Det är konstigt.. Egentligen verkar det som om ingenting, absolut  i n g e n t i n g  händer i vår lilla värld.. Men det är inte sant.. Det händer alltid, alltid  n å n t i n g ..  För det mesta inte nåt  d r a m a t i s k t  eller  f a r l i g t.. Men ofta nåt som är  r o l i g t.. och som man kan gå och tänka på och minnas och lite smått gotta sej åt.. Nåja, det händer  s o r g l i g a  saker också.. Fast tack och lov inte så ofta..

I söndag hände nåt som kunde ha blivit både sorgligt och dramatiskt om inte min matte sagt stopp och belägg.

Så här var det:

Vi satt som vanligt och halvsov i stolen matte och jag när jag hörde nån komma på uppfarten.. Jag till att larma och föra ett fruktansvärt oväsen.. Matte, vars hörsel inte på långa vägar kan jämföras med min, försökte tysta ner mej. Men inte höll jag tyst.. Värre och värre gormade jag så matte fick pallra sej bort till dörren och öppna..

På trappan stod en välklädd och artig man och frågade på bruten svenska om matte förstod engelska.. Jodå, matte  förstår  engelska och väl är det, för hon fattade precis vad han sa, och det han sa, var att han erbjöd sej att asfaltera mattes uppfarter..

Nu är det så, att matte har läst i tidningen om bedragare, som säjer sej vilja snygga till folks uppfarter och som tar bra betalt, tillåmed i  f ö r s k o t t, och sen struntar i att göra jobbet, eller gör det undermåligt..

Givetvis tackade matte nej till erbjudandet, men  d å  försvann lite av polityren och mannen försökte börja argumentera med matte.. Och vill veta varför hon tackade nej till hans "fina" erbjudande.

--Jag har  h ö r t  om er, sa matte. Fast hon sa det förstås på engelska. 

En som tystnade och försvann som en klick smör på en het potatis var "asfaltkokaren".. Matte kände sej förstås mallig och kaxade sej lite för sej själv..

I går i tidningen läste matte om en kvinna i närheten, som  o c k s å  fått besök, men som tydligen inte riktigt kunnat göra sej förstådd när hon tackade nej till asfaltmannen.  H o n hade fått hela sin uppfart sönderhackad när hon lämnade huset nåra timmar.. Asfaltsäljaren hävdade att hon tackat ja till hans erbjudande och hade mage att kräva en massa pengar av henne.. Nåja, polisen kom och haffade bedragaren.. Rätt åt en sån skurk..

Varför berättar lilla Hallon den här historien?

Jo, för att poängtera vikten av att inte låta sej duperas av folk som kommer och gör erbjudanden vid dörren..

Även om dom  s e r  prydliga och trevliga ut så kan dom  vara  k r i m i n e l l a...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  För säkert 30 år sen köpte jag en liten väska, stor nog för plånbok och nycklar.. Den har varit behändig och tjänat mej väl, men nu hade den fått ett stort  h å l  i sidan:     Dags för ett sista farväl.. Väskan måste bytas ut mot en likan...

  Nu ska jag berätta vad som hände den här dagen, eller rättare natten efter den här dagen, för 64 år sen.. Det var så här:   Jag satt på Karlshamns Allehanda och läste korrektur till midnatt.. Det var mitt första jobb och jag hade tagit studen...

  Sicken tur att jag tvättade i går och kunde  h ä n g a  u t  tvätten för första gången i år.. I dag hade det inte gått eftersom det satt igång att blåsa nåt alldeles förskräckligt.. Hade jag hängt ut nåt på tvättpraplyn i dag hade väl hela härlig...

  Två närapå-sommardagar var vad vi fick.. Det sprakade verkligen till i naturen, och man kände, att  s o m m a r e n  var på väg (nästan iallafall).. Visserligen är det ingen  k y l a  idag, men det... gissa vad.. jo, det  b l å s e r,, Det blåser...

  Lika vacker som för 50 år sedan och  m y c k e t  större:   ...