En timma och en kvart.. Så länge var hundarna lösa i skogen i går.. Solen sken när vi gick ut och innan vi kom tillbaka till bilen hade det börjat mörkna..

--Hur länge ska det fortsätta att bli mörkare och mörkare.. Hundarna börjar bli trötta på den här dagsljusordningen..

--Tre veckor till ungefär.. Sen står det stilla ett tag, men vid nyår har det verkligen vänt.. Det har det iallafall gjort under hela  m i n  livstid.. Men  s ä k r a  kan vi inte vara.. Jag har en liten ångest vartenda år att jorden  i n t e  ska räta upp sej utan fortsätta luta mer och mer.. Det är en  v ä l d i g t  stor klump som ska byta lutningsvinkel.. Ja, veta 

r i k t i g t  kan man inte..

Hundarna börjar känna en liten förfärlig ilning längs ryggraden..

--Vad händer  o m  inte jorden rätar upp sej..

--Jag vet inte, men nåt fasansfullt blir det.. Så mycket är alla överens om..

Huvena slokar och svansarna kryper under magarna.. Hundarna vill inte höra mer.. Vill helst bara sno under sängen och sova tills vi  v e t  att jorden verkligen har rätat upp sej..

--Gaska upp er små möss, säjer matte hurtigt.. Tillkämpat hurtigt tycker vi och ger henne en misstänksam blick.. Försöker hon trösta oss med falska förespeglingar, tro..

--Gaska upp er.. Allt kommer att bli precis som vanligt, och om ett par månader har dagen hunnit ikapp natten och efter ytterligare en liten tid har den hunnit förbi.. Och då är det sommar, blad och blommor och värme och..

--Och  f ä s t i n g a r  och  m ö r d a r s n i g l a r.. Hundarna är inte på hurtigt humör.. Vi har fått alldeles för mycket ruskighet att tänka på..

--Vovvarna, vovvarna.. Solen skiner.. Ser ni inte.. Nu går jag och hämtar kopplen och tar med er ut på en liten promenix.. Och så glömmer vi alla bedrövelser..

En  m y c k e t  god idé..

Jag har sagt  det förr, men det tål satt säjas igen: Matte är  i n t e  tekniskt lagd.. (Den enda teknik hon någorlunda behärskar är att laga sås)..

Nu har hon emellrtid börjat försöka sej på att utforska datorn.. Det sker tveksamt och med viss vånda.. "Nåt  k a n  ju gå sönder".. Detvillsäja "åt fanders"..

Hon har emellertid hittat nåt som kallas  "you tube" och där kan man  leta reda på en hel del musik.. Häromkvällen satt hon och lyssnade på Segovia bland annat..

Kvalitén är väl inte den bästa, men det  g ö r  inte så mycket, menar matte, som är nöjd med at hon har lyckats hitta youtuben över huvud taget..

Sånt som spelades mycket när hon var ung har hon också lyckats leta reda på.. I går kväll kom hon på att försöka hitta den allra mest "förfärliga, dödskallemärkta"  låten från ungdomstiden.. Den, som var förbjuden att spela i radio, och som köptes av i stort sett alla, som ägde en grammofon..

Inte av matte dock för hemma hos henne fanns ingen grammofon.. Hon fick nöja sej md att lyssna på den på dukeboxen på Alholmens havsbad..

Jo då.. Den fanns och matte tryckte in den.. Och började gapskratta.. Jämfört med vad som framförs idag på grammofon och bio och TV och kanske tillåmed i  b a r n b ö c k e r  (nåja)  så är den här gamla "Dunder och snus"  till ytterlighet oskyldig.. Lite fånig, OK, men absolut ingenting att förfasa sej över.. Orkestern kallade sej "Raggmunk och fläsk", och  d e t  var ju också en aning töntigt..

--Tiderna förändras och vi med dom, säjer matte.. För att göra lilla stålblanka romaren glad säjer hon det tillåmed på latin..

"Tempora mutantur nos et mutamur i illis"  säjer hon och ser illande mallig ut..

