--Rapport är lika med eländesskildring.. Matte ser precis ut som om hon kommit på nåt revolutionerande..

--Jo men visst är det så.. Om nån skriver en bok om nåt hen har varit med om, lyfter hen fram det som var  d å l i g t  med upplevelsen.. Och kallar boken nåt med "rapport"..

--Och om rapporten gäller arbetslivet finns det ingen ände på bedrövelserna..

--Är mänskor så gnällbenägna alltid.. Lilla hunden tycker för  s i n  del, att livet är värt att levas.. Nåt elände känner inte han av.. Åtminstone inte så länge matskålen fylls..

--Det verkar så, vovven.. Det verkar så.. Jag kan inte erinra mej en  e n d a  rapport, som har beskrivit nåt trevligt..

Varken på papper eller på TV..

--Det är förresten inte bara "rapporter", som frossar i bedrövligheter.. Filmer och pjäser, svenska sådana, talar också om hur eländig tillvaron är för personerna som beskrivs..

--Och ska dom nån gång ha lite trevligt, kommer trevligheten att urarta.. Med fylla, ilska, otrohet och slagsmål..

--Ja, tillåmed med  m o r d..

--Varför det är så, vet jag inte.. Och inte kan jag begripa det heller..

--M-men  s å  har ju inte  v i  det.. Eller  h u r,  matte..

--Nä, vovven.. Har man hund, vilket  j a g  har haft sen 1972, har man det inte eländigt.. Man har det  b r a..

--Har man dessutom en trädgård att försumma kan man inte ens  s t a v a  till elenndä..