Jag har  t ä n k t,  och det kändes ovant.. Det skavde liksom..

Det jag tänkte på, tillåmed  g r u b b l a d e  över, var var det vore bäst att plantera min chiliplantor.. 

Först tänkte jag sätta dom tillsammans med min nya ros, men vid närmare eftertanke fann jag att  d e n  lösningen inte var den bästa..

Slutet på grubblerierna blev, att jag satte dom vid sydväggen tillsammans med lavendeln, som har stått där ett antal år, och just nu är väldigt kraftig och fin..

Man kan se, att chilin blommar.. Dom blanka, röda frukterna kommer att stå fint mot lavendelns sammetslila.. 

Jag måste dock skaffa trädgårdssnören och binda upp plantorna med.. Pinnar har jag redan:

Växtkraften i trädgårn är enorm, och jag förstår inte hur jag ska  h i n n a  m e d  allt, som behöver göras..

Det gäller inte bara att hinna med, jag ska  t r i v a s  och  m å  b r a  också..

Måste jag  välja mellan att hinna med och må bra, vilket jag faktiskt  m å s t e,  väljer jag tveklöst att må bra..

Jag gör så mycket jag hinner och pallar med.. Meningen är, att vi ska leva i en slags  s y m b i o s  trädgården och jag.. Lyckas vi med  d e t  kommer båda att må fint..

Paradisbusken har precis börjat slå ut.. Kan man annat än förundras när man ser den här skönheten.. Halleluja..

Idag är det för övrigt pingstafton.. Suck.. Suck en gång till..