I dag är det den elfte maj, jippii...

--Jaha, undrar givetvis varje förnuftig person i det här landet.. --Vad är det för märkvärdigt med det då.. 

Varje förnuftig svensk  u t o m  alla förnuftiga och oförnuftiga i  M ö r r u m.. För i dag är det Mörrums  n a t i o n a l d a g.. Den dag då notdragningen efter lax i ån börjar.. Och då hela byn festar med tivoli, marknadsknallar och annat kolifejs..

Och alla  u n g a r  köper ärtrör.. Och klipulver och andra vedervärdigheter..

Att just den här dagen blivit Mörrums nationaldag beror på två saker: Laxens vandring upp till lekplatserna i ån och kalenderomläggningen på 1700-talet..

Under den gregorianska kalenderns tid hade man fiskepremiären förlagd till den  f ö r s t e  maj, men ur led var som bekant tiden, och ingenting stämde längre.. Så man flyttade tiden 11 dagar.. 

Ingen lax i ån den  n y a  första maj.. Först den  e l f t e  kunde man börja fiska.. Alltså blev den 11:te maj Mörrums nationaldag.. 

Ska jag åka bort till Mörrum i dag..

Aldrig i livet..

,

Om jag inte ska åka till den elfte maj, vad ska jag då hitta på denna lite surmulna lördag.. 

Tja, inte särskilt mycket, antar jag.. Läsa lite, sticka lite, spela lite quis och blitz, lösa ett och annat korsord också, kanske..

Vad jag  i n t e  ska göra är städa eller åka och hälsa på nån.. Det sista av kalopsen ska jag ha till lunch.. Det ska blli skönt att bli av med  d e n..

Jojomän.. Flytten av fjärilsbusken gick bra.. Visserligen hade den djupa rötter så jag fick gräva ordentligt för att få upp den, men  p l a n t e r i n g e n  gick som en dans..

Man kan se dom nya skotten längst ner på plantan.. Resterna av dom gamla stjälkarna får sitta kvar tills dom ramlar bort av sej själva.. Jag känner mej väldigt nöjd med flytten..

"Idag var vi på Listers Huvud.. Jag kan verkligen rekommendera ett besök i den vackra bokskogen där", skrev min systerdotter på facebok efter träffen i går.. Och glad blev jag.. 

Hon och hennes familj bor i Småland, och dom konstaterade att naturen här är annorlunda mot naturen där.. Till blekingenaturens fördel, kan man förstå..

För nåra år sedan, då jag fortfarande var lite smått intresserad av att safta och sylta, fick jag för mej, att jag skulle laga till  k v i t t e n m a r m e l a d.. Var jag fick frukterna ifrån kommer jag inte ihåg, men marmeladen blev superb.. Inte att lägga på smörgås, men väl som tillbehör till kött..

Och så planterade jag givetvis en kvittenbuske vid östväggen..

Tja, nån mer marmeladtillverkning blev det inte.. Intresset var borta, men  b u s k e n  är  kvar.. Jag har faktiskt försökt att få bort den, men den är alltför livskraftig för att jag ska kunna  g r ä v a  bort den.. Så den får stanna.. Och blommorna är vackra trots att dom envisas med att krypa på marken.. Nu kommer jag aldrig att röra den mer.. Den ska få utvecklas enligt egen smak.. Precis som katten.. Och jag själv..

Till höger på bilden syns jättedaggkåpa.. En favorit som jag har spritt lite varstans..

Idag är det  k l ä m d a g.. Inte för att det rör mej.. Jag har klämdag alla dagar i veckan.. 

Jag måste åka och handla.. Kattmat och koskit.. Åt var och en det var och en kräver.. Själv ska jag göra slut på det sista av kalopsen.. Fantasin får avgöra vad det blir..

I höstas fick (läs tiggde) jag en buske som skulle slängas.. "Den var inte livskraftig", sa hon, som stod med spaden i hand för att gräva upp den misshaglige..Men jag, född optimist, trodde att busken skulle trivas bättre om den fick flytta till en annan miljö.. Och där står den nu:

Och där har den stått ganska länge, och ingenting har hänt med den.. Alla andra buskar och träd grönskar och blommar, men  i n t e  busken..

Jag började misstänka, att den inte överlevt, så jag tog råd av en granne, som jobbat som parkarbetare hela sitt liv..

Jodå, busken var stendöd, så nu får  j a g  fram med spaden..

Frågan är vad jag ska plantera där i stället.. Jag har ett par buskar att välja mellan, så jag behöver inte fara till plantskolan.. Och avliva spargrisen..

Det lutar åt att min mörklila  f j ä r i l s b u s k e  får byta miljö.. Den är det iallafall liv i.. Dessutom står den alldeles för nära lagerhäggen, så det blir bara win-win om jag flyttar den..

