--En sak är säker, sa matte.. Jag är född i fel tid, sa hon.. Artonhundratalet hade passat mej bättre..  Där hade jag i alla fall haft en fair chans att passa in..

--Vad  m e n a r  du  matte.. Det du säjer är ju alldeles förfärligt.. Förklara.. Hundarna tittar villrådigt på varandra.. Svansarna hänger missmodigt rakt ner..

Så här är det:

Igår kväll skulle matte ringa ett samtal, men kom inte fram.. Inga signaler hördes.. Fel på mottagarens telefon, trodde hon, satte sej i bilen och åkte till mottagaren, som för övrigt var hennes syster..

Det visade sej att det var fel på  m a t t e s  telefon.. Det gick inte alls att ringa varken till eller från den.. Fast det

lyste när man satte på den..

Nu på morronen fick matte en idé..

Hon öppnade telefonen och tog ut ett par föremål, som hon inte alls visste vad var.. Och skakade om dom lite.. Sen pillade hon tillbaka dom och satte på telefonen och voilà.. Den funkade.. M e n  nu hörs inga signaler, trots att det går att komma fram.. Matte har kollat den saken från en gammal, urgammal, telefon som hon har i byrålådan till vardags..

Det är klart att det ska gå att få en ringsignal på telefonen, men matte har ingen aning om  h u r .. Ta ut inkråmet och skaka om en gång till  t ö r s  hon inte..

Hon får väl be nån hjälpa sej..

Alltså  a r t o n h u n d r a t a l e t .. Ånä.. Hundarna kan inte tänka sej matte svassa omkring i snörliv och långkjol..

Nä, nä.. Fast.. T e l e f o n e r n a  skulle hon nog kunna hantera..

Vi hade tur igår för vi fick komma till skogen.. En hel timme var vi lösa uppe vid Nytorpet.. Det var  p r e c i s  vad två små hundar behövde.. Agneta var  med och  h o n  sa att det var precis vad  h o n  också behövde.. Att matte behövde skogspromenaden var självklart..

Det var länge sen vi var i skogen.. Det har varit alldeles för hett under lång tid och varken djur eller mänska har orkat springa runt och flåsa..

Det kom regnskurar vid flera tillfällen igår, men höll uppe medan vi var i skogen..

I  n a t t  däremot var det ett förskräckligt regnande.. Hade det regnat så för nåra år sen hade vi haft källaren full med vatten.. Fast.. Det är klart.. Ingen, detvillsäja matte, har varit nere och tittat..

--Jag tror jag  v ä n t a r  nåra timmar med den kollen, säjer hon.. Har haft tillräckligt med sinnesrörelse redan idag..

Fel  å r h u n d r a d e  var det som sagt..