Solen skiner varenda dag och på en del träd är bladknopparna färdiga att brista..

--Bara det inte blir ett  b a k s l a g,  säjer mänskorna och ser smått  r ä d d a  ut..

Vaddå  b a k s l a g.. Det är frost varenda natt, men inte inverkar  d e t  menligt på knopparna..

Vi, små hundar, tror, att mänskorna är så inställda på att våren har kommit, att bara  t a n k e n  på att det faktiskt fortfarande är vinter, känns främmande  o c h  skrämmande för dom..

Igår tog matte oss till Sternö, och  d ä r  är det längesen vi var..

Förr i tiden, när matte hade Joker, och sen även Piccolo, var Sternö det oftast besökta vandringsmålet..

Men för nåra år sen föll Agneta och slog sej fördärvad på sternöklipporna (bland annat bröt hon en handled) och sen dess känns det inte lika angeläget att vandra på den platsen..

Igår var dock inte Agneta med utan vi var ensamma på praktiskt hela halvön.. Och därför fick vi springa lösa..

Ända tills jag började ägna mej åt  j o r d f ö r f l y t t n i n g.. Då var det bara  e n  hund som fick gå lös..

Matte har (med stor förtjusning) ägnat sej åt fotografering denna morron.. Det är framför allt lilla mors nya  f r i s y r  som har förevigats..

--Det bästa med den nya kameran, säjer hon, är att man kan ta hur många kort man behöver.. Dom man inte gillar raderar man bara..

Så gick det inte till på sextiotalet.. Då fick matte sätta sej på golvet i matkällaren, där det var tillräckligt  m ö r k t.. Och sen fick hon krångla in filmremsan i framkallningsdosan.. Sen följde sköjlning och torkning av filmen och först  d å  kunde man se om det var nåra negativ som dög..

Sen följde en bökig process med mörkläggning, förstoring, kopiering, sköljning igen och slutligen torkning av kopiorna.. Jobbet tog flera timmar.. Undra på att matte tröttnade..                                 
                                      

Visst är det skillnad på lilla morsan före och efter att Ann hade friserat henne.. Nu är vi ganska lika, och matte påstår, att om man ska kunna se vem och är vem, så måsten man se oss  b a k i f r å n..

Lilla mor är lite  k o b e n t  medan jag är aningen  h j u l b e n t..

Matte tog också ett kort där vi är med båda två.. Nu ska vi se om hon kan få med det också..

Nähä.. På det igen..  

Viss är vi förtjusande.. (Det är jag, som slickar mej om nosen)..

--Hm, muttrar matte.. Skenet bedrar..

Fast  d e t   m e n a r  hon egentligen inte..