--Jaha, sa matte när hon drog ifrån gardinerna i sovrumsfönstret.. Jaha, det var  d e n  sommarmånaden det..

Faktum är att det är sista dan på juni idag.. Det har inte varit nåt speciellt somrigt  v ä d e r   denna juni.. Svårt torrt och hett.. Omväxlande med kyla.. Mot slutet har vi i alla fall fått en del regn så nån  ö k e n  blev  inte Norje förvandlat till.. Trots att matte befarade det ett tag..

Mattes grillkväll regnade bort så nu har hon nåt att se fram emot..

Det är svårt att tänka sej att lilla mor snart ska flytta hem till sej.. Det känns som om hon  a l l t i d  har bott hos oss..

Vi har hittat på en  n y  lek, en lek som  j a g  är bäst i.. Vi tar ett stadigt tag i nackskinnet på varandra och sen gäller det att dra iväg den andra vovven längs golvet.. Eftersom jag är  tyngst och har störst mun är det oftast jag som släpar runt på  h e n n e .. Konstigt nog tillåter hon mej att göra det.. Jag undrar vad Britta ska säja när hon får hem en liten vovve med stora pälsmistor i nacken..

I morse mötte vi Hebbe med mänska igen.. H o n o m   skulle inte lilla mor tillåta att släpa omkring på sej.. Hon hotade och smädade och jag stämde i.. Väldigt morsk är jag när lilla mor anger tonen..

Matte påstår lite på skoj sådär, att lilla mor nog skulle kunna skrämma en  v a r g.. Eller åtminstone en sanktbernhard.. 

Hebbe skrämde hon emellertid inte. Han är terrier precis som vi och terriers låter  i n t e  skrämma sej.. Dom gormar tillbaka..  Fast.. lilla Hallon är egentligen väldigt beskedlig, alldeles  f ö r  beskedlig för att vara terrier.. Det är bara när lilla mor är med som jag försöker visa mej lite på styva linan..

I 25 år har matte och en väninna ordnat en grillkväll på stranden.. Det var en ren slump att dom satte igång  aktiviteten i fråga.. 

--Tänk om vi skulle ta och grilla i kväll, sa dom när dom satt på skolavslutningskaffet på Stålagården i Mörrum den där fina sommardan 1987..

Och på den vägen är det. Under årens lopp har en och annan av deras vänner varit med, men  oftast har det bara varit dom ursprungliga två damerna..

När dom firade 20-årsjubileum hade dom skaffat ett väldigt dyrt och fint vin.. Det var  i n t e  gott.. Andra gånger har dom bullat upp riktiga kalas och nån gång har dom nöjt sej med en korv..

En liten höjdpunkt på sommaren har grillandet blivit..

I kväll ska det ske igen.. Grillkalaset på stranden.. Gissa vilka som  i n t e   får vara med..

Nåja, det blir nog bara tråkigt och sandigt och besvärligt.. och alldeles, alldeles underbart.. Suck..

Åh, vilken liten mor jag har.. Jag vet ingen, som är så  m o d i g,  t u f f  och  k r i m i n e l l  som lilla mor. Dessutom är hon alldeles ljuvlig (i alla fall enligt matte och sonen). Mot resten av hundvärlden är hon lagom ljuvlig..

--Inget går upp mot att skrämma vettet ur andra hundar, menar hon.. Ju större dom är desto bättre..

Hon är  b e u n d r a n s v ä r d  min lilla mor.. eller Nellie, som hon egentligen heter..

Hoppa kan hon också.. Det är min stora bedrövelse här i livet att  j a g  inte är nån hoppare..

Det var så här:

i går till lunch hade matte gjort iordning en skål med kokt blomkål att ha tillsammans med kött och potatis. Inget märkvärdigt med det..

Efter måltiden dukade matte av och hundarna fick slicka tallriken.. Inget märkvärdigt med det heller..Nåt hände som fick matte att lämna köket för ett par minuter. Skålen med blomkål stod kvar på bordet..

Det gjorde den när matte kom tillbaka också.. Bara med den skillnaden att den plötsligt var  t o m ... Dessutom var bordduken liksom lite skrynklig..

--All sin  d a r, tänkte matte.. Åt jag verkligen upp allt det där..

