I en grå forntid fanns det en  s m ö r s å n g a r e  som hette Jim Reeves.. Det här fenomenet specialiserade sej på  sirap-smör-och tårdrypande alster.. Och  j a g  svalde förstås smörjan med krok, agn och allt.. 

Nåväl.. En sång gick ungefär så här:--You kept me awake this night.. (Han hade legat och gottat sej åt sin hjärtesorg)..

Så kan  j a g  också sjunga.. N å g o n  höll   m e j  vaken hela natten.. Förbaskade dråpare..

Så här var det-..

Kattrackan kom in med en  m u s.. Jag tog musen och fann att den  t r o l i g e n  var vid liv så jag satte ut den bland växterna på trappan.. Kattluckan låste jag så att mördaren inte kunde komma ut och plåga musen ytterligare..

Just det.. Ut kom han inte, men gudars skymning vad han  f ö r s ö k t e.. Inte förrän klockan var fyra och det började ljusna ute gav han upp.. Tack och lov hade han inte lyckats strimla vare sej dörren eller kattluckan.. Men alla ska veta att han  f ö r s ö k t e..

Ett tag for han upp till mej och började rota runt i sängen.. På nåt vis hade han klart för sej att det var jag som var mustjuven.. I hans lilla katthjärna framstod nog jag som en musätare av rang.. 

Hela dagen har han sovit som medvetslös.. Förståeligt nog.. För en stund sen gick han ut.. Måtte han inte få tag på nåt mer levande..

Här bland växtrna på trappan gömde jag musen.. Om den överlevde vet jag inte.. Den var iallafall inte kvar på förmiddagen..