--Tänk att jag kunde komma ihåg  d e t, säjer hon förundrad..

Latincitat och Dunder och snus.. Tja, man måste nog tillstå att mattes repertoar är  b r e d.. 

Inatt har vi sovit  h e l a  natten.. A l l a  tre.. Således är vi väldigt pigga och alerta..

Lilla mor fick tag i nåt som hon började tugga på under promenaden i går.. Matte fattade misstankar om att det kunde vara nåt farligt och bände upp lilla mors mun.. Jojo men.. Det var ett  k y c k l i n g b e n.. Vasst och hemskt.. Matte sorlade det så långt ut bland träna hon kunde..

Ännu har inte lilla mor visat tecken på att må dåligt, men matte (och även lilla Hallon) är väldigt observant på henne..

Minsta tecken på att hon mår dåligt kommer att rendera henne en färd till veterinären..

Lilla morsan var iallafall pigg under morronpromenaden.. Kissade och bajsade utan problem.. Knallade först i gåsaraden som vanligt.. Hoppas, hoppas hon inte hann få nåt vasst och farligt i sej..

Hundarna har löst problemet med inomhusblåsten.. När öronen fladdrade som värst på oss i går kväll, och när matte hade klätt på sej alla tröjor hon kunnat hitta och när vi huttrade och frös och kurade ihop oss så gott vi kunde, d å  kom vi på det:

--Matte, varför skaffar du inte en rulle maskeringstejp och klistrar för alla springor i fönsterkonstruktionerna.. Hundarna satte sej ivrigt framför matte och väntade på vad hon skulle säja..

--Mina älsklingar.. V a d  ni är klyftiga.. Nåt sånt hade jag aldrig kunnat komma på själv.. Tack ska ni ha.. Det blir varsin skiva stekt fläsk till lunch.. Som belöning.. V i l k a  klyftiga små hundar jag har..

Matte är alldeles exalterad..

Hundarna sänker ögonlocken och sätter upp var sin blyg liten tass:

--Ä s c h.. Ingenting att tala om..

I natt sov jag till klockan  t r e .. Sen började jag illfänas och ville  u t..

--Jag önskar, sa matte, att han blir  f r i s k  i magen så fort som det bara går..

Sa hon och paltade på sej för att ta mej ut..

Väl ute tog jag det ganska lugnt.. Gick och nosade.. Åt lite löv, lyfte benet och satte ner svansen.. Inte sjukare än så, alltså..

Vid det laget var matte ganska  v a k e n   och ganska  v a r m.. Det liksom  å n g a d e  om henne..

Väl inkomna tryckte matte ner mej i sängen tämligen omilt.. Och så makade hon undan lilla sovande mor, som passat på att lägga sej tvärsöver kuddarna, och så snodde hon oss till rätta..

Det dröjde inte länge förrän jag började väsnas igen, men den här gången lyckades jag inte baxa upp matte..

Så värst mycket sömn blev det dock inte för nån av oss  under resten av natten och klockan halv sex hade matte fått nog och gick upp för gott..

Jag ser på matte, att hon är i konflikt med sej själv.. Visserligen hoppas hon att hundens mage ska bli helt okej, men frågan är, om hoppas det för hundens eller för sin egen del..

Vädret har slagit om.. Redan i natt var frosten borta och det var fuktigt och grått ute.. Typiskt novemberväder alltså..

Vår bil är som sagt på verkstad så nån skogspromenad kan vi inte räkna med i dag heller.. Matte oroar sej för hur mycket det kommer att kosta att reparera den.. Det kan belöpa sej på en struntsumma, men det kan också bli dyrt.. Givetvis hoppas vi på det förtsnämnda.. Dessutom håller vi klor och tummar för att vi ska få den tillbaka snabbt.. Helst redan idag..

--Igår, matte, sa du, att vi inte alltid själva kan bestämma vad som ska stå i vår veckobok..

--M-mmm.. Matte sitter och läser tidningen och lyssnar alldeles uppenbarligen inte på sin lilla hund..