Och så såg hon sej förbryllat omkring.. Av lilla mor syntees inte ett spår.. Lilla sonen satt och tittade storögt på bordet och stolen, som stod utdragen nedanför bordet, och den något skrynkliga duken..

D å, gick det upp ett Liljeholmens för matte.. Jo då.. Lilla mor låg sovandes den oskyldiges söta sömn på mattes säng.

Matte  t y c k t e  det ryckte lite i ena ögonlocket på henne.. Precis som om sov  r ä v .. Dessutom hade hon ett outhärdligt belåtet leende i mungiporna..

Alldeles  l j u v l i g  var ordet.. Alldeles ljuvlig..

För en tid sen fick matte en ny telefon.. Alldeles gratis av sitt telefonbolag mot att hon fortsatte anlita det i ytterligare två år.. Egentligen ville matte inte ha nån ny telefon.. Hon hade precis lärt sej ringa på den hon hade.. Ringa, stänga av och på och programmera in telefonnummer.. D e t  hade hon lärt sej på två år och det var hon nöjd med..

Det fanns många finesser på underverket i fråga, som matte inte brydde sej om att ens  f ö r s ö k a  lära sej..

Och så fick hon den här nya telefonen för lite mer än en månad sen och den har  ä n n u  fler finesser.. Bara att veta, att alla dom här finesserna ligger och väntar på att bli tagna i bruk, bara  v e t s k a p e n  om dom, stressar matte smått till förtvivlan..

Instruktionsboken ligger på skrivbordet, och  d e n  törs hon inte ens titta i.. Hon vet att hon inte kan läsa den för hon förstår varken orden eller begreppen..

Ringa på telefonen kan hon och stänga av och på och programmera in telefonnummer.. Och det räcker för henne..

Lilla Framboise, Lampone, Hinnbäa, Raspberry kan inte låta bli att i sitt stilla sinne undra om inte mänskor i sin iver att hitta på nya finesser för att underlätta livet, i stället gör det  s v å r a r e för varandra..

Hade inte tänkt fundera mera över  t i d e n, men idag har den ställt till det ordentligt för både matte och hundarna.. Framför allt för  h u n d a r n a.. Som nästan trodde sej vara övergivna.. 

Så här var det:

Tidigt i morse gick matte upp, rastade och matade oss och matade sej själv också.. Hon skulle ett ärende till Karlskrona, "Avkroken" som hon kallar den platsen..

--Är tillbaka om ett par-tre timmar, sa hon och fyrade av sitt soligaste leende.. --Inte längre, lovade hon..

Nu gick allt snett i Avkroken och matte kom inte hem förrän efter  s j u  långa timmar.. Då var vi trötta på att ligga och sova och trötta på att vara kissnödiga och trötta på att vara utan matte..

Glädjen blev stor när hon kom hem.. Att nåt farligt skulle kunna hänt henne hade vi inte haft en tanke på.. Matte reder sej rätt bra.. Nä, det var så himla  t r å k i g t  utan henne..

-- Kunde inte hjälpa det, sa hon..-- Det var  t i d e n  som ställde till det för mej, sa hon.. Förlåt snälla vovvarna.

´säkta  så mycke..

Visst förlät vi matte.. Men den där  T i d e n  skulle jag gärna vilja ha ett samtal mella fyra ögon med..

Det är måndagmorron och det blåser värre än värst utan att vara orkan.. Regnmolnen hänger lågt och vi gläder oss.. I alla fall matte..

--Nu ska växterna må bra, kvittrar hon och tar nåra glada små danssteg.. E f t e r  att ha fått av sej stövlarna förstås.. Jag skulle tro att var och en av dom här stövlarna väger lika mycket som lilla Hallon, så med dom på blir det sannerligen inga danssteg..

--Däremot är dom otroligt bra till att trampa ihjäl  s n i g l a r  med, menar matte och ser mordisk ut..

Snigelmördandet låg nere ganska lång tid efter det matte trampat ihjäl en hundlort förra sommaren.. Men  n u  har hon tagit upp den aktiviteten igen..

Apropå skodon.. Varken matte eller jag kan begripa varför mattes sandaler stinker kattkiss som fort det regnar..

