I går kom matte hem med två tavlor.. En med stora blommor på, som hon har tyckt om länge, och en liten en med en spretig tupp på, som hon inte alls gillade när hon såg den första gången..

--Varför tyckte du inte om  d e n  bilden, matte.. Den liknar ju dej själv på mer än ett sätt..

--Just därför vovvarna.. I n g e n  gillar att känna sej som en spretig  f å g e l.. Iallafall inte till att börja med..

--Men ju mer jag tittar på "lilla göken", som jag har börjat kalla tavlan, desto mer tycker jag om den.. Med allt dess spret.. Jag   t y c k e r  faktiskt att den liknar mej..

Inte på utsidan, men  i n u t i  känner jag mej ungefär så.. I mina bästa stunder iallafall..

--Tittar ni lite noggrannare ser ni  nog att fågeln har en prinsesskrona på huvet och så glänser den som smaragd.. Det är faktiskt en väldigt vacker fågel..

--Betyder det att du har en vacker  s j ä l,  matte.. Med prinsesskrona på huvet.. Och smaragder i fjädrarna..

Hundarna börjar bli intresserade.. Mattes funderingar är inte alldeles åt pipsvängen, tycker vi..

-- Vovvarna, vovvarna.. Matte ser vemodig ut.. Men också lite glad..