En tid har jag gått och glott på dom här växterna.. Är det ogräs, månne..

I verkligheten är dom  i n t e  silverfärgade.. Att dom verkar så måste vara skuggan i morronljusets fel.. 

Nåväl.. Häromdan var B. här, och  h o n  är fena på allt vad trädgårdsväxter heter.. Iallafall på prydnadsväxter..

Jag frågade henne, men hon visste inte, sa hon.. 

Nu kommer det otroliga...

Hon tog upp sin  t e l e f o n,  fotade växterna och skickade fotot i Google.. Svaret kom prompt, fast vad  d e t  var kommer jag inte ihåg.. Inte heller fick vi veta om det är ogräs eller inte.. Men ändock..

Det verkar som om vi inte behöver  b ö c k e r  längre.. Inte skivor, CD eller vinyl, heller.. Otroligt.. Allting fångas upp ur luften.. N å n s t a n s  ifrån är det.. Man blir yr.. Och minst sagt  f ö r u n d r a d..

Snart behövs inte vi själva heller.. Efter oss bläckfiskarna.. 

Jag såg en del av ett naturprogram häromkvällen..

Som vanligt tyckte jag  i n t e  om den sortens program.. Men det här programmet tittade jag en stund på och förfärades ända in i märgen.. 

Det visade sej nämligen, att  b lä c k f i s k a r  har nån form av intelligens och att dom ökar i antal lavinartat..

Slutsatsen av detta var, att, när till slut mänskligheten med stor entusiasm tagit kål på sej själv, kommer bläckfiskarna att ta över planeten.. 

Kommen så långt i programmet stängde jag av.. Usch..

Det är lördag och varmt.. Det har  a b s o l u t  inte hänt ett enda dugg, och eftersom det bär mej emot att  l j u g a  ihop en händelse, tackar jag för mej och slår ihop butiken för denna gång..

I vår har jag för första gången följt personerna på Badhotellet..

Inte badades det särskilt mycket där, och hur ett sånt bygge mitt ute i the middle of nowhere kunde bära sej, begriperjag inte.. Inte med så få gäster och så stor personalstyrka.. Men det är pragmatiska Kerstins funderingar, och dom har inte ett dugg med berättelserna på hotellet att göra..

Berättelserna, lätta att förutse, och med öppning mot kommande säsonger, engagerade mej knappast, men likväl såg jag alla avsnitten..

En av personerna, nä  t v å  ska det vara, intresserade mej dock lite mer än dom andra: Den strama äldre kvinnliga badgästen och den nyfikna, skvalleraktiga pigan.. Jag hoppas dom blir mer framlyfta i kommande avsnitt.. För kommande avsnitt verkar redan vara aviserade..

Här jag sitter, med ansiktet (jag höll på att skriva trynet) vänt mot baksida på trädgården, ser jag att det blir nåra stycken biggarråer i år iallafall.. Bara måsar och alikor håller sej härifrån så..

Trädet mår inte bra, men gör så gott det kan..Det gör vi alla: "Cosi Fan Tutte", som Mozart så vackert uttryckte det.. Men  h a n  syftade nog på vänstrande.. Förstås..

Så här var det:

Jag gick ut i trägårn klockan nio (jag är klock-och-tids-freak), och tänkte jobba till halvelva.. Mer än en och en halv timme pallar jag inte.. Har aldrig gjort..

Nåväl, jag kände mej alldeles för trött för att ställa mej vid spisen och laga lunch, så den fick intas på Blå Regn: Stekt sill och potatismos med skirat smör, kapris och hackad rödbeta.. Det var  g o t t..

White Dawn-rosen har aldrig trivts men bjuder illafall på ett par blommor varje sommar..

Det har börjat blåsa upp.. Det skulle inte skada med lite  r e g n..

Det är mycket jag inte förstår, bland annat  p o l i t i k..

Såvitt jag begriper så handlar politik om  m a k t,  och för att få denna makt är politiker villiga att gå hur långt som helst i oförskämdheter mot varandra.. Oavsett om man är röd eller blå..

Det är, såvitt jag kan bedöma, från vänsterhåll dom grövsta tillmälena kommer, men så har det varit så länge jag kan minnas..

Nåra av dom värsta mördarregimerna i modern tid har haft röda förtecken.. Att inte hemmakommunisterna har fattat det..

Makt korrumperar oavsett färg..

Usch, jag blir så lessen.. Ingenting har egentligen hänt sen Augusti dar, och  d e t  var en slug massmördare.. Men han hade "pressen med sej".. Och han förstod redan för 2000 år sen vikten av att ha en fördelaktig image.. 

