Agneta fixade mattes telefon i förgår.. Lätt som en plätt.. Tryckte bara på ett par knappar och så "häpp" var den som ny igen..

--Skäms du inte lite, matte..Det där borde du ha klarat själv..

Hundarna känner sej en aning besvikna på sin mänska.. En försteklassare hade förmodligen kirrat telefonen..

--En försteklassare ja, en sån liten krumelur är ju uppvuxen med elektronik..  J a g  för min del kan  a n n a t..

Matte borstar upp sej..

--Säj nåt du kan matte.. Hundarna önskar inget hellre än att matte är en dängare på åtminstone  n å t.. Att ha en mänska, som går genom livet utan att vara bra på  nånting känns en aning ängsligt..

--Tja, öäh, Jag är bra på att  l a g a  s å s.. Och  d e t  är nog ingen försteklassare..

Hundarna drar en suck av lättnad.. Alltid nåt som matte är duktig på..

Tre dar den här veckan har vi varit i skogen.. Igår var det inte mindre än  t v å  olika mänskor, som fick för sej att vi var  v a l p a r.. I själva verket är vi  v e t e r a n e r  båda två.. Lilla mor är dessutom tre år äldre än lilla sonen.. Skulle nästan tro att hon är jämnårig med matte, som ju sedan länge lever på den aviga sidan av blomstermånaden..

Nästa vecka börjar skolorna, men det är inget som bekymrar matte det minsta.. Det är nåra år sen  h o n  gick till skolan..

--Inför varenda skolstart trodde jag att jag aldrig skulle klara jobbet, suckar matte.. Jag var förskräckligt nervös, nästan ångestriden.. Men bara efter ett par minuter kände jag flyt igen.. Och trivsel.. Hade inte tråkigt en minut och kände mej alltid kompetent och alert..

--Så du valde rätt yrke då, matte..

--Absolut, men det var en ren slump att jag valde det.. En ren slump..