Medan vi håller på och trasslar oss fram till vår blogg får vi lyda åtskilliga kommandon.. Det allra sista lyder som följer: "skapa inlägg"..

Lilla Hallon känner ett stråk av mallighet varenda gång han passerar hindret "skapa inlägg"..

--Ser du matte, din lilla hund  s k a p a r.. "Skapar".. Det är stort, matte..

Matte svarar inte, men ser ovanligt förvirrad ut.. "Skapa", är kanske stort även för henne..

Är det nån, som minns  h ä g g e n,  som matte stal i våras och som hon skötte om och stöttade på bästa sätt.. Bland annat räddade hon den från att bli uppäten av  l ö s s..

Den här lilla plantan har kommit sej riktigt bra och nu skjuter den skott på skott..

Det syns faktiskt riktigt bra på bilden, att häggen skjuter skott.. Matte känner sej nöjd och aningen mallig..

--Var var du i går kväll, matte.. Hundarna gillar inte att matte ger sej iväg på kvällarna.. H o n  ska vara hemma och sitta i stolen med vovvarna.. Och så ska hon ge oss en liten  m a t b i t  och gå ut med oss.. Och sen ska hon se till att vi kommer i säng.. Och framför  a l l t  ska hon  s j ä l v  komma i samma säng.. Rutiner får man inte rucka på hur som helst..

--Jag var med min barndomskamrat U. i Hällevik och gick på  l o k a l.. Tittade på folk, lyssnade på musik och åt chips och drack en öl, som efter ett par timmar var ljummen och odrickbar..

--Varför lät du ölen bli odrickbar, matte.. Hundarna begriper sej inte alls på mänskors sätt att  s m u t t a  och

k n a p r a..

--Jo, den var så dyr så jag tyckte inte jag hade råd att dricka ur den medan den var god.. Då hade servitrisen kommit och tagit bort glasen.. Och då hade vi kanske måst köpa en till..

--Betyder det att du är  s n å l,  matte.. D e n  aspekten på vår mänska har vi aldrig övervägt tidigare..

--Nä, inte snål.. Men en och annan gång är jag aningen förståndig..