--Har vi en bra  b i l,  matte.. En som kan gå hur långt som helst.. Hundarna tittar uppfordrande på matte.

--Tja, mja.. En  rätt så hyfsad  bil har vi förstås, men  i n g e n   bil kan gå hur långt som helst.. Nåra år till håller den förmodligen.. Varför vill ni veta  d e t, vovvarna..

--Vi tänkte vi skulle göra en riktigt lång utfärd.. Upp till fjällvärlden är vad vi tänker oss.. Och du skulle köra oss.. Och inte skulle du missa en enda avtagsväg heller..

--Jaha, och hur länge skulle den här resan vara, tycker ni vovvarna..

--Länge, länge.. Ända till kvällen.. Svansarna går i topp och hundarna hässjar förväntanasfullt..    

Matte, för sin del, fnissar till och sen går hon och hämtar stickningen..

Hundarna står kvar och tittar snopet efter henne.. Ibland är hon svår att begripa sej på, vår mänska..

I går var det nästan storm.. En av mattes stora vallmoplantor blåste bort.. Den låg söndrig och bedrövlig ute på stora gräsmattan.. Det var med sorg i hjärtat matte bar bort den till komposten..

Vi hade främmande i går.. Mattes systerdotter kom ner för att titta till systerns hus, och då passade matte på att bjuda henne på lunch.. Köttfärslimpa var vad som bjöds.. Syserdottern tyckte det var gott, men matte tyckte det smakade mesigt.. Som en vettexduk ungefär.. Fast det sa hon förstås inte.. Men såsen var god..

Solen skiner, men det samlas riktigt mörka moln uppe på himlen.. Det blir nog regn i dag också.. Inte oss emot.. Bara det inte blir  å s k a.. 

Åska och nyårsraketer är det värsta lilla mor vet.. Vid minsta tecken till åska snor hon in under sängen och där ligger  hon sen och trycker och tror sej vara  säkerhet..