Jag är så  g l a d..  Det verkar som om trädgårn skulle kunna bli  f i n  i sommar.. Jag jobbar med att hålla undan ogräset och lyckas riktigt bra.. Gräsmattorna har repat sej över förväntan.. Jag klipper dom var fjärde dag..

I går var det dags att klippa.. Det gick bra, men jag var duktigt trött efteråt..

Denna svala, soliga morron tog jag en tur med kameran i trädgårn:

Bondsyrenerna, som en gång stod som småskott i Lösen, har bildat höga murar med väldoftande klasar..

När vi var barn brukade vi leta "lyckor" bland syrenerna.. Det var blommor med fem kronblad.. Hittade man en sån gällde det att  ö n s k a  nåt och sen   ä t a  u p p  den.. 

Apropå "äta upp" läste jag i tidningen att nyfikna ungdomar har börjat berusa sej med muskot.. Man kan faktiskt  d ö  av bara en liten dos.. Inte undra på att muskot förr användes som abortmedel..

Åter till trädgårn.. "Back to Basics" som det väl heter numera..

För åtskilliga år sen bestämde jag mej för att skaffa en vit  ä d e l s y r e n.. 

Den trivdes ingenstans utan jag fick flytta och flytta den.. Åren gick, och till sist sa jag åt den, att om den  envisades med att rata växtplatser skulle nästa anhalt bli  t i p p e n..

Det verkade som om den fattade  a l l v a r e t  och såg till att överleva.. Visserligen stod den och tjurade flera år innan den tog skeden i vacker hand och bestämde sej för att samarbeta..

För tre år sen hade den tjurat färdigt och började så smått skjuta skott och ge en och annan blomklase..

Numera är den  s t o r  och rikblommande och håller precis på att slå ut:

Det gäller att inte tappa sugen.. Världen är redan tillräckligt full av tappade sådana..

Igår köpte jag två små chiliplantor på torget i Karlshamn.

Eftersom nätterna är ganska kalla för närvarande (vad jag  v e t  har det inte varit nån  f r o s t.. Än iallafall)

får plantorna samsas med prydnadsväxterna i sydfönstret..

När värmen kommer tillbaka ska jag sätta ut dom vid sydväggen.. D ä r  är det aldrig frost.. Min man odlade tillåmed  p e r s i k o r  där..

För ett par höstar sen köpte jag ett par små runda, gulröda chilifrukter på Gummagården (en tjusig gårdsbutik här i Norje).. Therese i affären uttryckte tveksamhet.. "Var försiktig med dom här", sa hon..

Men... Ju tveksammare hon blev, desto mer beslutsam blev jag.. Dom  h ä r  skulle jag ha.. Brr..

Tja.. Efter att jag nästan förlorat synen efter att först skurit frukten och sen rört vid ansiktet, åkte "di små gulröe" i soporna..

Nu ska det bli spännande med egen odling.. 

Torghandlaren tipsade om att  f r y s a  dom frukter man inte har omedelbar användning för, och  r i v a  dom direkt i maten.. 

Just nu gör sommaren en paus.. Det verkar nästan som tiden vänt och det börjar bli vinter igen.. 

Tja, allt kan hända i denna den bästa av världar..

Nu skäms jag.. Stava fel och det i en  r u b r i k  dessutom.. Ordet ska vara   f l u g i g t  och inget annat..

Fadäsen kommer mej att tänka på en annan, och värre, stavningskullerbytta..

Jag jobbade under en tid i mina yngre dagar på en särskola i Karlshamn.. Eleverna var i sena tonåren och hade precis samma intressen som andra ungsomar.. 

En gosse skulle skicka ett fint vykort till sin flickvän, och ville tala om hur vädret var.. Han bad mej hjälpa honom att stava till  m u l e t.. 

Tjänstvillig och glad att kunna hjälpa till, lärde jag gossen att ordet stavades  m u l i g t.. Precis som flugit fast tvärtom.. Om nån begriper  d e t  resonnemanget.. Det handlar alltså om ordklasser och grammatik, nåt som jag anser mej vara rätt så fena på.. Tja..

