron, go´morron i kööör".

Matte visste varken vad pågar eller kööör var för nåt, men pep med,  d e t  gjorde hon..

Detta apropå "solen strålar".. Kopplingen är för lilla hunden obegriplig..

--Minns ni vad vi gjorde i går.. Lilla mor lägger huvet på sned och tittar från matte till sonen..

Matte och sonen tittar på varandra, rynkar tänkarpannorna och svarar med  e n  mun:-- Nä..

Jo,  e n  sak minns jag.. Vi fick mindre  m a t  än vi brukar få.. Den här dan har också börjat magert.. Det är mattes påfund för att vovvarnas små  m a g a r  ska krympa.. Hur hon ska krympa sin egen, förutom med situps, förtäljer inte historien.. Förmodligen får hon svälta sej själv också..Vi går en dyster framtid till mötes.. Alla tre..

G r ä s k l i p p a r e n.. Matte får ångest när hon tänker på att hon snart måste få igång den.. Det är samma ångest varenda vår..

I med färsk bensin, spreja på startgas och dra i snöret tills blodsmaken kommer i munnen..

Hittills har den startat.. Alla vårar har den det, men  e n  hemsk dag kommer den att vägra.. Måtte, måtte det inte bli idag..

Den har stått ostartad i flera månader nu, många fler än andra år eftersom det var så torrt förra sommaren att gräset slutade växa nån gång vid fruntimmersveckan ungefär..

--Du har då problem, matte.. Hundarna slår sina kloka huven ihop och finner strax en begåvad lösning på mattes gräsklipparbekymmer:

--Skaffa en  g e t.. Eller  t v å.. Hundarna ska nog se till att få fart på  d o m.. Och det utan startgas..

Matte och hundarna förundras över all  e n g e l s k a  som väller ut i bloggarna.. Inte för att vi  l ä s e r  alla dom här aktstyckena,  (Vi har nog med vårt egna krafsande)  men rubrikerna ser vi ju.. Dessutom är vi med i facebook och där står engelskan som  "spön i backen"..

--Tja, säjer lilla hunden.. Det måste vara för att visa att man  k a n.. Du tillexempel, matte, stilar ju med franska ibland.. Inte för att du på nåt sätt är  f e n a  på franska, men likafullt så stilar du..

--Mja-a, matte drar på det.. A l l a  kan ju engelska nu för tiden.. Inte stilar man med nåt alla andra också kan..

Det blir ju liksom ingen  m e n i n g  med stilandet då..

Och så drar sej matte till minnes en scen ur en bok hon läste för längesen..

Två ungdomar har en lång tid gått och sneglat på varandra och när dom så äntligen får tillfälle att talas vid är dom för blyga för att göra det på sitt egna språk..

Dom pratar franska i stället, eftersom att tala på ett främmande språk är för dom som att tala utan att tala.. Smått oansvarigt, liksom..

Det är kanske likadant med all engelskan i sociala medier.. Man behöver inte ta så hårt på ansvaret..

--Eller också så är det bara trendigt, inne och modernt.. Det är förnuftiga lilla mor som sätter punkt för mattes och sonens vidlyftigheter för den här gången..

Igår fick lilla mor  s i n  frisyr fixad så nu  s y n s  det att hennes lilla mage inte är så liten längre..

Det är och för sej inte  m i n  lilla mage heller..

Matte påstår att  h e n n e s  mage också ökat i omfång under vintern.. H o n  har börjat med situps på morgnarna.. Det får hon gärna hålla på med så länge hon inte tvingar  h u n d a r n a  att göra detsamma..

I går kväll vad hundarna ensamma i flera timmar.. Matte var på  b j u d n i n g.. Det händer inte så ofta att matte är bortbjuden eftersom hon alltid har varit nåt av en ensamseglare och i stort sett saknar umgänge..

När hennes mänska levde hände det ibland att dom båda ställde till med bjudning, men eftersom mänskan hade väldigt mycket att göra, dels med sitt vanliga jobb, dels med tidningsjobb på helgerna och sist men inte minst svampexkursioner hela höstarna, hände det inte så ofta..

Matte var nöjd och belåten med att larva runt med sin stora hund, och tänkte aldrig på såna saker som bjudningar och socialt liv..

Följden  av det här enslingslivet blev att matte aldrig ersatte sönderslaget porslin.. Och att sy gardiner och lära sej baka fanns inte på agendan.. Inte att pynta och pyssla heller..

Således kan man nog påstå, att vårt hem är tämligen fattigt på sådant dom flesta hem har mycket av..

Sittplatser och porslin tillexempel..

Det ger matte en liten ångest.. Hon kan nämligen inte bjuda tillbaka eftersom hon saknar både sittplatser, matsilver och porslin..

Samtidigt blir hon väldigt glad och tacksam när hon får inbjudningar..

Hittills har hon löst ekvationen med att bjuda tillbaka på uteställen..

--Kan du inte  s k a f f a  dej lite husgeråd och nåra stolar då, frågar hundarna.. Egentligen tycker vi att den idén kunde gott matte ha fått själv..

--Mja, matte skruvar på sej.. Jo då, jag skulle kunna gå till loppis och köpa hur mycket som helst.. Men så är det en annan sak också..

