När vi var ute i trädgårn och gjorde sista kisserycket vid tiotiden i går kväll höll vi hundar, med våra känsliga nosar, på att storkna av en otroligt stakt lukt.. Det var nästan så vi ville vända och gå in igen..

--Ah, sa matte och blundade.. Ah så  u n d e r b a r t,  sa hon och nosade och vädrade..

Saken är den, att vi har en  m y c k e t  gammal kaprifol alldeles vid sydvästra knuten.. Där har den inte alltid stått.. Sen matte och hennes mänska planterade den nån gång under förra årtusendet har den flyttats runt lite hit och dit..

Ett tag stod vid norrväggen, men  d ä r  mådde den inte så bra..

Nu blommar den  och det var doften från  d e n  som fick matte att bli alldeles lyrisk..

Den var spaljerad, men i vintras blåste spaljén ner och matte kan inte sätta upp den, eftersom hon inte törs gå på stegen.. Hon rädd att foten ska vika sej och  h o n  gå i backen..

--Den är fin där den står också, säjer hon sorglöst.. Vem har sagt att allt i denna värld ska bindas upp på väggarna..

--Matte, ska  l i g u s t e r h ä c k e n  mot grannens se ut som den  g ö r.. Hundarna är tveksamma..

Det är nämligen så, att i den här häcken växer  l ö n n a r och  d o m  sticker ut åt alla håll.. Egentligen skulle matte helst av allt vilja ta bort häcken, men törs inte föreslå det eftersom grannfrun ser till att hennes sida av häcken  sköts.. Dessutom älskar hon häcken..

--Idag ska jag klippa bort lönngrenarna, säjer matte surt.. Roligare kan man ha..

Precis nu var matte ute och fotade häcken, men klarar inte av att peta in den i bloggen medan manussidan fortfarande är i gång..

--Vi får ta det i morron i stället.. Då kan vi visa en efterbild också..

Det har jobbats här i byn..Alldeles väldigt har det jobbats och länge har man hållit på.. Just nu bökar man omkring nere vid sundet.. Vad det hela ska gå  u t  på  vet inte hundarna.. Inte matte heller.. Så här ser det emellertid ut:

Dom här bilderna är betydligt trevligare än dom matte satte in i går på blivande Sweden Rock.. I morron visar vi lönnhäcken.. Före och efter..