Kortet skickades iallafall och först  d å  insåg jag vad jag gjort..

Apropå  g r  a m m a t i k.. 

Under nåra år var jag  p o o l  på mitt rektorsområde, och kunde hamna ungefär var som helst i hela grundskolan.. 

Träslöjd undantaget.. Givetvis..

När jag skulle gå in och ta lektioner för språklärarna, sa dom alla, ingen undantagen:-- Du kan väl ta lite grammatik..

Jag begrep ganska snart varför.. Grammatik var som ett rött skynke för eleverna.. Och det är klart.. Begriper man inte vad det handlar om slår man till bromsarna..

En gosse sa en gång, att det här var första gången han förstått vad  o b j e k t  var.. Givetsis, jag hade utgått från begreppet  s e x o b j e k t..

I morse när jag vaknade  s n ö a d e  det.. Stora blöta vantar dråsade omkring i trädgårn.. Termometern visar på strax över noll.. Ur led är vädret.. 

Tack, Amisa, för hälsningen.. Nu fattar vi flugsmällan och går ut på mördarstråt..

R i k t i g t  så här illa är det inte ute.. Bilden togs i vintras och visar frusna (antar jag iallafall) sidensvansar i trädgården..

Det är alltid trevligt att få kommentarer till kriorna.. Igår var det tvenne flickor på A. som skrev att dom  o c k s å  gillar korsord.. Thank You, Girls, som det väl ska heta på "nysvenska"..

Nu ska jag skriva om  f l u g o r.. Om såna varelser tycker jag inte.. Dom för nämligen oväsen, och sätter dom sej sen på mej är det ytterst irriterande.. Dessutom lär dom sprida sjukdomar.. Usch och tvi..

Igår kväll var det en sån pajsare, som for runt i mitt sovrum.. Jag lyckades lura ut den i hallen, och sen stängde jag dörren..

Och så kom jag att tänka på en  f i l m  jag såg i min melankoliska ungdom.. "Flugan" hette den, och handlade om en galen vetenskapsman, som hade byggt en maskin, där han kunde  d e s i n t e g r e r a  sej och sen sätta ihop sej igen..

Naturligtvis kom det in en  f l u g a  i apparaten, och då behövs ingen Einstein för att räkna ut hur den dagens hopsättning skulle bli..

Vad som störde mitt sinne för logik, var, att flugdelarna i  s t o r l e k  passade mänskans proportioner..

Ska man hitta på nån ruggighet måste den hänga ihop.. Annars blir det bara löjligt..

Till min sorg upptäckte jag för en stund sen, att mitt ena bigarråträd inte mår bra:

När man ser hur dåligt trädet mår får man vara glad, att det producerat ett par nya, friska skott.. Visserligen står dom väldigt nära huset, men där får dom stå.. Jag tänker  i n t e  gräva bort dom..

Om ett par år kan jag kanske plocka körsbär genom fönstret.. Halleluja.. (Örten bredvid är mattram, som växer som ogräs hos mej.. Det är stört omöjligt att få bort det)..

Moderträdet kommer säkerligen att behöva tas bort..

Sic transit, som lilla Hallon så förnumstigt brukade säja.. 

Jag gillar att lösa  k o r s o r d.. Dock faller inte alla korsordskonstruktörer mej på läppen.. Men så är det "alla kan ju inte älska alla här i världen"..

Eftersom korsord befinner sej i veckotidningar köper jag då och då en sådan.. Och har funnit följande:

Veckotidningarna verkar rikta sej till  k v i n n o r  framför allt.. Och sådana kvinnor som har hur gott om tid som helst..

Uppslagen vimlar av pysseltips, blomdito och recept.. Jag brukar lite på skoj säja, att ena veckan hittar man recept på mat och kakor, och nästa får man  b a n t n i n g s r å d.. Och så går det runt.. År efter år..

Korsord har jag försökt lösa i snart 25 år.. Riktig fart tog intresset i somras och höstas när jag var fjättrad inomhus.. 

