Nä, vi kom inte till Nytorpet eller Stiby i går.. I stället blev det nånting över all förväntan.. Vi kom på  u t f ä r d..  Med matte och Agneta till Stens huvud..

Först gjorde vi ett stopp vid Brösarps backar, och där for jag som en kanonkula ur bilen och försvann uppför slänten..

Matte kallade och ropade, men jag bara sprang.. Inte likt mej alls, men jag var så fruktansvärt full i min lilla hundmage, att jag bara  m å s t e  ut och hitta ett bra bajsställe..

Vi tittade på vackra blommor.. Och matte fotade..

Matte hade aldrig varit på Stens huvud.. Det hade Agneta, men glömt bort hur det såg ut där..

Det fanns många leder där, men vi valde att ta oss till toppen och resterna av fornborgen..

Det var jobbigt för mänskorna.. En har ju ont i knät och en har en taskig fot.. Men upp kom vi..

Vi mötte en och annan hund, men då drog Agneta undan lilla mor.. För att undvika vrål och morr.. J a g  har ingenting emot andra hundar, så jag fick gå kvar på stigen..

Vi var duktigt trötta när vi kom tillbaka till bilen.. Mänskorna gick ut ett litet tag till.. Vad dom gjorde då  v e t  jag inte.. Fotade nåt, kanske..

--J a g  tror dom åt, sa lilla mor surt.. Och att dom ville göra det  u t a n  tiggande hundar..

--J a g,  för min del, sa Agneta, föredrar att fotograferna  b l o m m o r  framför allt annat..

Hundarna fnissar.. Givetvis gör hon  d e t.. D o m står ju stilla..

V i  har som bekant nåra  r a m s l ö k a r  i vår glömda trädgårdsvrå.. Nedanför Stens huvud var det ett  h a v  av ramslök..

--De´du, matte.. Tänk när det blir såhär i trädgården.. Då kan du börja skörda..