L i t e  stolt och  m y c k e t  glad är jag.. Jag har nämligen varit och handlat i mataffären i dag.. Helt allena..

Dessutom har jag duschat i källaren för första gången på minst två månader.. .Inte helt allena dock.. Det törs jag inte ännu.. En trevlig dam från Hemtjänsten var med  om-uti-fall-att.. Hennes tjänst behövdes dock inte.. Jag klarade alltihop själv.. Men det var skönt att ha nån med sej..

Precis nu kom ett häftigt slagregn och ett par åskknallar.. Den blårutiga gumman knallar på i sina stora stövlar..

Jag läser och läser, och det är om  r o m a r n a  jag mest läser.. Jag tror det är svårt att föreställa sej hur vanligt folk i Rom hade det..

G a m l a  blev dom iallafall inte.. Rom var ett sumphål med ständiga översvämningar och feberepidemier.. Visserligen sanerade kejsarna dom värsta och mest ohälsosamma ställena, men med den fruktansvärda trångboddhet som rådde och med bitvis svält och umbäranden, kunde livet inte vara lätt.

För att inte tala om dom ständiga  e l d s v å d o r n a.. Och upploppen.. Och blodbaden.. Fy håken..

Och dom, som hade det gott ställt, då framför att kejsarna, använde sina tillgångar till att smycka stan med tempel och skrytbyggen, för att inte tala om rustningar för krig, inte till att se till att folk fick nånstans att bo..

Ändå kan jag inte låta bli att fascineras av den här tiden och den här staden..