brimikshallon

Alla inlägg under mars 2015

Av Kerstin Frithiof - 31 mars 2015 07:32

    

Igår kom vintern tillbaka.. Det  b l å s t e  (Nåja, det gör det ofta här vid Hanöbukten), det  r e g n a d e, det var k a l l t och det tillåmed  s n ö a d e.. Inte länge och inte mycket.. Och inte i  f l i n g o r.. Nä, snön kom som stora lösa lovikkavantar..


--Säj du som det  v a r.. Matte blänger.. Den kom som stora sjok smutsig ull.. Inte som vantar och inte som små lamm.. Som stora, lösa sjok smutsig ull..


Av detta kan man förstå, att matte inte är så värst förtjust i snö.. Till hennes stora och innerliga glädje har vi varit förskonade hela vintern..


--Varför tycker du så illa om  s n ö.. Hundarna kvittar det om det är snö eller barmark, kallt eller varmt..


--Snö är kallt och  blött och så blir den nästan meddesamma till sörja.. Måste man sen ge sej ut och skyffla undan den här tunga, blöta sörjan, kan man dra på sej både ett och annat.. Tillåmed hjärtstillestånd.. Och.. så förstås.. en rent obeskrivlig ilska..


--Jag är oändligt tacksam för att vi sluppit snö denna vinter..


--M-men du behöver väl inte bli  a r g  bara för att det snöar.. Ibland begriper sej hundarna inte alls på sin mänska.. Att bli  arg tjänar väl inget gott ändamål.. Så vitt  v i  begriper tjänar det inget ändamål alls.


--Nä, det gör inte snö heller.. Och onödigheter, som ställer till det för mej, gör mej arg.. Det är förresten min rättighet att bli arg om jag vill.. Lilla mor  h o n  är arg varenda gång vi möter andra hundar.. Och  d e t  tjänar väl inte nåt till det heller.. Fnys..


Så har då matte fått sista ordet i den här helt onödiga dispyten..


Vi har gått in i nåt, som kallas Stilla veckan".. Lilla Hallon förundras som vanligt över ordens betydelse..


Vad "stilla" betyder vet jag, men den där tiden verkar långt ifrån stilla.. Mänskorna trängs i affärerna för att köpa på sej så mycket  m a t  dom bara kan.. Nåja,  d e t  är nog så vällovligt.. Särskilt om dom har hundar.. Men dom flänger med annat också.. Städar och donar och planerar för kalas och fester..


--Och gör av med pengar.. Matte nickar förnumstigt..


Det är konstigt att höra matte säja så.. Att prata om pengar, som nåt som man inte ska göra av med.. Den inställningen är ny för hennes del..


Tidigare var hon ganska vårdslöst inställd till den varan.. Inte så att hon misskötte sej, men hon struntade i om det blev nåt över eller inte.. Men, det är klart, på den tiden hade hon både lön och pension..


Sedan inkomsterna har krympt har matte börjat bli rädd om sina pengar.. Hon sparar och gnetar.. Ja, hade hon inte gjort  d e t  hade hon exempelvis inte kunnat köpa nya däck häromdan.. Om inte hade hon kunnat köpa kameran heller..


H u n d m a t e n  sparar hon iallafall inte på..


--Vad sparar du till nu, matte.. Lilla Hallon hoppas i hemlighet på att vi ska ta bilen och åka till Rom i sommar.. Eller åtminstone till fjällen..


--Jag sparar till en  f r u k t a n s v ä r t  snygg kavaj.. Och  d e n  får vara hur dyr som helst..


Jaha,  d ä r  rök romresan.. Inte ens till Småland lär vi kunna ta oss om matte ska skaffa sej en  f r u k t a n s v ä r t

dyr och fin kavaj..












ANNONS
Av Kerstin Frithiof - 30 mars 2015 08:40

    

Rappelle-toi, Barbara.. Il pleuvait sans cesse sur Brest ce-jour-la.....


--Förmodligen har jag stavat fel på vartenda ord, sa matte.. Men när det regnar som det gör nu, förflyttas jag tillbaka till andra ring och läser dikten om flickan Barbara, som springer glad och förväntansfull, strålande lycklig i regnet och möter sin älskade på en gata i Brest.. En dag före kriget..


--Dikten är så sorglig.. Flickan uppmanas att minnas den dagen.. Nu, när det regnar bomber och eld över Brest.. Och inte är det regn som forsar på gatorna.. Blod är det..


