Tack Göran, för din bläckfiskfundering.. Tänk om det blir såhär..

Efter oändliga tidsrymder ligger jorden åter "öde och tom och mörker är över djupen".. Och där nere lever bläckfiskarna sedan länge, länge.. Nån slags organiserat liv har dom knappast.. Ändå är det dom som är den härskande klassen..

En vacker dag (eller natt, välj själv) är det  e n  bläckfisk som får en idé.. Varför inte kravla upp på torra land, som då knappast består av annat än kala klippor och en och annan grästova..

Sagt och gjort, och så är den gamla, gamla historien igång på nytt.. Tänk om det är så det gått till.. Gång på gång..

Tillbaka till verkligheten...

Igår förmiddag kände jag mej lite krasslig.. Hjälp.. Nu är det coronafärdigt, tänkte jag och råkade  n ä s t a n  i  panik.. Jag vill ju så gärna leva lite till, och vem vill inte det.. Falskt alarm, tack och lov och nu är allt som förut igen..

Som jag berättat har jag en lång och ofta avbruten relation till countrymusik.. Hank Williams är väl den jag egentligen uppskattar.. Hank, och i viss mån George Jones..

Häromdan fick jag händelsevis fram en alldeles hjärtslitande låt med Hank, "Cool Water", där han sjunger med  en gammal mans röst om sitt sökande efter kallt, klart vatten..

Låten måste ha spelats in strax innan han dog.. Nåt annat är inte möjligt.. Han blev 29, Hank, och det var inte vatten, som tog kål på honom..

Det var sorgeliga saker detta.. Dock, det händer trevliga saker också.. Idag kommer  S k o r p a n:

Liten hund.. Närmast förnärmad.. Låt bli att fota mej..