--Måtte, måtte dom inte vara gjorda av kattskinn, säjer matte skräckslaget.. Nån katt,som kan ha  k i s s a t  i  dom, har vi inte..

Ibland har matte svår kattabstinens.. Hon har levat med missar praktiskt taget hela sitt liv.. Vissa katter, som Tajson och Busan, kan lilla Hallon mycket väl tänka sej att ha i huset, men inte nån  o b e k a n t  katt.. En sån skulle förmodligen  s t r i m l a  mej innan jag ens fattat vad som var på färde.. 

Idag stod det i tidningen att  n u , precis  n u ,  börjar sommaren.. I så fall blir det en våt sommar.. Eftersom det är höggradig ruckelvarning på vårt lilla hus, är risken stor att det kommer in vatten i källaren.. Det har det gjort förr, men sen matte lade om taket och bytte häng- och stuprännor, har det varit torrt.. Det har i alla fall inte varit nåra pölar eller snarare små sjöar på källargolvet..

Förr fick matte ofta skopa upp regnvatten och torka upp.. D e n   tiden är hon rädd för att få igen..

Go´morron och go´söndag..

Det var länge sen jag skrev om mattes "granatäppelträd".. Ni kanske minns att hon skar av toppen och satte ner den bredvid den ursprungliga plantan.. Nåväl.. Toppen började sloka härom dan så matte fann för gott att dra upp den..

Den hade inte rotat sej.. Det är konstigt, att den kunde stå så fräsch och fin i flera veckor utan rötter.. Vi begriper ingenting..

Alfaplantan, som matte kallar den ursprungliga växten, har fått en liten, liten början till en ny gren.. Den, plantan alltså inte grenen, har inte matte lyckats ta kål på.. Vi hoppas att den överlever.. Åtminstone så länge så vi kan artbestämma den..

En gång såg vi en filmad musical på TV.. Den handlade om ett biträde i en blomsteraffär..Han köpte en liten planta på torget.. Och  d e t  var ett misstag.. Plantan visade sej nämligen vara  k ö t t ä t a n d e ..

Till en början nöjde den sej med att suga lite   b l o d  från biträdets fingrar, men snart började den växa och krävde mer och mer blod.. Större och större blev den också och törstigare och törstigare.. Till slut blev den en våldsam mördare, som höll på att äta upp halva stan..

"Little Shop of Horror" hette föreställningen och varför jag kommer att tänka på  d e n  säjer sej kanske självt.

Igår kom äntligen regnet och det ser faktiskt ut som om det skulle kunna komma lite idag också.. Matte gläder sej för blommornas skull.. Lilla Hallon gläder sej åt all den goda, goda leran som blir följden av regnet..

Ibland blir matte bjuden på kalas.. Det händer kanske inte så ofta eftersom min matte inte har särskilt många bekanta.. Igår var hon emellertid bortbjuden.. Innan hon gick iväg fick hon naturligtvis se till så att lilla mor och lilla sonen rastades..

Matte var på ett väldigt trevligt kalas med massor med god mat, och eftersom min matte tycker väldigt mycket  o m   god mat lär hon sej väl smaka..

Det straffade sej.. Vågen visade att hon gått  u p p .. Jämmer och elände.. Om det finns nåt som matte är rädd för så är det att gå upp.. När hon var i 40-årsåldern la hon på sej duktigt..Det tog flera månader att plocka bort överflödet så efter den dan passar hon sej väldigt noga..

Jaha, då ska det således levas spartanskt nåra veckor.. Tallrikarna blir väl inte så goda att slicka nu när gräddsås och andra läckerheter blir portförbjudna.. Suck..

Lilla mor lever också spartanskt.. Hon har en trind liten mage, som Britta kämpar med att få bort.. Lilla mor äter

l å g k a l o r i m a t..  Och den här bedrövliga maten serveras i en knölig och ojämn matskål.. Den här matskålen, som gör att lilla mor får kämpa för att få nåt i sej, har ett skrämmande namn.. Den heter Antiglufs..

--Antiglufs.. Det låter som hämtat ur en kuslig gammal trollsaga, menar matte..

Det vore kanske inte helt fel om matte skaffade en antiglufsskål till sej själv också..