--Ja, så kan det gå, suckade matte, och stoppade än en gång undan dikten i minnenas vrår.. Minnet av henne själv också.. Som storögd artonåring..


--Det var en sorglig dikt, matte.. Hundarna ryser och kryper närmare varandra.. Söker tröst.. Liksom..


--M-mm.. Matte tar på sej tänkarminen.. Det var kanske därför jag blev så tagen av den.. Jag, som inte haft en enda sorg i mitt liv.. Fick så att säja sörja i  a n d r a  hand.. Ställföreträdande sörjande.. Vad vet jag..


--Men numera, när du är gammal, vet du väl vad det är att sörja.. Hundarna skyggar lite för ämnet, men känner att det är angeläget..


--Ja, vovvarna.. Det är många jag mist.. Och allihop saknar jag och tänker på varenda dag.. Men mest min syster..


--Jag har ett foto, där hon står och tittar på när jag, olagligt, håller på och gräver upp ramslök i Nymölla.. Kortet togs för tre år sen, nåra månader  i n n a n  min syster blev dödligt sjuk..


--Ramslöken, för sin del, trivs utmärkt här hos mej.. Den förökar sej och det blir mer och mer av den för vartenda år.. Men jag nänns inte  t a  av den.. Den blommar vackert och smakar vitlök.. Många använder den i matlagningen.. Inte så jag..


--När den blommar, tar jag det som en hälsning från min syster.. Det känns varmt och gott i hjärtat att se den..


--Du kan väl  v i s a  kortet, matte.. Vovvarna känner, att dom behöver  b r y t a  mattes sorgsna stämning, och det bästa brytämne som finns, är att be henne sätta in ett kort i bloggen..


 


--Dom vackra vita blommorna är ramslöken.. Det är jag som, småkriminell som jag är, håller på att gräva upp nåra lökar.. Min syster står och tittar på.. Agneta tog fotot och det skedde på våren för tre år sen, när vi tre damer gorde en utflykt till Österlen och Kivik.. Jag är så glad att jag har den bilden..


--Jaha, matte..  Även  v i  små hundar kan känna sorg.. Vi skulle tillexempel bli väldigt lessna om  d u  skulle dö, matte.. Eller om nån av  o s s  skulle göra det.. Vad vi förstår så är det när man blir  k v a r  som man sörjer..  Och saknar den som försvann..


--Så är det, vovvarna.. Så är det..





























ANNONS
Av Kerstin Frithiof - 29 mars 2015 08:25

    

Tala om före och efter..


Igår vaknade matte som vanligt tidigt.. Låg och vände och vred sej och suckade och det doftade  å n g e s t  om henne..

Jodå.. Sånt känner vi små hundar direkt.. Precis som vi noterar glädje.. Eller  h u n g e r  vad det beträffar.. Allt känner vi på lukten..


Matte förklarade, att det var dags för henne att försöka väcka sin gamla gräsklippare till liv efter vintervilan.. Och hon var alldeles säker på att det inte skulle gå..


--Den har startat snällt i alla år, sa hon.. Även om det varit lite trögt i portgången dom senaste fyra-fem åren.. I år kommer det  a l d r i g   gå att få liv i den, sa hon..


Men, under över alla under.. Den brakade igång efter att ha fått en ordentlig dusch startgas och efter att matte pumpat fram duktigt med bensin..


Matte trodde knappt sina ögon och hennes glädje var stor..


Visserligen gick det inte att klippa gräset.. Underlaget var för svampigt efter allt regnande, men bara vetskapen om att det fortfarande är liv i den gamle trotjänaren får matte att fröjdas.. Storligen..


--Hallelujaa, sjöng hon med full hals när hon kom in igen.. Hallelujaa, mina små möss.. D ä r  sparade vi nåra tusenlappar..


Idag regnar det igen.. Det forsar i mattes ränna i trädgården..


--Aldrig på tiden jag lägger igen den, säjer hon, och sticker hakan i vädret.. Men nåt  f i n t  ska jag göra av den.. Vad vet jag inte riktigt.. Får väl ta till  l o g i s t i k e n,  säjer hon trosvisst..


Vi har en klätterros, en White Dawn, som matte planterat bredvid en liten rönn, som flyttat in till oss.. Tanken var att den skulle klänga i rönnen och det skulle bli mycket vackert med röda bär och vita blommor i full harmoni..


