Måndag och begynnande sommar, värme och regn i trädtopparna.. Kan det vara bättre..

Nån gång förra sommaren, jag kan inte komma ihåg  n ä r  eller  v a r f ö r  köpte jag en riddarsporre.. En enda.. 

Igår satte jag tobaksplantorna i anslutning till riddarsporren i hopp om att det ska bli vackert.. Det ger sej väl så småningom..

Ibland undrar jag om jag egentligen är fullt klok.. 

Det var så här:

För många år sen fick jag en liten guldring med en mycket mörk ametist av min man.. 

Och så slarvade jag bort ringen.. 

Till och från har jag ägnat en tanke åt min vackra ring, och så skedde för nån vecka sen.. 

Minsann, om jag inte skulle läsa om ametister på Wikipedia.. 

Gjorde och fann att man kunde  b e s t ä l l a  stenar och kristaller av olika slag hos en stenhandlare i Borås..

Och så beställde jag en ametist, och den är nu på väg till mej.. Vad jag inte lade märke till var stenens  v i k t.. 

D e t  slog jag upp  e f t e r  jag gjort beställningen.. Herre Gud, nu är en ametist på ett kvarts  k i l o  på väg till mej.. D e n  klumpen kan jag  inte ha till  n å n t i n g..  Hänger jag den  om halsen stryper den mej, och sätter jag den i en ring kan jag inte röra handen..

F u l l t  klok kan jag knappast vara.. Som sagt..

Apropå att inte kunna röra  h a n d e n  så såg jag som hastigast på TV en kvinna i England, som låtit sina  n a g l a r  växa till decimeterlängd..

Hennes man fick sköta hemmet och henne så gott (eller illa) det gick.. Frun var nämligen  handikappad.. Tacka sjutton att hon var.. Med såna hemska  k l o r.. Vässade som spjutspetsar dessutom.. Allt hon kunde göra var att sitta och fila naglarna..

Tala om att vara handikappad..

Nu ska jag leta upp en vacker blomsterbild..

White Dawn för tre år sen.. Den kommer starkt i vår och kommer förhoppnngsvis att ge mej mycket glädje..