Nu ska jag berätta om mitt pianospel.. Jag har hittat noternas placering på notbladet, och  d e t  var första steget..

Nästa steg blir att göra anslag  s a m t i d i g t  med höger och vänster.. (Det vore nåt för  p o l i t i k e r  också att träna på)..

Och nu får allt komma i sin egen takt och sin egen logik.. (Tack, Amisa för lyckatillandet)..

Blåa, vackra linblommor.. Invandrare i min trädgård.. Varifrån dom kommit vet jag inte.. Kan det vara fåglarna..

Igår fick jag hem ett par  k i l o  pianonoter.. Tack, kantor A..

Nu har jag att göra för resten av livet, i synnerhet som jag nästan måste börja från ruta ett..

På bilden här nedanför ser vi ungefär hur långt jag kommit då det begav sej, nån gång på 70-talet..

D e t  var längesen.. Innan jag ens törs  t ä n k a  "für Elise" måste jag börja från allra första början.. Lära mej läsa pianonoter igen.. 

Tack och lov hittade jag ett arr. på Pukslaget.. Med hjälp av dom första takterna kan jag så smått börja hitta bland noterna.. Trycker jag fel  h ä r  kommer tårna att krylla sej på mej..

Roligt ska det iallafall bli..

Jag och Agneta med hunden Solveig har varit på Stiby nu på morronen.. Vi gick nästan fem kilometer, och det kändes bara bra..

Skogen är otroligt tät och lummig.. Och inte en enda mygga finns det där..

Tänk om alla myggplågade dalmasar och norrlänningar visste, att det finns en plats på jorden, där det inte finns blodsugande myggor, skulle dom packa sina pinaler och flytta hit..

Visserligen skulle dom kanske sakna vinter och skidföre, men nog vore det väl värt den lilla försakelsen för att slippa bli tappade på blod bara man sticker ut näsan genom dörren..

Just den här dagen anno Domine 1906 föddes min mor.. Jag vill gärna tänka, att det var just en sån här vacker försommardag som det är idag.. Hon fick heta Gerda Elise och kallades Gerda..

Hon blev inte så gammal, min mor.. Sextiofem fyllde hon ett par månder innan hon lämnade oss.. Jag tänker ofta på henne, och undrar vem hon egentlligen  v a r.. Vad hon tänkte och vad hon hoppats på.. 

Blev livet som hon tänkt sej, månne.. 

Den sista våren hon levde tog jag detta fotot på henne med katten i knät.. En bild jag är rädd om och lite stolt över.. 

Solen lyser, fåglarna väsnas.. Asfaltgubbarna väsnas dom också och jag har varit nästan två timmar i trädgårn.. Två stora spannar ogräs har jag rensat bort från infarterna, och ungefärligen lika mycket är kvar..

Rosen frodas och har satt knopp.. Inte  m å n g a,  men nåra stycken..

Om en stund ska jag  ä n t l i g e n  avsluta potatisgratängen från förra veckan.. 

Det händer ibland, att jag gör en och annan fadäs.. Då brukar jag trösta mej med, att jag trots allt är någorlunda normalbegåvad.. Även om det inte alltid kan förefalla så..

Igår lyckades jag fadäsa ordentligt när jag påstod att det var  p i n g s t a f t o n.. Det var det inte alls utan nationaldagen.. Jag hade fortfarande trott att det var pingst, om inte G. hade upplyst mej om rätta förhållandet..

Lilla skorpan är här en sväng.. Han kom igår och åker hem idag.. Pälsen är nyryckt och hela hunden är len.. Nästan såphal.. Det är klart skönt för lilla fjanten att ha blivit av med en massa päls.. S ö t a r e  har han emellertid inte blivit.. S v a n s p l y m e n  har han dock fått behålla..

Sova, äta och rastas.. Livet lunkar på för en liten hund.. Själv gör jag  l i t e  mer än han, men även  m i n a  dagar är tämligen förutsebara..

Missommarblomster i min trädgård.. Efter blomningen måste jag gallra en smula.. Är det nån, som vill ha så hör av er..

Häromdan gjorde jag nån slags hemmakomponerad  p o t a t i s g r a t ä n g.. Den blev stark och god.. I dag är det fjärde dagen den får bli lunch..

Att jag aldrig ska lära mej att göra  l a g o m  stora portioner.. D e t  får väl räknas bland fadäserna.. Slänga mat finns inte på en 40-talists karta.. Alltså tuggar jag på tills allt är uppätet..

Solen håller på att gå i moln och både pingst och nationaldag har gått till dom sälla jaktmarkerna.. Gångrensning står  på programmet denna helt vanliga söndag..