Verkligheten blev en annan.. Dom här växterna trivdes inte alls ihop, och det var rosen som blev röd.. Men inte på blommorna.. Dom vissnade innan dom slagit ut.. B l a d e n  blev rödprickiga och liksom skrynklade sej.. Rönnen såg inte alltför pigg ut den heller..


 


Så här ser ekipaget ut idag.. Rosen är det som spretar vid staketet tillsammans med torra växter från i somras.. Tovorna framför ska föreställa gräsmatta..


Matte har tänkt sej att  f l y t t a  rosen och spaljera upp den mot sydvöggen, där det  f o r t f a r a n d e  finns lite plats kvar..


Innan dess måste hon klippa ner den misskötta stackaren.. D e n  är minst lika taggig som björnbärsbuskarna..


Mänskor har såna konstiga påfund.. Som detta med att flytta på  t i d e n..  Det begriper väl vilken valp som helst att  d e t  inte går..


Tiden ändrar sej inte för att mänskor ställer om klockan.. Frågan är om den ens finns..


Matte erinrar sej en limerick från ungdomen.. Den handlar om en rymdfarare, som åker iväg i sin raket, och som kommer hem "on the previous day"..


Matte minns bara slutklämmen.. Men tydligen gjorde den intryck på henne eftersom hon kommer ihåg den efter så lång tid..


Vare med  t i d e n  hur det vill.. V i  har ställt om klockorna och är redo för sommaren..


Go´söndag i stugorna..













Av Kerstin Frithiof - 28 mars 2015 06:37

    

--En sak är klar, matte.. Lilla mor och jag sjunger bättre än du fotograferar..


Matte ser konfunderad ut.. Hon tycker väl att jämförelsen är aningen märklig.. Men så hämtar hon sej och förklarar att hennes fotograferande bara ligger i startgroparna medan vovvarna har haft hela livet på sej att öva sin sång..


Igår färdade matte mordförsöket  på björnbärssnåret.. Hon tillåmed  g r ä v d e upp en del  r ö t t e r.. Alltihop klipptes ner i små vassa, otäcka bitar och ligger nu på tippen.. Fast så får man väl inte kalla det numera.. Å t e r v i n n i n g s c e n t r a l  ska det vara.. Fast vad man återvinner av små vassa, otäcka bitar av björnbärsbuskar kan lilla Hallon inte begripa för sitt liv.. Inte kan man sätta ihop  d o m  till nåt vettigt..


--Bekymra dej inte om det, du.. Det gör inte  j a g.. Matte struntar i vad som blir av små vassa, otäcka bitar av björnbärsbuskar.. Det enda  h o n  tänker på är, att det är skönt att vara av med dom..


Och så  f o t o g r a f e r a d e  hon den tomma garageväggen.. Jättestolt över vad hon åstadkommit..


--Du  k a n  väl bara inte sätta in en sån bild i  m i n  blogg.. Lilla Hallon är uppbragt.. Matte gör oss till åtlöje..


--Jo minsann.. Jag både kan och vill och gör.. Så det så..


 


--Tja,  v a c k e r t  är det inte.. Lilla Hallon blundar.. Åtminstone med en ögat.. Lilla mor fnyser..


Möjligen kan björken och snödropparna räknas som vackra..Hur  d o m  har hamnat i taggsnåret har varken lilla Hallon eller matte nån aning om..


Vackert eller inte.. Matte känner sej stolt och glad över sitt arbete.. Röjningsjobbet alltså.. Bilden är hon glad att hon lyckades trycka in i bloggen.. Även h o n  inser att den inte är nån skönhetsupplevelse precis..


Politik är ett märkligt ämne.. Egentligen begriper sej lilla Hallon inte mycket på det, men kan ändå inte låta bli att fundera lite..


Funderingen gäller Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson.. Han var med i TV i går kväll.. Vi tittade en stund innan jag somnade med matte i stolen..


Min fråga är: - Hur kan man förvänta sej nåt anständigt av  h o n o m  när alla uppför sej som mobbande skolungar mot honom..


--J a g , lilla Hallon, tror att bästa sättet att avväpna honom är, att uppföra sej vettigt mot honom.. M a r t y r e r  är väl ändå det man minst av allt unnar SD.. Det bara får dom att växa ännu mer.. Tror lilla Hallon..