--För att ha bjudning måste man ha  s t ä d a t.. Inte bara så där lite med vänsterhanden, som  j a g  brukar.. Utan  o r d e n t l i g t.. 

Lilla Hallon fick en kommentar till sin blogg.. Varken jag eller matte begrep vad som stod där, bara att nån enventuellt ville byta  s k ö n h e t s t i p s  med lilla hunden..

Tja, jag var hos Ann i Ebbarp och blev friserad i går, så visst är jag skön att skåda.. Lilla mor ska dit i morron.. Då blir hon också särdeles vacker.. Matte ska gå till frisören Felicia idag.. V i  kommer att vara tjusiga, men knappast på det sättet, som kommentatoren förväntar sej.. Kan jag tänka..

--Det är inte ofta du  s m i n k a r  dej nu för tiden, matte.. Varför inte det.. Hundarna har svårt att släppa det här med "skönhetstips"..

Matte tänker efter:

--Tja, det har lite med min  l a t h e t  att göra.. Det är knepigt att sätta på ett ansikte, som egentligen inte är jag direkt.. Bara för att tvätta bort det igen efter nåra timmar..

--Och för övrigt är jag gammal nog att ha accepterat mej som jag är med inre och yttre brister..

--Dom  y t t r e  bristerna lär jag knappast kunna göra så värst mycket åt.. Med eller utan smink..

Dom  i n r e  får jag fortsätta att jobba på.. Så gott det går..

--Skulle du vilja säga att du känner dej  u p p g i v e n, matte.. Hundarna står redo att trösta och uppmuntra sin mänska..

--Uppgiven.. Nä.. Alls inte.. Visst finns det saker jag kunde göra för ett par år sen, och som idag är totalt omöjligt för mej att ens tänka på..

--M e n, och här spricker matte upp i ett riktigt solvargsgrin, idag  b e g r i p e r  jag mycket, som, för bara nåra år sen, var  h e l t  utanför min fattningsförmåga.. 

--Så du är  n ö j d  med att bli gammal och trött således, matte.. Hundara ser tvivlande ut..

--Nöjd med att bli gammal och klen är väl ingen..

--Men, och detta är viktigt, vovvarna, alla åldrar och tillstånd tillhör livet.. Och har  s i n  alldeles egna betydelse..

--Och tänk, precis i går kom jag på en sak till: Även om det känns kusligt att tänka det, så tillhör  d ö d e n  också tillvaron på jorden och i galaxerna.. Som för övrigt också har sina livscykler.. 

Det där sista vill hundarna inte tänka på alls.. Med en kraftansträngning lyfter vi upp våra slokande svansar och förbereder oss på en dag  h e l t  i trevlighetens och livets tecken..

"It is good to be three", så löd en slogan när ett nytt datorföretag gjorde sin entré häromåret.. (Ett företag som för övrigt  v i  anlitar)..  Att den stolta devisen stämmer fick vi erfara i  v a r g t i m m e n  i morse..

Plötsligt blev det iskallt i rummet och alldeles  h a l v l j u s t.. Då var det "good to be three"..

Vi snodde ihop oss under täcket så tätt det bara gick och sen kändes ingenting isigt och vargigt längre..

"It is good to be three"..

It is good to be 23 också.. Så många är det nämligen som har tryckt "gilla" på lilla Hallons blogg..

--Inte  i d a g  väl, pep lilla mor förtjust när hon fick veta det..

--Nä, sen 2012, i december..

Det har varit frost i natt.. Matte hoppas att rosorna klarat sej.. Därmed menas dom hon klippte förra veckan..

Det är alltid sorgligt när nåt man vårdat sej om går hädan.. Matte är rädd om det mesta och plockar inte blommor i onödan..

Undantaget har varit när hon guidat i kyrkan.. Då har hon tagit med sej hur mycket som helst..

Det blir nämligen väldigt vackert och välkomnande när den många hundra år gamla kyrkan är prydd med friska blommor..

Apropå kyrkan: Matte och E. åkte dit i går förmiddag.. Våffeldan.. Vår Frudagen.. Jungfru Marie Bebådelsedag..

Matte är ingen  v a n  kyrkobesökare och tycker det är tryggt att vara med E. som är gammal kyrkvärd och det inte hon vet om riter och seder är inte värt att veta.. Dessutom kan hon alla psalmer och sjunger dom  b r a..

Det var så här:

Under många, många år ägnade inte matte kyrkan en tanke, men så en vacker dag började hon fundera på om det inte skulle kännas bra för henne att gå till mässan en och annan gång..

Men då skämdes hon för att gå dit.. Hon hade ju aldrig visat sej där.. Detta berättade hon för E., som givetvis tyckte matte hade fel..

Men så en dag ringde E. och frågade om matte hade lust att guida i kyrkan nåra dar på sommaren..

Matte häpnade och kände sej oerhört hedrad och väldigt liten och blyg.. "Inte kan väl jag".. Jo då.. det kunde hon..

Ja, på den vägen är det och matte går ganska ofta i kyrkan numera.. Tryggast är det givetvis med E.. Men matte trivs och mår  b r a  när hon är där.. Känner sej delaktig och tillhörig..