Den är tämligen nedklippt min fjärilsbuske.. Dessutom har smultronplantor invaderat den.. Det får bli flytt.. Pronto..

Det är Kristi Himmelsfärdsdag i dag.. Jag är absolut inte bokstavstroende, men jag tycker intensivt illa om när nån kallar dagen för Kristi Flygare.. Det är inte roligt, bara plumpt..

Idag skulle man egentligen åka till Danmark, för där firar man inte himmelsfärdsdagen.. Min man och jag brukare åka till Helsingör just den är dagen, och ofta hade vi fru Ferm, uppfödaren till vår första hund, vackra noffen Joker, med oss.. 

Och så  h a n d l a d e  vi.. Fru Ferm köpte dagligvaror och förståndiga saker.. Jag och min man köpte skinka och sprit.. Och  g o d i s  och annat, som inte tillhör livets nödvändighter..

Puh, äntligen.. Jätteväxterna i sydfönstret är äntligen borta.. Ett par "ättlingar" behöll jag iallafall:

Det kostade på, minsann, att bära ut jättekrukorna.. Jag fick jobba med dom på trappan för inomhus hade det blivit för mycket jord och bråte..

Väldigt  l j u s t  blev det inne i vardagsrummet efter "trädgårdsarbetet"..

"Om jag skulle köpa mej ett läppstift", sa en väninna nån gång i höstas.. 

"Det kommer hon  a l d r i g  att fixa", tänkte jag.. "Lika bra att  j a g  gör det åt henne"..  

(Väninnan har nämligen  a l d r i g  ägnat sej åt nåt så (Jag höll på att skriva  v ä r l d s l i g t) som att sminka sej..

Och sen glömde jag förstås bort vad jag tänkt mej.. Ända till i går.. Då ringde min väninna och bjöd mej på sitt födelsekalas som i dag..

Nu var det dags att skaffa läppstiftet jag tänkt mej som present till väninnan..

D  e t  blev en lyckad present.. Väninnan blev jätteglad, alla andra gäster skrattade hjärtligt och jag, jag klappade mej på axeln och sa, att, alldeles värdelös är du inte..

Fast, när det gäller dataspel så  ä r  jag värdelös.. Även om jag hittar många ord händer det gång på gång att jag schabblar bort mej, antingen genom att stava fel, eller darra på handen eller tillåmed skriva ordet  b a k l ä n g e s.. Hur man kan göra det begriper inte ens jag själv..

Särskilt illa går det för mej när jag "spelar" mot sådana som jag innerligt gärna vill visa mej på styva linan för.. 

I morron kommer jag att få kärt besök.. Då kommer min systerdotter från Nybro med man och son.. Dom vill ta mej med ut i den blekingska våren och grilla.. Jag tror minsann att jag ska ta med dom till  k u n g e n s  grillplats högst uppe på Listers huvud,  varifrån man har en vindlande utsikt över grönska och hav.. 

Jodå, grillplatsen  ä r  kungens.. Han fick den av försvaret, som haft nån slags anordning där i många år.. När den avvecklades fick majestätet stället i femtioårspresent.. 

Nu tror jag förstås knappast att kungen har  v a r i t  på sin grillplats nån gång.. Synd, jag  tror faktiskt att han, som gammal scout, skulle gilla platsen..

Uppe till höger ser man betongresterna av försvarets anordning.. Bilden tog jag för sex år sen en tidig vårdag.. Jag och Agneta skulle upp och grilla den dagen vill jag minnas..

Samma dag tog jag kortet från "Engelska källan" ut mot Hanö.. Fast hur man kan kalla en liten havsinbuktning för källa begriper jag inte.. D e t  vattnet smakar nog inte så gott om nån skulle få för sej att smaka på det..

Idag har jag suttit 40 minuter i en stillastående bilkö på motorvägen mellan Sölvesborg och Karlshamn.. En olycka hade skett i höjd med Mörrum och motorvägen var avstängd i båda riktningarna.. Jag kan just undra hur långt kön sträckte ej.. En mil i vardera riktningen är nog inte att ta i.. Nåja, vi får veta i morron när tidningen kommer..

Det kom ett efterlängtat  r e g n  i morse.. Gott för mina dahlieknölar.. Och givetvis för  a l l  vöxtlighet.. Det är torrt i naturen.. Det  b r u k a r  det vara i maj.. Maj förresten.. när blev det m a j.. Det var ju alldeles nyss februari..

Är det nån, som kommer ihåg "Skamhörnan", den förvildade och förvuxna hörnan i trädgården..  

Efter tre år och diverse felspekulationer (potatisodling bland annat) ser nu skamhörnan ut så här:

Det höga gräset och pinalerna i bakgrunden tillhör grannen.. På skamhörnan växer numra gräs, och syrenbuskarna, som så smångon ska bilda en doftande häck, grönskar.. En del har tillåmed blomknoppar..