--Vad tror du om  d e t,  matte..


--Jag vet inte, lilla vän.. Det finns en möjlighet att du har rätt.. För ingen är väl  e g e n t l i g e n  intresserad av att få Åkesson till regeringschef.. Knappast SD  själva, skulle jag tro.. Det skulle betyda så mycket mer för dom att ta ställning till än bara stoppa invandringen.. Och det är väl den enda frågan dom i stort sett har..


--Nähä, mina små möss.. Nu ska jag sätta in en vacker bild till skillnad från den tidigare.. Mann smilar upp sej..


--Suck.. J a g  tror matte fullkomligt  s t r u n t a r  i om bilden är vacker eller ful.. Huvudsaken är att hon får knappa in den.. Lilla Hallon kan nog räkna ut hur valserna går..


 


Träd, stenar och mossa.. Jaha, det finns nog dom som gillar en sån bild.. Bättre än den på garageväggen iallafall..


--Jaha, små möss.. Nu går vi ut och möter den nya dagen.. Solen skiner och frosten har torkat upp..


--Vi kan väl  s j u n g a  en bit alla tre.. Lilla Hallon är ivrig..


Och så stämmer tre röster in i en glad morronsång.. Hellre än bra förstås, men med kläm och inlevelse..















Av Kerstin Frithiof - 27 mars 2015 06:50

    

Igår hittade matte på en tävling och lade in på facebook.. Hon fotograferade en kändis från en bok och satte in.. Och frågade om nån visste vem han var.. Och tänk, flera stycken kände igen honom..


Lilla Hallon blev väldigt glad.. Givetvis.. Mannen på fotot är nämligen  h a n s  stora idol.. Gajus Julius..


--Matte  k a n  du inte sätta in honom här på bloggen också.. Det är så  l ä n g e  sen vi skrev nåt om honom..


Lilla Hallon, för sin del, vill gärna skriva om honom varenda dag, men  d e t  tillåter varken matte eller lilla mor..


Men sätta  i n  honom kan matte tänka sej.. Inte för att  h o n  är speciellt förtjust i honom, men för att göra lilla 

Hallon glad.. Och givetvis för att  t r ä n a  bildöverföring..


Tja, han hamnade i allafall i bloggen.. Fast kanske inte precis där matte tänkt sej..


--År du  g l a d  nu, lilla romartok..


--Ja, tack, men hur gick det till att fotografera  h o n o m.. Man kunde väl inte ta nåra kort för 2000 år sen..


--Nä, man gjorde  s t a t y e r  istället och satte upp i staden.. Men det  h ä r  har aldrig varit nån staty.. Det var så han såg ut den dag dag blev mördad.. Man gjöt nämligen en mask av den dödes ansikte och den masken bars i procession på begravningen..


Lilla Hallon blir alldeles tyst.. Det här tar lite tid att smälta.. Mask.. Procession.. Hu.. Det går plötsligt upp för mej, att 2000 år är en väldigt lång tid, och mycket som gjordes då skulle definitivt inte gå an idag..


--Fast.. Matte.. En del av det folk gör idag skulle inte ha gått hem i Rom.. Eller..


--Tja, frågan är om inte en rockkonsert på Forum skulle skrämt vettet ur både senatorer och slavar.. Matte drar till med rockkonsert eftersom  h o n  för sin del inte direkt uppskattar den sortens evenemang..


Apropå rock.. Det är snart dags för årets begivenhet här i Norje, och matte ska väl som vanligt sitta i hembygdsgården och bre smörgåsar.. Det har hon gjort i ett par år nu..

Betalt är inte jobbet, man alla, som hjälpt till blir bjudna på kalas nåra dar senare.. Sill och nypotatis och jordgubbar brukar stå på menyn.. Matte uppskattar mycket det här kalaset..


Om dagens väder kan säjas, att det artar sej att bli vackert..


--Ska vi gå till  s k o g e n  idag, matte.. Hundarna är ivriga.. Svansarna formligen  v i b r e r a r..


--Idag, små möss, ska vi  i n t e  gå till skogen.. Där är det blött och lerigt.. Svansarna stannar upp och börjar dala..


--Men en lång runda i  b y n  kan vi gå i eftermiddag.. Svansarna åker i topp igen, men viftar inte lika ivrigt..

