Nåt jag  i n t e  är intresserad av är soduko.. Så  d o m  sidorna lämnar jag därhän.. Liksom pyssel-och-mat-sidorna..

När ett uppslag ser ut såhär, känner jag mej nöjd.. Tilläggas kan, att jag löser med kulspetspenna.. Men ska inte göra det för lätt för sej.. Nämligen..

För flera år sen fick jag nåra fullmatade gladiolusknölar av en väninna.. I alla år har dom trivts och blommat.. Ibland har dom varit kraftiga och röda, ibland gula och lite klenare.. Och hela tiden har dom förmerats..

Idag har jag satt tolv rejält stora i sydrabatten, och lika många småttingar i loppisgrytan, som i år får agera barnkammare..

Alla 24 nepetaplantorna verkar ha tagit sej.. Dom kommer att utgåra en fin liten häck mellan gräsmattan och sydrabatten..

Ogräset växer, men blir det bara uppehållsväder (helst lite sol också) kommer det att rensas bort i veckan som kommer..

Det är söndag, och allt är lika tyst som alla andra söndagar..

Lilla Skorpan har sovit här i natt.. Han är en alldeles underbar liten hund.. Klok och manipulativ.. Han räknar numera  m e j  till sin flock, och han mår väldigt bra när jag är tillsammans med honom och hans matte.. 

Efter morronens kisserunda sover en liten hund gott.. (Bilden är inte ny.. Den togs för nästan två år sen)..

Aldrig har jag blivit så rädd..

Det var så här:

I gårdagens solsken höll jag på med ogräsrensning i sydrabatten.. Det gick väldigt bra och jag satt på min pall och riktigt  n j ö t.. 

Men så hände det.. Jag reste mej för att komma åt ogräs längre bort.. Lyckades sätta krokben för mej själv och föll som en fura..

--Nu pajar min benlagning, var det enda som for genom min skalle.. Nu går både jag och sommaren åt pipsvängen.. Hjälp.. Skräck..

Man hinner bli ordentligt rädd på bråkdelen av en sekund..

Men både jag och lagningen  h ö l l.. Halleluja.. Dom  k a n  tydligen sina saker på ortopedkirkugen borta i Avkroken..

Halleluja, en gång till.. Visserligen slog jag mej rätt duktigt, men efter ett helt liv som snubblas, är lite blåmärken inget som bekymrar mej.. 

Man kan bli  s u g e n  på dom märkligaste saker..

I går greps jag av en okontrollerbar längtan efter  b l å b ä r s s y l t.. Jag var helt enkelt  t v u n g e n  att skaffa lite av den varan..

När jag sen smakade inköpet var det inte ens gott.. Alldeles för sött enligt min smak.. Tja..

Det ligger brödsmulor på skärbrädan.. Det märkte jag inte när jag tog kortet, vilket skedde precis nu..

Sylten, som alldeles mist sin lockelse, ska jag använda när jag lagar pannkakor nån gång i framtiden..

Det finns vissa ord och uttryck, som berör mej illa..(Nåja, det finns sådana som får mej att må bra också)..

Att tilltala folk och företeelser, som man ogillar, med grova skällsord, framför allt på sociala medier, får det att vända sej i magen på mej.. Att kalla nån för idiot är rent ut sagt förskräckligt.. Annat att förtiga..

I min tidiga ungdom jobbade jag på tidning.. Ville väl bli journalist, kantänka.. (Att  d e t  inte var min likör visade sej så småningom.. Men  d e t  är en annan historia)..

Nåväl, en av cheferna sa en gång nåt, som verkligen etsat sej fast i mitt minne.. Så här sa han: --Ska man kasta skit ska det vara  f i n  skit.. Annars faller det bara tillbaka på en själv.. 

Så sant..

Jag gnor på med mina surdegsbak.. Just nu äter jag mitt senaste bröd, som inte bara är gott, utan dessutom går att

s k ä r a  utan att jag behöver tillgripa motorsåg..

Mitt  f ö r r a  bröd avslutade jag igår.. D e t  var också gott, men mot slutet gick det vsrken att skära eller tugga..

Sista biten  fick jag till min bedrövelse slänga..