Ett litet fågelbärsträd växer precis mitt i den blivande häcken.. Det hela blir nog väldigt bra om ett par tre år..

Jag gick ut i trädgårn med kameran i högsta hugg.. Faktum är, att jag tänkte fota mina blommande fågelbärsträd, men så fick jag syn på dom  h ä r  små förtjusningarna:

Nån slags liljeväxt är det.. Tulpaner kanske.. Men dom är väldigt låga och klena för att vara tulpaner.. Jag kan inte minnas att jag har planterat dom här minilökarna.. Dom har kanske gjort som ogräset: flyttat in av sej själva..

Inte för att det kan intressera nån, men jag berättar ändå, att idag har jag lagat kalops,, Så nu har jag mat flera dar.. Först äter jag maten som.. just det.. kalops..i ett par dar.. Sen får det bli nån annan slags gryta, kanske med lite svamp och grädde i såsen.. Och till slut blir det pytt i panna, skafferirensning, som min man brukade kalla det..

Sommaren fortsätter, men idag är det inte lika varmt som det varit dom två senaste dagarna..

Jo, när jag som bäst höll på att fota smålökarna snurrade det plötslit till i kameran och jag fick se den här bilden:

Vad jag begriper så är det nån slags selfie, men jag har aldrig  m e n a t  att det skulle bli en sådan.. Telefonen  d e n  lever sitt alldeles  egna liv.. Precis som katten..

Jag undrar om jag inte håller på att bli smått elektronikberoende...

Det är, eller  v a r , så här:

I går morse strejkade min telefon och vägrade släppa ut mej på nätet..

"Låt den tjura", tänkte jag.. "Den kommer väl på bättre tankar så småningom"..

Men si (som det står, ni vet var) det gjorde den inte.. I morse var det fortfarande dött på linjen, men då for jag iväg till Elgiganten och bad om råd.. 

Nånting hade hängt upp sej, sa gigantmedarbetaren, tryckte på nåra knappar och, vips, var ordningen återställd..

Nu kommer jag tillbaka till frågan om elektronikberoende.. Jag brukar spela lite quis och bygga lite ord då och då under dagen, men framför allt innan jag ska somna, och precis efter det jag vaknat.. När jag plötsligt inte kunde det längre kändes det kolossalt tomt.. Övergivet nästan.. Tja, alla di sorter..

Vi har haft två helt fantastiska sommardagar här vid Hanöbukten.. Jag gick precis in efter att ha suttit ute i kvällssolen och stickat så smått.. 

När jag satt där ute märkte jag att ett gäng  k r å k o r  var väldigt upprörda.. Dom gjorde störtdykningar mot grannens häck och skrek, hest och hotfullt..

Jojomän, i häcken satt en liten vit katt med svart svans och tryckte.. Tydligen känner dom igen en presumtiv dråpare när dom ser en..   

Vilande dråpare.. Jag önskar han inte vore så jaktmedveten.. Men.. en katt är en katt är en katt..

Sommaren har kommit.. Förhoppningsvis för att stanna.. Det  b l e v  grönt till Valborg trots att det verkade ha stannat av för ett par veckor sen..

Jag var ute för att fota trädgårn den första maj, och då kom herr Rönnerdahl för att dra sitt strå till stacken.. Förtjusande som han är (mitt konstaterande) stal han hela föreställningen..

Vi är tre gamla barn från avkroken vi bodde i när vi var små.. Ibland träffas vi och går ut och fikar eller äter en bit mat.. Det är R. äldst av oss och den enda gossen i skaran.. Och så är det U. och undertecknad..

I eftermiddag ska vi träffas på konditori Kristin i Karlshamn och det ska bli trevligt..

Rensningen av uppfarten fortskrider enligt planerna.. Igår lyckades jag dessutom gräva ner mina dahlieknölar.. Det skulle behövas lite  r e g n  för att dom ska må bra och börja växa..

Visserligen har jag en  k r a n  på utsidan av huset så jag kan  v a t t n a, men när jag försökte släppa på vattnet igår hade kranen beckat fast och går inte att rubba.. Inte ens med hävstång gick det.. Jag får ringa rörmokarn.. H a n  bör väl kunna fixa så jag får vatten..

Jag har en vacker herrgårdsbegonia, som jag fick av Agneta för flera år sen.. Förra året var den så vidlyftig att jag fick sätta den i en spann.. Hela ekipaget åkte ner i källaren i höstas, och när jag tog upp det häromdan såg det ut så här:

Dom här enorma stänglarna tänker jag klippa ner duktigt.. Om det börjar växa blad och blommor på dom,  blåser hela härligheten sönder på nolltid.. Även om spannen står någorlunda skyddat på trappan..