Det är  h a l t  ute.. Halt och knottrigt.. Vi (läs matte) hade all möda med att stå på benen när vi kissrundade i morse. Vi mötte min värsta fiende, en lhasa apso, som jag alltid gormar mot.. Och som oftast gormar tillbaka.. Ingen av oss små hundar brydde sej om den andre idag eftersom vi hade all möda med att hålla reda på tassarna..

Matte, som ibland är över hövan optimistisk, blev besviken eftersom hon inbillat sej att vi skulle  s l i p p a  vinter i år.. -Förra året hade vi vinter så det räcker för dom närmaste tio åren, menar hon och ser surt besviken ut..

Matte borde ha begripit vid det här laget, att det inte är  v i  som skiver livets manus!! Eller  v ä d r e t s  vad det beträffar.

Till nåt  h e l t  annat:

Matte var på Metropolitan i går kväll.. Metropolitan i Mörrums Folkets Hus vill säja. Och lilla Hallon var ensam hemma i flera timmar. När matte kom hem efter eoner av tid var jag kissnödig intill katastrofens gräns. 

Ibland, när jag kissar, står matte och räknar. I natt kissade jag ett tjugofyrakiss och  d e t  är mycket det.