--Vilket tjatter.. Matte och vovven fick nästan hålla för  ö r o n e n..  Ett  s å n t  liv höll skatorna i grannens stora blodbok..

Matte ut för att kolla, och höll nästan på att falla baklänges..

Högst upp i trädet, där skatorna håller på och bygger, klängde grannens katt, Sune.. Katten klängde och skatorna flaxade.. Och skrek..

--Usch, sa matte, det  h ä r  vill jag inte titta på.. Så säker var hon på att katten skulle trilla ner och slå sej fördärvad..

Efter en stund tystnade skatorna..

--Nu dog Sune, sa matte och slokade..

Men inte.. Sune hade på nåt märkligt sätt krånglat sej ner ur trädet och gick hem med svansen stolt i vädret...

--Katter, sa matte eftertänksamt, katter är en sort för sej, sa hon.. Jag fick för mej, att hon sa det med en viss beundran i rösten..

--J a g,  sa jag argt,  j a g  skulle aldrig ge mej till att klättra upp i ett jätteträd för att kolla ett skatbo..

--Nä, du min finaste,  d u  skulle inte  k u n n a..  Även om du  v i l l e..

--Fnys..

Den här lilla gruppen köpte matte häromdan.. Den står på trappan dagarna igenom.. På nätterna tar hon in den..

Min mänska värnar om allt levande (utom spindlar, som hon är rädd för, och  m ö r d a r s n i g l a r)..

Det  k a n  ju bli nån minusgrad..

Matte klippte rosorna igår.. Det blev mycket som hon tog bort.. Ogrästunnan är alldeles full vid det här laget, och töms gör den inte förrän vecka 14..

--Det blir till att åka till tippen iallafall, du matte..

Tja..