Två närapå-sommardagar var vad vi fick.. Det sprakade verkligen till i naturen, och man kände, att  s o m m a r e n  var på väg (nästan iallafall).. Visserligen är det ingen  k y l a  idag, men det... gissa vad.. jo, det  b l å s e r,, Det blåser som aldrig förr, höll jag på att skriva, men  d e t  var fel.. Det blåser som det  b r u k a r,  ska det vara..

Idag tänker jag mej till värdcentralen för att få min  n y a  covidspruta.. Vilken i ordningen det är, kan jag inte längre hålla reda på.. En del bekanta har  s l u t a t  ta sprutorna.. Dom blir alldeles fullproppade med vaccin, menar dom, och anser att det inte kan vara bra.. För min del tar jag det säkra före det osäkra..

Lilla herr Rönnerdahl sover för det mesta tillsammans med mej.. För en tid sen berättade jag om att han smyger upp och lägger sej  p å  mej när han märker att jag vaknar.. Det har han fortsatt med till min stora glädje.. Jag är så glad att han finns i min tillvaro och sprider mys.. 

Inte bara mys förresten.. Möss sprider han också, fast inte så ofta.. Jag tycker förskräckligt synd om mössen och gör mitt bästa för att rädda dom..

F ä s t i n g a r  är ett rent otyg han bär med sej in.. Tack och lov är han  v i t  så dom små äcklen syns bra, och kan plockas bort innan dom suger sej fast.. Plockas bort och spolas ner i toan..

Fast..det är klart..  a l l a  ser jag väl inte.. Förhoppningsvis blir det inte  m e j  dom suger sej fast på..

Den stora frådan just nu är, precis som det brukar vara, "Blir det grönt till Valborg".. Det  s e r  faktiskt lovande ut, men det behövs  s o l..