På Gamla Norjevägen finns den här vyn:

 Och så kom jag på att jag fotat det här motivet två gånger tidigare: I maj förra året;

Och i november:

Nu fattas bara en  v i n t e r b i l d  för att det ska bli en hel  s e r i e..

Idén är varken ny eller min, men man skulle kunna välja ut ett motiv, och sedan fota det en bestämd dag varje månad.. Och på så sätt få nån slags kalender..

Det  ä r  roligt att fotografera..  Vore jag ung igen skulle jag söka mej till en fotoutbildning, var  d e n  nu finns.. I Köpenhamn kanske..

Det är mycket som är roligt.. Att ha  k a t t  tillexempel..

Att det just nu blåser storspik och är söndag är inte fullt lika roligt..

"Haa bläs" sa dom förr på Lister, när vinden friskade i.. Som den gör i dag.. Numera är även listerborna försvenskade, och säjer: "Det blåser"..

Apropå prata gammalt: Jag har precis varit ute och smort kråset med med "fulabär".. Det villsäja f å g e l b ä r, som växer på mina självsådda träd.. På dom  ä k t a  biggarråträden är det glest med skörden.. (Ful är förresten rena danskan, fågel)..

Jag gnetar vidaren med wordblitz.. Jag spelar inte med så många, och dom jag spelar med klår mej in på bara benen..

En är för övrigt en gammal elev, som inte skäms alls för att spela skjortan av sin gamle lärare.. Nån enstaka gång  h a r  jag vunnit över henne..

En annan är en före detta kollega, och  h e n n e  klår jag en gång på tjugo.. Eller tretti, typ..

En tredje, som för övrigt är vänlig nog att  u p p m u n t r a  mej samtidigt, som han mördar mej, är en bloggbekant från Norrland.. Honom har jag klått sju gånger av, tja jag vet inte hur många gånger.. Det närmar sej astronomiska siffror..   

Nummer fyra är min systerdotter.. Hon sitter uppe i Småland och flår skinnet av sin moster.. Samtidigt som jag ständigt förlorar, är jag inte så lite  s t o l t  över henne.. Henne har jag aldrig vunnit över..

Det är dom fyra jag spelar mot.. Man kan fråga sej varför jag inte väljer  a n d r a  motståndare.. Jo, försöker jag mej på  d e t  träffar jag på likadana fantomer, som dom ovan nämnda.. För övrigt är jag missledd nog att  u n n a  dom fyras gäng att vinna.. Även om jag unnar mej själv det i ännu högre grad..

För ett par veckor sen var jag uppe på 5020 poäng, men halkade snabbt som ögat ner till runt 4000 igen.. Nu åker jag berg-och-dalbana runt 4500..

Bryr jag mej.. Ja min själ,  d e t  gör jag.. Även om jag försöker intala mej att det bara är en lek.. Utan betydelse alls.. 

Igår var jag  d ä c k a d.. Förkyld och med värk i rygg, armar och ben.. Och det var förmodligen lagom åt mej.. Idag mår jag betydligt bättre..

En blomma som uppmuntran skänker jag mej.. "Håll till godo.. Jag förtjänar den för träget arbete och ständiga förluster"..

Första onsdagen i juli har sedan hedenhös varit marknadsdag i Sölveborg.. För ett antal år sen bestämde höga vederbörande att dagen skulle utökas och bli en festival.. Killebom kallad..

Igår inföll begivenheten, vilken knappt förtjänar den beteckningen.. Det mesta som salubjöds var kläder, kläder och åter kläder.. Förmodligen sydda av magra barn i något U-land..

Vad vi såg var troligen början till slutet på marknadstraditionen.. Det kommer att gå med sommarmarknaden som med höstmarknaden.. Den självdog för ett par år sen..

Ja, ja, "sic transit gloria mundi", som lilla romartokiga Hallon skulle ha sagt.. 

Dom enda marknader, som har nåt intresse, är medeltids- och- vikingamarkanderna, där seriösa hantverkare visar upp sina alster..

M i t t  bestående minne av sommarmarknaden är ont i benen.. Jag gick för mycket och för snabbt på stumma underlag, och dessemellan stod jag då och då stilla på samma  underlag, och  d e t  gjorde inte saken bättre.. Man är ingen  u n g d o m  längre..

I går tog jag inga bilder.. Fotot ovan har nåra år på nacken..

På lördag ser jag faktiskt fram emot medeltidsmarknaden.. Jag vet inte om jag ska handla nåt, men det är roligt att gå omkring och kolla.. Agneta brukar köpa hemstickade yllesockar i alla de färger, men jag tycker det känns motbjudande att köpa tjocka vinterplagg en het sommardag..

Om jag vore ung och begåvad skulle jag utbilda mej till  f o t o g r a f.. Jag inbillar mej att jag har blick för motiv, men saknar verktyg för att göra dom rätttvisa.. Och det skulle man lära sej på en gedigen utbildning..

Den här  s t o l e n  som jag precis lyckades fota  o c h  kopiera skulle jag kunnat göra åtskilligt mera av, om jag vetat hur man gjorde..

Jag skulle vilja fylla ett ark tätt, tätt, med mindre bilder på stolen.. D e t  skulle blivit en verkligt intressant bild, men, som sagt, jag vet inte hur man gör..

Hela tillvaron är fylld med motiv.. M e n.. vet man inte hur man ska förvalta upptäckten, ja  d å  sitter man där och "hurrar och tycker skjortan är trång".. Som han sjunger Olle Adolphson..

Biggarråerna, som alla sitter i toppen på träden, börjar mogna.. Håll till godo måsar och kajor.. Jag kommer inte åt dom.. Faktum är, att jag inte missunnar fåglarna ett och annat skrovmål.. Dom har det knepigt nog med att föda sej och ungarna.. Men  n å t  litet bär skulle jag gärna vilja har själv också..

Visst skulle jag väl kunna släpa fram stegen och klättra upp till bären, men risken är att jag kommer att ramla ner och slå mej fördärvad, och  s å  mycket är det inte värt.. Hur saftiga och goda bären än är..

Jaha, så var vi då inne på andra halvlek.. Vart den  f ö r s t a  tagit vägen är jag inte mänska att begripa.. Så fort har det gått..,

Igår kom ett efterlängtat  r e g n  och satte fart på växtligheten.. Idag blåser det, så snart är det väl lika torrt igen..

Jag känner mej stolt.. Bilden ovan tog jag precis, och lyckades föra över till datorn prompt.. Nu hoppas jag innerligt att dom, som sitter nånstans i galaxen och drar i trådarna, inte ändrar förfaringssättet igen.. Iallafall inte på länge..

Kattskrället kom precis in med en stackars mus, men åkte lika snabbt ut som han kom in.. 

Musen försökte jag inte ens rädda.. Den var nog utom räddning redan när han smet in med munnen full..

-----------

En kul grej:

Min systerdotters golden har födelsedag idag, och jag tänkte skicka en hälsning på hundspråk..

"Voff, voff" tänkte jag sända.. 

Tanklöst nog tänkte jag inte på att kolla stavningen utan klickade iväg alstret obesett..

Hundhälsningen jag skickade löd "Våfflor, våfflor"..

Jag ringde omgående hundens mänska och förklarade.. Annars hade familjen nog misstänkt, att jag helt tappat förståndet..