--JO, DU SA.. Lilla hunden tar i ordentligt.. Matte rycker till och ser skuldmedveten ut..

Det var så här:

I natt vaknade jag och hade ordentligt ont i min lilla hundmage.. Jag förstod, att matte till en början inte ville låssas om att hon hörde mej hoppa ner på golvet och börja traska omkring..

Till slut insåg hon allvaret och tog sej ur sängen.. Jag ut till dörren som pilen.. Jämrade och pep..

Klockan var bara fyra och det var ordentligt kallt ute, men jag gav mej inte.. Matte fick på sej kläderna, nåja, dom flesta iallafall, och så traskade vi ut i månskenet..

Jag uträttade mina ärenden och så gick vi in och kröp till sängs..

Lilla mor  s o v..

Efter nån timme var det färdigt igen, men den här gången klädde matte på sej ordentligt och tog med mej på en duktig runda..

Och lilla mor  s o v..

Efter den sista vandringen höll sej magen i skinnet och matte och hunden somnade hoprullade tillsammans med lilla mor, som fortfarande  s o v..

Så kan det gå när vi inte själva skriver veckans manus..

Idag skiner solen och det är fruset och hårt på marken.. Som gjort för en utfärd till NYtorpet eller Lister.. Det är bara det att varken matte eller Agneta har nån bil.. Agneta fick anmärkning på bromsarna vid besiktnig och mattes bil började startkrångla, så båda damerna får vackert vara utan fordon ett par dar..

Inte kan jag tänka mej, att  "bilförlust"  skrevs in i boken av damerna själva.. Nä, jag får nog ge matte rätt i att vi får ta det som bjuds och sen göra det bästa av situationen..

Måndagar är trevliga.. Det tycker iallafall matte.. Hon liknar måndagar vid en ny bok, som hon precis ska öppna.. Lite spännande så där.. Jo, det är klart, att i måndagsboken skriver vi själva en del och i en liten del av denna del tillåmed

b e s t ä m m e r  vi vad som ska skrivas..

--Vaddå, bestämmer.. En liten del.. Vad menar du med det.. V i  små hundar bestämmer alltihop,som ska stå i  v å r  bok, och det trodde vi att du också gjorde.. Bestämmer vad som ska skrivas i  d i n, matte..

--Tja, mja.. S å  enkelt är det inte.. Väldigt mycket av det som ska stå i veckoboken får vi oss helt enkelt förelagt.. Så värst många  v a l  har vi knappast..

--Ta exempelvis om vi skulle bli  s j u k a,  nåt som du lilla Hallon blev för nåra veckor sen.. Inte var  d e t  nåt du glatt och frivilligt skrev in i din bok den veckan.. Inte jag heller för övrigt.. Vi hamnade i smeten och fick reda oss ur den så gott vi kunde..

Matte har en poäng där.. Men  ä n d å.. Visst bestämmer vi själva mycket över våra veckoböcker..

Idag har tillexempel lilla mor bestämt att hon  i n t e  ska sitta på trappavsatsen och sjunga..

Lilla sonen bestämde däremot  i n t e  att han skulle få ont i magen vid femtiden i morse, och matte bestämde inte att hon måste traska upp och hjälpa honom ut.. Det var sånt som bara blev..

I morse låg det tunn is på pölarna på gatan.. Det är fortfarande minusgrader, men det blåser inte.. Följaktligen fryser vi inte inomhus.. Utomhus går vi bara när vi måste.. D e t  bestämmer vi åtminstone själva..

Alldeles, alldeles jättego´ söndag..

Lilla mor har redan satt igång sin söndagsserenad.. Den går till så att hon sitter på trappavsatsen i hallen och sjunger.. Inte är det nåra  g l a d a  visor till uppbyggelse för matte och mej som hon framför.. Ånä,  h e n n e s  sång har ett  h e l t  annat syfte, nämligen att tjata sej till ytterligare en promenad i regnet..

