För en tid sen fick matte en ny telefon.. Alldeles gratis av sitt telefonbolag mot att hon fortsatte anlita det i ytterligare två år.. Egentligen ville matte inte ha nån ny telefon.. Hon hade precis lärt sej ringa på den hon hade.. Ringa, stänga av och på och programmera in telefonnummer.. D e t  hade hon lärt sej på två år och det var hon nöjd med..

Det fanns många finesser på underverket i fråga, som matte inte brydde sej om att ens  f ö r s ö k a  lära sej..

Och så fick hon den här nya telefonen för lite mer än en månad sen och den har  ä n n u  fler finesser.. Bara att veta, att alla dom här finesserna ligger och väntar på att bli tagna i bruk, bara  v e t s k a p e n  om dom, stressar matte smått till förtvivlan..

Instruktionsboken ligger på skrivbordet, och  d e n  törs hon inte ens titta i.. Hon vet att hon inte kan läsa den för hon förstår varken orden eller begreppen..

Ringa på telefonen kan hon och stänga av och på och programmera in telefonnummer.. Och det räcker för henne..

Lilla Framboise, Lampone, Hinnbäa, Raspberry kan inte låta bli att i sitt stilla sinne undra om inte mänskor i sin iver att hitta på nya finesser för att underlätta livet, i stället gör det  s v å r a r e för varandra..