Nu har jag fått veta vad min lilla vattenväxt heter.. Musselblomma heter den.. Och så är den  i n v a s i v.. Enligt google lär den kunna sprida sej över stora ytor där den växer vilt.. På ett par dygn kan den fylla en hel damm..

Den har faktiskt redan producerat en efterföljare i min skål.. Vilket man kan se till höger på bilden.. Det gör mej lite  b e t ä n k s a m.. Jag tycker att den mer och mer påminner om den blodsugande växten i "Little Shop of Horror" som jag nämnde i går..

När den fyllt skålen ska jag  i n t e  gå ut och slänga den i ett kärr.. Nä, jag ska klippa den i små bitar och gräva ner dom nånstans, varifrån dom aldrig kan kunna komma upp..

Idag är det den andra dagen på min hälsosamma tillvaro.. Det var inte fullt lika motbjudande som i går att ta tag i yoga och stavgång..

Igår hade jag tur (röta).. Jag hade precis fyllt ogrästunnan med avfall från skamhörnan.. Fyllt den så mycket det bara gick.. Precis  d å  kom hämtbilen och tömde den.. Så nu har jag gott om plats att fortsätta saneringen.. Jag ska strax gå ut och spotta i nävarna..

Idag skulle det alltså ske: Jag skulle sluta  p r o k r a s t i n e r a..

Jag kände en  s v å r  olust inför hälsoprogrammet jag bestämt mej för att genomföra, och en  s v å r  lust  att låta bli..

Men, jag tog tag i mej och började dagen med ett yoga-stretch-program, som fick mej att känna mej mjukare i kroppen.. Och väl var väl det.. Annars hade jag förmodligen  s t r u n t a t  i det för all framtid..

Efter frukost och lite planlöst kringlarvande tog jag fram stavarna och gav mej i rask takt runt kvarteret.. Det kändes bra, och än bättre eftersom jag trampade ihjäl ett par sniglar under färden..

Jaha, då var jag alltså igång..

Regnet hänger i trädtopparna och det är tämligen  s v a l t  ute.. Det ger sej om det går att jobba på skamhörnan idag..

Vad jag  m å s t e  göra i dag är att åka till veterinären och köpa mat till herr Rönnerdahl.. Jag ska nog ta en sväng inom Ica och köpa lite till mej också..

I vikipedia läser jag att "prokrastinera" betyder att rent sjukligt skjuta upp saker och ting.. Jag hade fått för mej att det är precis  d e t  jag gör.. Inte  s j u k l i g t  men ändå..

Jag  s k j u t e r  emellertid upp ett och annat.. Inte ofta men då och då.. Jag skjuter tillexempel ofta upp att gå en promenad..  T r o t s  att jag vet att det är bra för min hälsa.. Annat jag skjuter upp, och som  o c k s å  är bra för min hälsa, är att börja dagen med ett litet yogapass..

Nåt, som  i n t e  är bra för min hälsa, och som jag med stor entusiasm skjuter upp, är att klippa gräset..

Nja, jag kanske  i n t e  är  s å  entusiastisk när det gäller att skjuta upp gräsklippningen trots allt.. Jag  v e t  ju att det kommer surt efter.. I n g e n  i hela världen kommer hem till mej och befriar mej från  d e n  sysslan..

I morron är det måndag, ny fräsch vecka, och  d å  ska jag sluta prokrastinera och i stället börja både med yoga och promenader.. Och så hoppas jag att vädret tillåter mej att fortsätta min sanering av skamhörnan.. Det jobbet vill jag verkligen inte skjuta upp..

För övrigt tycker jag att min lilla vattenväxt verkar må alldeles förträffligt i sin skål..

(Usch, jag kom plötsligt att tänka på en filmmusikal jag såg för länge sen.. Den handlade om en blomsterhandlare som tog sej an en obetydlig liten planta.. Växten var emellertid  b l o d s u g a n d e,  åt och växte och hotade snart hela stan).. Nä, usch. bort såna tankar.. 

Herr Rönnerdahl tycker jag är fånig och skrattar åt mina funderingar.. "Risken är väl större att  j a g  utvecklas till en vit  t i g e r  och sätter skräck i hela byn", menar han..

--Då, du matte, kommer vi i   t i d n i n g e n.. Åtminstone  j a g", flinar han..

I går kom jag på nåt  b e g å v a t:

Det var såhär: Om nån kommer ihåg så köpte jag en  v a t t e n v ä x t  för nåra dar sen.. 

Jag hade lite problem med hur jag lämpligen skulle "odla" den.. Jag försökte olika fat och skålar, men ingen var riktigt  b r a..

