--Matte, ligger  R o m  lika långt bort som Store mosse.. Lilla Hallon lägger huvet på sned och ger matte sitt vackraste leende..

--Varför frågar du det.. Matte ser förvånad och aningen misstänksam ut..

--Du har väl inte tänkt dej en  d a g s u t f l y k t  till Rom.. Dom funderingarna kan du glömma på en gång.. Rom ligger mycket, mycket längre bort än du nånsin kan tänka dej..

--Och för övrigt så ligger det Rom, som du tänker på, förskräckligt långt tillbaka i  t i d e n  dessutom..

--Men matte, tiden är ju nåt så  m ä r k v ä r d i g t.. Skulle man inte kunna dra den baklänges precis som man drar den framlänges på vårarna.. Då vore det ingen konst att resa till det Rom som  j a g  vill åka till..

På det förslaget har matte tydligen inget svar.. Hon drar djupt efter andan och verkar tänka efter ..

--Lilla, lilla Hallon.. Du har fått fyra tassar.. Sätt dom stadigt i marken och stanna där..

--I n g e n  kan vrida tiden tillbaka..

--Och för övrigt tror jag inte du skulle trivas särskilt väl i det gamla Rom.. Där var det hett på sommaren och luktade förskräckligt.. Trångt och bullrigt var där också.. Och ont om mat.. Små hundar fick akta sej väldigt noga för att inte bli sparkade av grova fötter..

--Är det  s a n t.. Lilla Hallon känner sej besviken.. Nästan uppbragt.. Rom som var så fantastiskt.. Med palats och kejsare och enorma rikedomar..

--Tja, säjer matte och ler lite vemodigt.. Kejsarna och prakten fanns förstås.. O c k s å ..  Men mest var Rom att likna vid en trång och stinkande sumphåla..

Lilla Hallon känner besvikelsen som en klump i sin lilla mage.. Jag, som hade såna höga tankar om  kejsarnas eviga stad..

--Gaska upp dej vovven.. Snart har vi  k ö r s b ä r  och då får du äta så många du vill.. Matte rufsar om i pälsen på mej och genast känns allt lite lättare..

..Och lilla mor snusar och snarkar..