Både matte och jag tycker, att den promenad vi nyss haft, räcker ett bra tag.. Kissnödiga är vi verkligen inte.. Och inte det andra heller.. Och inte tycker vi om att bli  v å t a..  D e t  bryr sej inte lilla krutpaketet  om.. Hon vill  u t.. Punkt..

Igår var vi på Nytorpet igen.. Lösa hela rundan.. Det som är bra med Nytorpet är, att precis alla får plats.. Det var hur många bilar som helst på parkeringen, men ute i vårt spår var  v i  ensamma..

Och det betydde, att hundarna fick vara lösa hela tiden.. Inte en chans för lilla mor att hitta nån hund att bjäbba på och hota till liv och lem..

Mänskor är hon vänlig mot.. Skulle aldrig få för sej att gorma på  d o m.. Det är väl så, att hon förstår att det är mänskorna som har makten och att det inte  l ö n a r  sej att sticka upp..

När vi kom hem bakade matte en ny äppelpaj.. Den ska hon  i n t e  glupa i sej.. Den ska hennes syster få.. Troligen bakar hon ett par pajer i dag också.. Dom äpplen hon fick av E. tidigt i höstas börjar bli lite lessna så det är bäst att göra nåt åt dom så snabbt det bara går..

--Idag är det en månad kvar till julafton, säjer matte..

Att det är si och så många månader kvar till julafton har hon sagt länge nu.. Hon började den 24 maj.. Då var det sju månader kvar..

Varför hon räknar månader till julafton har väl  n å n  mening.. Hundarna kan dock inte förstå  v i l k e n..

Det händer en eller annan gång, att mänskor blir förfärade när dom förstår att matte och hundarna sover i samma säng..

--Är det inte ohygieniskt, frågar dom och spärrar upp ögonen..

Då blir matte så genomglad för då får hon chansen att säja en replik som hon har tänkt ut och är  m y c k e t  stolt över..

--Inte alls, svarar hon.. J a g  har då inte märkt att hundarna tagit skada..

Och så fnissar hon inombords och gratulerar sej till att ha kommit på nåt så tokroligt.. Och sen går hon och hoppas att det inte ska dröja alltför länge innan hon får använda sin noggrant uttänkta replik igen..

Mörka, dimmiga, våta, tunga, trista, bedrövliga november (Caesars nionde) lunkar på.. Trots mörker och väta kom vi iallafall till skogen i går.. Och det var för första gången denna veckan.. Hundarna hoppas, hoppas att vi ska få skogsvandra idag också..

Matte var ett ärdende till Sölvesborg häromdan och där fick hon nåt att tänka på..

Hon gick förbi två gubbar, som stod och diskuterade på gatan, och en av dom hade såna besynnerliga ö-n..

--Det lät som om han  k r ä k t e s  upp dom, sa matte till en bekant.. Och så härmade hon mannens ö-n..

Hon gjorde det tydligen bra, för bekanten sa med en gång att "såna ö-n har dom i Kristianstad"..

Att mänskor  p r a t a r  olika på olika håll i världen är inget nytt för hundarna.. Britta, som fött upp både lilla mor och mej, pratar  h e l t  annorlunda är matte..

Att Caesar talade  l a t i n  är ingenting vi undrar över.. Ibland, när llla Hallon vill märkvärdiga sej en aning, drar han till med ord och uttryck på  f r a n s k a  och matte älskar att prata  l i s t e r l ä n n s k a..

--Av alla jordens språk är skånska och göteborgska dom smittsammaste, säjer matte och ser bekymrad ut..

--Vad menar du med det.. Smittsammaste.. Hundarna tittar undrande på matte..

--Jo sorgligt nog är det så, att om jag träffar skåningar börjar jag automatiskt prata som dom.. Precis likadant  när jag träffar göteborgare.. Det hela är förskräckligt löjligt och inte så lite skämmigt..

--Äsch.. Hundarna rycker på axlarna.. Du får väl vara tyst i sådana sällskap.. Förresten, har du inte hört talas om teckenspråk..

--D e t  är ett språk som vi hundar behärskar till fulländning.. Börja med det du, så slipper du skämmas..