--Tänk iallafall, sa matte, så mycket det händer på sex veckor..

--Både jag och vovvarna har blivit äldre.. Särskilt lilla Nellie, som faktiskt har haft födelsedag.. Gräset har börjat växa och forsythian blommar..

För sex veckor en kånkade matte dessutom upp sin blomsterlåda, den som brukar stå på trappan, från källaren.. Den innehöll, förutom tre ynkliga pelargoner, en mager daggmask och en stackars gråsugga, som matte höll på att svälja..

Tre veckor och åtskilligt med omvårdnad hade den börjat komma sej riktigt ordentligt och idag är den fin och frodig.. Så fort det går ska matte sätta ut den.. Då blir det fint på vår trappa..

Visst är livet fantastiskt, menar hundarna.. Och matte nickar, men undrar  lite kätterskt i sitt stilla sinne varför den sista bilden blev mindre än de två första..

--Visst är det naturligt, att allting växer och blir större med tiden.. Hundarna ser knipsluga ut och svansarna börjar vibrera..

--Ja, jo.. Till en viss punkt.. Sen går allting tillbaka igen och blir litet och till slut försvinner det helt..

På  d e t   örat vill inte hundarna höra.. Vi finner tröst och glädje i att allting  v ä x e r..  Således är det helt OK att våra små  m a g a r  inte  ä r  så små längre..

--Där ser du, matte.. Det är  h e l t  enligt naturens ordning att vi blir trindare och trindare.. Det skulle du också bli om du bara lät naturen ha sin gång..

Och matte blänger..