Av Kerstin Frithiof - 26 mars 2015 08:44

    

--Det är allt bra tur, sa lilla mor,  s t o r   tur, sa hon.. Att jag är färgblind, sa hon..


  


Lilla morsan har nämligen fått ett nytt koppel.. Ett chockrosa.. "Chocking pink", som matte älskar att säja..


Fast  j a g  är färgblind jag också, så begriper jag att det där "chocking pink"  är nåt alldeles extra iögonfallande..


Det tycker förmodligen matte också, för hon liksom  k i s a r  med ögonen när vi är ute och går med lilla mor i hennes nya koppel..


 I förgår var vi en  l å n g  tur på Stiby och då sprang vi nästan på ett gäng hjortar.. Ja,  j a g  såg dom inte , men det gjorde matte och Agneta.. Jag vet inte om lilla mor såg dom.. Agneta kopplade henne.. Emellertid och för säkerhets skull..


--Det var ena konstiga rådjur.. Så stora och mörka  d o m  var.. Båda mänskorna såg förbryllade ut..


Medan dom stod där och kliade sej under mössorna kom det ett äldre par gående.. Äldre och äldre.. Dom var väl i mattes ålder ungefär..


--Har ni sett hjortarna, frågade dom..


Då trillade poletterna ner och matte och Agneta kunde visa dom vilket håll hjortarna masade sej.. För bråttom hade dom inte..


Idag regnar det ordentligt.. Matte tog ett kort för att visa hur effektiv hennes avrinningsanordning faktiskt  ä r..

                                                

                                                  


-- Så fort jag är klar med björnbärsutrotningen, ska jag ta itu med att snygga till kanalen, säjer matte trosvisst..


--För  b e h å l l a  den tänker jag..


Hundarna ser med spänning fram emot en lika vacker som ändamålsenlig anrinningsanordning på gräsmattan..


























nya koppel..


Av Kerstin Frithiof - 25 mars 2015 07:17

    

--Skäms du inte nåt fruktansvärt idag, matte.. Lilla Hallon stirrar strängt på sin mänska, som liksom  v r i d e r  sej.. Konstigt mörk har hon också blivit om kinderna..


--Joo, viskar hon.. Knappt hörbart..


Saken är den, att matte åstadkom en helt förfärlig grammatikgroda i gårdagens kria.. Lilla  H a l l o n s  kria.. Nåt sånt tolereras inte av honom.. Inte av matte heller om man ska vara ärlig..


--Hur kunde du skriva nåt sånt.. Lilla hunden är obeveklig..


--Det bara  b l e v  så.. Matte svarar precis som alla brottslingar när dom blivit ertappade.. Det bara blev så..


Brottslingarna brukar dessutom försvara sej med att dom inte var  n y k t r a  när dom stod där med fingrarna i syltburken.. Ett sånt försvar kan inte matte komma med.. Inga förmildrande omständigheter, således.. (Om nu onykterhet  ä r  en förmildrande omständighet.. Lilla Hallon betvivlar det)..


--Jag förlåter dej, matte.. Mycket tack vare att du tog ut hundarna till Stiby, där vi fick springa lösa en hel timme..


Det var torrt på marken, så matte slapp att gå i band hon med..  D e t  var hon tacksam för..


Logistiken i trädgården fortsatte en stund på eftermiddagen.. Snart har matte rensat bort björnbärssnåret helt och hållet.. Det lär inte hjälpa mycket eftersom rötterna är kvar.. Om ett par månader har vi ett  n y t t  förskräckligt snår vid garageväggen..


--Hur kunde du vara så  d u m  att du planterade nåt sånt, matte.. Stickigt och hemskt är det.. Och björnbären hinner sällan mogna helt heller.. Dessutom intresserar inte ens  f å g l a r n a  sej för bären  o m  dom mot förmodan skulle mogna.. Gjorde dom  d e t  skulle vi iallafall få lite  g ö s s e l  på gräsmattan..


Matte ser tillintetgjord ut.. Att få sina fadäser påpekade för sej svider i själen..


--Nu glömmer vi det här, matte och skriver om nåt annat.. Du hade ett par bilder till med Vincenttavlor.. Ta och visa dom..


Hundarna vet, att ingenting kan få matte på så gott humör som att bli ombedd att visa bilder på bloggen.. Hon känner sej glad och stolt och  l i t e  ängslig för att inte ska gå..


