Igår var det en sån där dag.. Full av förtretligheter.. Inga  s t o r a  men många  s m å,  så sammantaget blev det tämligen tungt..

När jag så satte mej framför datorn för att gnälla av mej lite kom jag inte in på vad-det-nu-heter och när jag så småningom skulle avsluta dagen tappade jag telefonen.. Rakt ner i källarhalsen for den.. Och gick i tre bitar..

Jag lyckades faktiskt sätta ihop den, men den var  d ö d.. 

Jaha,  d e t  var halmstrået..

Efter en god natts sömn kom jag på att försöka  s ä t t a  p å  telefonen.. Det där man gör när den varit avstängd och innebär att man trycker på en knapp och vid signal slår in en kod.. Och si (som det står i Bibeln) den kom till liv igen..

Telefonen är som en kär gammal vän.. Jag har haft den i elva år och den är vid det här laget tämligen sliten,, Och så är den förfärligt  t ö r s t i g.. Den dricker el minst en gång om dan.. (Jag höll på att skriv  t i m m e n,  men  d e t  hade varit att förtala den)..

Jag är väl medveten om att jag kommer att behöva byta ut den om en inte alltför avläsen framtid, men att den skulle gå hädan genom att dimpa ner i källaren hade kännts både sorgligt och respektlöst..

Gamle vän...