Halleluja, vilken bra dag.. Fått första covid-sprutan och har varit med Agneta och lilla hunden Solveig på Stiby.. Där blommar ett hav av blåsippor.. Under alla år jag vandrat på Stiby har jag aldrig sett så mycket sippor.. Alldeles hänförande..

Promenaden avslutades med lunch här hos mej..

I natt har lilla kissen varit ute en längre period.. Jag släppte ut honom vid tretiden och strax före sex skramlade han in igen..

Jag  u n d r a r  om dom här hyacinterna kommer att ta sej upp ur sina bladrosetter.. Det vore synd om blommorna slog ut  i n n a n  stjälkarna hunnit växa ut..

Igår kväll tittade jag på Carl-Fredrik på Österlen.. Hans åttahundraåriga olivträd, som han fraktade hem från Spanien, intresserar mej mycket.. Jag ska minsann göra en lähörna på sydsidan och skaffa ett olivträd.. Inte blir det 800 år under  d e n n a  min livstid förstås, men det kommer att vara roligt att följa det den tid jag har..

Denna morron har herr Rönnerdahl varit ute en hel den.. I omgångar.. In tar han sej galant genom kattluckan, men  u t  får jag släppa honom genom dörren.. 

--Ska väl göra sorti med  s t i l,  menar han och svänger sin svarta svans med grace och elegans..

Jag vet inte riktigt vad han  g ö r  ute.. Motionerar gör han nämligen inne.. Jag skulle tro att han ägnar sin utetid åt att  s m y g a  längs väggarna..

Det finns nämligen katter där ute, som i hela sina nio kattliv har använt  v å r  tomt som nån slags genomfartsled.. D o m  kan givetvis inte se genom tassarna på en nykomling i reviiret..

Till motionsrundan hör numera en sväng på pianot.. Inte nog med att det låter illa.. Jag inbillar mej att han kan välta det över sej.. Givetvis kan han inte det, men tanken får mej att rysa av förfäran..

Ut genom stora ingången.. In genom kattluckan..

Det kommer att bli fint väder i dag och jag ska kllippa lite mer vissna stjälkar.. Förra året blommade trädgårn av scilla och vårstjärnor.. Ramslöken hade kommit upp, liksom tulipanerna.. Och forsythian prunkade..

Gräsmattan är i dålig kondition, men det brukar den vara så här års.. I förbifaten kan jag nämna att gräsklippning år en av mina ångestar.. 

Biggarråträdet är i mycket dålig kondition.. Det mår  ännu sämre i år än förra året.. Jag borde ta ner det.. 

Jag har ett till plus flera stycken fågelbärsträd, och alla ger god skörd..

Det är inte så många som skickar kommentarer till det jag skrivit.. Nåra är det dock, och dom räknar jag faktiskt som en slags distansvänner.. Alltid lika roligt att få deras hälsningar..

Häromdan fick jag en kommentar, som förbryllade mej.. Ingen avsändare och ingen närmare förklaring till den enkla  uppmaningen "skaffa ett liv".. 

Jag började fundera.. Tydligen menar avsändaren, att mitt liv är futtigt och till döden gränsande.. Tja.. Kanske vederbörande tillåmed  t y c k e r  l i t e  s y n d  om mej.. Det är det  i n t e..

Jag tror att det finns lika många sätt att leva sitt liv som det finns dom som lever det.. Det "som är sanning i Berlin och Jena är bara dåligt skämt i Heidelberg".. Diktade Fröding..

Naturligtvis hade mitt liv sett annorlunda ut om jag gjort andra  v a l  under resans gång.. 

Låt mej med en gång slå fast, att jag faktiskt  ä r  en ensamseglare.. Jag har mycket god förmåga att sysselsätta mej, och med  d e t  menar jag inte hushållsarbete eller samlande i ladorna.. Eller mycket umgänge med andra.. Jag gör ungefär det jag finner behag i.. Jag vill nog kalla det  f r i h e t..

Hoppas den som uppmande mej att "skaffa ett liv" har fått ett tillfredställande svar.. Och så hoppas jag att mänskor har möjlighet att form  s i n a  liv på ett sätt som den finner behag i.. Dom är många som sagt.. (Sätten alltså).. 

Krokus och snödroppar är det enda som blommar denna kalla och våta vår..

Jaha så var det sommartid igen.. Lika kallt och ruggigt som alltid.. 

Jag begriper inte hur jag tänkte, när jag fick till det, att jag skulle vinna en timme på morgnarna, och att herr Rönnerdahl skulle  s o v a  lite längre, men  m a t e m a t i k  har aldrig varit mitt starka ämne.. (Ändå tänker jag ibland att det vore roligt att gå en mattekurs och  f ö r k o v r a  mej lite)..

Men det är nog färdigkursat för min del.. Mitt mörkerseende är inte att lita på längre, och alla kurser ligger på kvällstid.. 

Bilkörning och dåligt mörkerseende gifter sej sannerligen inte med varandra..

Alltså kan det inte bli nån mer matte för min del.. Lika lite som nån mer tango.. 

Jag får nöja mej med trädgårn, pianot och  k a t t e n.. 

Med pianot jobbar jag just nu flitigt med en Bach-menuett som går i B-dur och g-moll. Och den är  i n t e  att leka med.. Det är tonarter jag aldrig jobbat med förr, och fingrarna slinter lite hur som helst.. 