--Nu kör vi, matte.. Lilla Hallon tar på sej uppmuntrandeminen.. Lilla mor, som inte är lika intresserad som sonen, tittar på med en svag antydan till småflin i skägget..


   


--Om man tittar på den första bilden ser man hur allt liksom lever och snor sej.. Det var så han målade.. Väldigt ofta..

--Den sista bilden blev aldrig färdig.. Dom svarta fåglarna tog över och han valde att avsluta sitt liv..


--Vincent levde mellan åren 1853 och 1890..
















Av Kerstin Frithiof - 24 mars 2015 06:41

    

I går, strax efter det vi skickat iväg vovvarnas blogg, där matte berättade om tranorna på Pulken, pep det i mattes telefon..


Inget ovanligt i det.. Den piper ofta, men för det mesta handlar det om totalt ointressanta saker, som matte utan krus trycker bort.. D e t  har hon lärt sej..


I går var det emellertid en dam, som ville veta mer om tranorna.. Hur man tar sej till Pulken och hurdags på dan det var störst chans att få se jättefåglarna..


Matte svarade så gott hon kunde.. Hennes meddelande blev aningen egendomligt, med tanke på att hon varken kan skriva siffror eller sätta prickar över dom bokstäver som ska  h a  prickar.. Hon bar damen att tala om ifall hon kunnat tyda hennes meddelande..


Och det  h a d e  hon.. Och så "pratade" damerna via skrift i telefonen med varandra ett litet tag..


Matte blev jätteglad över att hon kunnat förmedla nåt, som hon sa, vettigt, till en annan mänska..


Mattes naturintresse har alltid varit stort, och kan hon hjälpa nån annan att få samma intresse, anser hon iallafall inte att  d e n  dagen i sitt liv varit förfelad..


Matte hade sin första fasta tjänst på sjuttiotalet.. Hon var med på en klassåterträff med dom här gamla trevliga eleverna för nåra år sen.. Det  d o m  minns bäst från sina år med matte, var att dom så ofta var i skogen och tittade på naturen.. N å t  hade dom iallafall fått med sej.. Och matte gläder sej..


--Ska du inte träna kortinsättning idag, matte.. Hundarna inser, att matte  b e h ö v e r  mycket träning..


Jodå, efter talet om Vincent och mattes förmätna fotande av  s i n a  kängor, har hon letat reda på lite mer om honom.. Och dessutom  f o t a t  nåra av hans mer kända tavlor..


--Han blev inte så gammal, Vincent, och hans liv var inte lyckligt.. Fattig och näst intill sluskig och illa tåld framlevde han sina dagar.. Han kämpade med sitt uttryck, och försökte sej på många olika stilar inan han fann sin väg..


--Hade han inga vänner alls, matte.. Hundarna tycker att det är ytterligt sorgligt.. Att ha  v ä n n e r är så viktigt.. Även om man som lilla mor gör allt för att sätta skräck i dom..


--Nja, han  v i l l e  nog ha vänner, men han var svår att umgås med.. Så besatt av sitt måleri som han var..


--Han klagade över att  i n g e n  lyssnade på honom, och när han en gång träffade en kvinna, som faktiskt lånade honom sitt öra, skar han av tacksamhet av det och skickade till henne..


--Var han helt galen, matte.. Hundarna ryser och kryper ihop på golvet..


--Vi  v a n l i g a  kanske tycker så.. Men ni ska veta, små möss, att det finns lika många sätt att se världen, och att tackla den, som det finns mänskor..


--Och  h u n d a r,  matte.. Och hundar..


--Javisst, och  h u n d a r..


       


--Första bilden är ett självporträtt, andra hans första riktiga målning "Potatisätarna".. Den tredje solrosar, vilka han ofta målade.. Han hade en förkärlek för gult.. Den fjärde föreställer hans rum och visar dessutom att han hade svårigheter med perspektivet.. Om det inte är så, att han målade snett med vilje..


--Jag tänkte visa ett par bilder till, men apparaten sa nej.. Matte är  l å n g t  ifrån säker på tekniken..


--Nåväl, vovvarna vi får ta dom en annan gång..


--Tack för lektionen, matte.. Vad gör vi idag..


--För all del.. Det var trevligt med så intresserade elever som vovvarna.. Idag åker vi förmodligen till Stiby..

















Presentation

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Mars 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ brimikshallon med Blogkeen
Följ brimikshallon med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se