Stackars matte, så lätt hon tappar fattningen.. Som igår när hon märkte att det växte gräs i hängrännan..

Alldeles hialös blev hon, och vad  v i,  små hundar begrep, så var hon färdig att klippa bort kaprifolen från ena steghalvan och sätta ihop mördarstegen och ge sej upp på taket..

Hon har emellertid aldrig orkat sätta ihop järnstegen.. Än mindre  r e s a  den, så  d o m  planerna fick skrinläggas..

Idag har hon ringt till Tony, häckklipparen, och han kommer på torsdag och fixar hängrännorna..

Friden är återställd och mattes sinnesro också..

Bilden är ett par månader gammal.. Det växer mera kaprifol på den ena stegen nu och klätterrosorna har börjat närma sej den andra.. Icke desto mindra var matte redo att ofrra hela härligheten.. Huset och sej själv också, med tankte på hur  f r u k t a n s v ä r t  tunga dom här steghalvorna är..

Nu har matte släppt bekymren med stegar och gräs i hängrännan.. Och ser med tillförsikt fram emot den nya veckan.. Tony kommer på torsdag och fixar jobbet..

I lördags var vovvarna på Stiby med sin mänska och Agneta igen.. Damerna plockade ett flertal fina stolta fjällskivlingar.. Hundarna lekte, skojbråkade, nosade och kissade.. Allt var så gott det kan vara en solig lördag i denna den bästa av världar..

Och i dag är det  m å n d a g.. Den bästa av alla veckans dagar.. Enligt matte..

--Hela veckan ligger blank och orörd framför oss, menar hon..

--Inte riktigt.. Vovvarna påminner sin mänska om att på  t o r s d a g  kommer Tony och rensar rännorna..

--Alldeles riktigt, vovvarna.. Torsdag är bokad.. Och det är jag  s å  glad för..

--Men alla dom  a n d r a  dagarna, skiner matte..