Till skillnad från Calle Schevens vals går början i dur och finalen i moll..

Ibland, när jag sitter och gnetar vid pianot, kommer herr Rönnerdahl susande.. Först hoppar han upp på pallen och börjar dra i mej.. Slutar jag inte då brakar han upp på klaveret.. Då  m å s t e  jag sluta.. Är han månne musikalisk..

Nu bara  m å s t e  jag ta med min musikaliska bild på två små sjungande hundar..

Det drar ihop sej till oväder.. På bara nån timme har himlen blivit alldeles  g r å  och det har börjat  b l å s a..  Nåra feta regndroppar har träffat fönstret som jag sitter framför..

Herr Rönnerdahl har slagit sej till ro i soffhörnan.. --Typiskt kattsovarväder, gäspar han..

Synd bara att det inte var kattsovarväder i morse klockan fem också..

I natt ställer vi om till sommartid och vill det sej  r i k t i g t  väl blir klockan  s e x  i stället för fem och jag får sova en timme längre..

I förmiddags var missen för övrigt ute flera, flera minuter..Utan att jag var med honom..  Han kommer att lära sej..

Tänk, det blev precis som kloka Birgit förutsa: Missen  h a r  varit med mej i trädgården idag.. 

Först var han hiskligt rädd och vågade inte komma ut.. Men efter en stund kom ett försiktigt litet morrhår ut genom dörren, som stod öppen.. Och så var han med mej hela tiden jag var ute..

Grannens lilla förtjusande Pricken kom och ville som vanligt prata bort en stund men mej, upptäckte herr Rönnerdahl, fräste, burrade upp sej och försvann..

Den farliga, farliga herr Rönnerdahl burrade upp sin svarta svans och slank in genom dörren.. Med magen nästan släpande mot trappan..

Vad gjorde jag då i trädgårn.. Jo, jag rensade en rabatt drån gammal växtlighet.. Blandannat klippte jag ner min gamla New Dawn- ros så mycket jag kunde.. Resten får Tonys mannar göra när dom kommer efter påsk och gör iordning lite mera proffsigt..

Rosen till vänster är en Paul´s scarlett och den blommar på föregående års  skott, så den ska inte beskäras..ka int

Risbusken vid trappan är den jag har varit och hackat i idag.. Dom grova stammarna klarar jag inte av att beskära.. Till det behövs både andra  v e r k t y g  och andra  a r m a r  än jag kan stå till tjänst med..

Solen sken, kissen var med och jag mådde så gott i trädgården.. Underbart.. 

I morron ska jag utmana ödet och gå och klippa mej.. Håret hänger, långt och risigt, långt ner på halsen.. När det inte befinner sej i munnen eller i ögonen förstås.. Ytterst irriterande är det..

Jag ser ju på TV hur långhåriga alla damer mellan fem och nittio är.. Allt kan inte vara coronans fel (som i mitt fall)..

Jag tror faktiskt att det är  m o d e r n t.. Inte är det snyggt iallafall.. Möjligen på unga flickor, men har man kommit till åren behöver man vara korthårig för att inte se  ä n n u  äldre ut..

Jag har alltid varit kortklippt.. Både av bekvämlighetsskäl och av den anledningen, att jag  k l ä r  bäst i kort hår..

Jag är mycket trött, men försöker bättra på konditionen med promenader.. Idag har jag gått med stavar här i byn.. "Vandrande pinnar" som nån kallade dom..

Solen sken och vinden blåste håret in i mun och ögon på mej.. Usch..

Nån mössa att hålla växtligheten undan med äger jag inte.. Dom mösor jag har haft har bara trillat ner på näsan och ställt till ohägn.. Alltså har jag gjort mej av med dom.. Hår eller mössa.. Det är lite som pest eller kolera..

Nix pix.. I morron kommer jag på nytt att ha fri sikt, nåt som gläder mej outsägligt..

Den här bilden lyckades jag knäppa för nåra år sen på ICA-parkeringen i Sölvesborg.. Ibland har man tur..

Halleluja, tut i luren och klackarna i taket.. Jag är kallad till co-vid-vaccination om precis en vecka.. Det ska bli så skönt att inte behöva tänka på vartenda steg jag tar.. 

Visserligen tillhör jag dom, som plågats  m i n s t  av isoleringen.. Jag har inte levat mycket annorlunda än vanligt, ensamvarg som jag till största delen är.. Men ändå känns det som en stor lättnad att äntligen vara på rätt sida.. Nu är det bara sista veckan kvar.. Måtte jag inte snubbla på mållinjen.. D e t  vore förfärligt..

Våren har svårt att komma igång i år.. Ändå kan man  a n a  en svag lila nyans borta på Ryssberget.. K a n  det vara björklöv i vadande.. Hoppas, hoppas..

Två morgnar nu har lilla herr Rönnerdahl låtit mej sova ända till  f e m.. Jag  t r o r  faktiskt att kissen tycker  o m  mej.. Varför skulle han annars bli så uppenbart glad när jag kommer hem efter att ha varit ute en sväng..

Våren är som sagt sen i år.. Denna bilden tog jag den 24 mars förra året och då hde forsythian börjat slå ut.. I år kommer et att dröja ett tag till..