Till en början berodde det ickebra-a på att jag inte tyckte arrangemanget var snyggt.. Efter nåra dar förstod jag att  v ä x t e n  inte mådde bra i sin lilla bytta.. 

D å  kom jag på att jag faktiskt  h a r  en vid och låg skål, som tillhört min moster Blenda.. Hon brukade lägga jul-och nyårshälsningar i den.. Hon var en kvinna med stor bekantskapskrets så det blev en rejäl packe varje år..

Jag minns inte varför skålen hamnade hos mej.. Troligen  f i c k  jag den av henne..

Nu skulle den få tjänstgöra som "hem" för vattenväxten.. Och si (som det står i Bibeln) den lilla växten fann sej väl tillrätta och spänstade genast upp sej:

B e g å v a t  var som sagt bara  f ö r n a m n e t..

Man ska aldrig fuska och försöka gå genvägar.. D e t  har jag fått lära mej nu.. Det var så här:

För ett år sen köpte jag en säregen ros:

På den plats jag tänkte sätta den hade det samlats en mängd  s i n g e l,  nåt som måste åtgärdas.. Jag till att ta bort dom illaka småstenarna.. Jag lade dom på köksinfarten, där det började bli glest med beläggning..

Men hur det var så tröttnade jag (inte så ovanligt när det gäller mej) och skyfflade hela härligheten bort till det som då var en kompost.. 

Nu har dom kasserade småstenarna dykt upp igen och måste tas bort..  D e t  jobbet påbörjades i förgår..

Så nu sitter jag och sorterar bort dom  f ö r  h a n d.. Och lägger dom på köksuppfarten.. Tja... Fusk lönar sej som sagt inte..

Jag  v e t  att det finns ett gäng vid norra garageknuten också.. Det är lika bra att sotera bort  d o m  också.. Lite av kompostjorden ska jag flytta till knuten..

Jag brukar på skoj säja att "vi bönner har det inte lätt".. Det har inte vi  t r ä d g å r d s a r b e t a r e   heller.. 

Igår träffade jag mina grannbarn från förr U. och R. .. Vi brukar träffas då och då och gå ut och äta en bit mat.. Visserligen klarar jag inte av att sitta och vara social mer än ett par timmar, men  d o m  två timmarna uppskattar jag mycket.. 

U. brukade  r e t a  mej,  nästan  s k ä l l a  på mej för denna min rastlöshet.. Numera verkar det som om hon har accepterat att jag är som jag är.. Själv tycker jag att det är lite  s k ä m m i g t,  men när rastlösheten sätter in lyckas jag aldrig bemästra den.. 

Det regnar, tiddelipom.. Det regnar alldeles fruktanvärt..Dessutom håller det på att bli mörkt fast klockan bara är åtta.. Mörkt är det även på morgnarna.. Jag vaknade strax före sex i morse och då var det ungefär som nu.. Halvmörkt, liksom..

Det är synd att det regnar så mycket.. Grävjobbet får ligga  nere.. Förmodligen hinner jag inte färda skamhörnan i sommar.. Nåja. jag får vara glad att jag hunnit så mycket som jag har..

Det är skördetid.. Jag tycker fälten är så vackra när dom är nyskördade.. Och så luktar dom så gott..

Sicken tur att jag tog ett extra tag i skamhörnan i går eftermiddag.. Nu regnar det nämligen och inte har jag  lust att bli våt..

Två tredjedelar är avverkade och  b r a  har det blivit.. Nu återstår bara två dars jobb med att frilägga den gamla komposten.. Sen ska den krattas ut och så ska den planteras mot grannens.. Troligen med syrener.. Jag kanske petar dit en jasmin också.. Och så lite gräs så jag kan ha nån slags trädgårdsmöbel där.. Förhoppningsvis till nästa sommar.. Förutsatt att jag  l e v e r  då.. 

Gräset  b a k o m  det frilagda är inte min huvudvärk.. Mitt jobb slutar strax hitom den bakersta busken till vänster på bilden..

I natt kom herr Rönnerdahl in med en mus, men jag räddade den.. Jag önskar han lät bli att jaga, men det tillhör kattens psyke.. 

Det är märkligt, att en sån skoningslös dråpare samtidigt är så tillgiven och rent av kärleksfull mot sin mänska.. 

Andra jobbpasset på bedrövlighetens kulle.. Det går framåt och blir bättre än förväntat:

Jag är nästan halvväg med röjningen.. Sen gäller det att tänka ut nåt  b r a  till fortsättningen.. Att det ska bli en syrenberså är inte skrivet i sten..