--Nu gäller det att dom hänger kvar fem dar till, sa matte, och tittade ut genom fönstret..

--V i l k a  dom, och  v a r f ö r  ska dom hänga och  v a r  ska dom hänga.. Hundarna är helt förbryllade.. S å  otydligt brukar inte matte uttrycka sej.. (Framför allt inte när hon är  a r g)..

--L ö v e n.. säjer matte.. L ö v e n  är det som ska hänga kvar fem dagar till.. På fredag är det nämligen min födelsedag, och jag kan inte komma ihåg  en enda födelsedag när det har varit löv kvar på träden..

--Jag har emellertid hört  t a l a s  om en födelsedag med löv kvar, men har inget minne av den..

-- O m  löven hänger kvar på fredag ska du  f o t a  dom då, matte..

--D e t,  vovvarna, kan ni vara  h e l t  säkra på..

Vår mänska gillar att sticka, men ibland överskattar hon sin förmåga..

Så var fallet i somras: Matte köpte garn och började sticka en kofta.. Nåt  m ö n s t e r  hade hon efter vanligheten inte..

--Jag har det i  f i n g r a r n a,  sa hon stolt och vevade på..

Det gick bra ända tills hon skulle få  k n a p p h å l s s i d a n  att stämma med den andra sidan.. D å  smög det sej..

Knapphålssidan blev högre eftersom matte som sagt överskattat sin förmåga att måtta rätt..

Sticket förpassades till byrålådan och matte stack huvet i sanden.. Häromdan lyfte hon upp huvet och tog fram stickningen ur lådan.. Nu funderar hon på hur hon ska få arbetet att stämma och det med minsta möjliga jobb (förstås).. Att det måste rivas upp och stickas tilll är hon klar över..

--Tror du det blir klart till på fredag, om fem dar, matte.. Hundarna sätter sej kind mot kind och fnissar av hjärtans lust..

--Äsch.. Matte bestämmer sej för att instämma i fnisset..

Trevlig söndag ute i världen, förresten..