--Faktum är, sa matte.. Faktum är, att utfallet alltid måste överträffa insatsen om nånting överhuvudtaget ska löna sej här i världen..

--Förklara.. Hundarna tittar intresserat på matte.. Tanken på nergrävda ben föresvävar oss, men vi får inte riktigt till det..

--Hrm.. Jo.. Tänk om  vi vill ställa till ett litet  k a l a s .. Och vi bjuder in ett antal personer..

--Med  h u n d a r.. Eller..

--Givetvis.. Personer med  h u n d a r..

--Och så sätter jag igång att städa och laga mat och putsa fönster och kamma mej själv och vovvarna, Och ta på snygga kläder.. Och sätta in blommor och göra så fint jag bara kan..

--Allt det här putsandet och matlagandet tar ett par dar och när sen gästerna kommer får jag stå i köket och svettas och steka potatis och vispa grädde.. Eller nåt.. Och gästerna äter och skrattar och har förhoppningsvis roligt..

--Hur mycket överträffar utfallet insatsen för  m i n  del då..

--Skulle tro att  d e n  ekvationen går back med flera hundra procent..

Hundarna inser plötsligt att det mesta här i världen faktiskt handlar om ganska enkel matematik.. Givetvis måste man ha en liten  a v a n s  på sin insättning.. Oavsett om det handlar om pengar eller trevlighet..

Har verkligen matte kommit på det här precis  n u, eller har hon alltid vetat det..

--Har nog alltid vetat det, säjer matte och suckar.. Men jag har aldrig  f o r m u l e r a t  det förrän i dag.. Har trott att dom här funderingarna berott på min medfödda  l a t h e t  när det i själva verket är glasklar matematik..

--Varför kom du på att formulera dej precis i dag då, frågar vovvarna..

--Jo, i kväll är det planerat att jag och ett par väninnor ska ha vår årliga grillkväll på stranden med mat och vin och kaffe och tårta och smågodis i mängd.. Och vädret är uruselt för en sån begivenhet.. Mycket besvär och liten utdelning.. Hoppas bara resten av sällskapet tycker likadant som jag..

--Hur  s k a  vädret vara när man grillar på stranden då..

Varmt och vindstilla.. Somrigt och ljust.. Precis sånt som vädret var under veckan som gick.. Ni vet när jag gnällde så mycket över att det inte kom nåt  r e g n ..

Tänk ändå vad mänskolivet är  k o m p l i c e r a t ..

--Måtte, måtte det komma rejält och hålla på ett tag, suckade matte i morse när hon drog ifrån gardinen..

--Vad är det som måtte komma rejält och hålla på ett tag, frågade hundarna..

Det lät ganska konstigt i våra öron.. "Komma rejält och hålla på ett tag"..

Är det nån som ska klampa in hit och  b o  här under nätter och dar..

Hundarna tycker det hela låter suspekt..

--Har jag inte berättat för er att ett  k a t t p e n s i o n a t  ska flytta in hit.. Matte tittar upp från vad-det-nu-är

hon håller på med..

K a t t p e n s..  LIlla Hallon tappar hakan.. Nåt   s å  förfärligt trodde jag aldrig matte skulle ställa till med..

I lilla mors ögon tänds ett ljus.. Det verkar som om hon plötsligt ser möjligheter där hennes son bara ser hemskheter..

--Öäh, när ska det här pensionatet komma, frågar lilla Hallon.. Svansen har tryckt sej djupt in under magen på honom..

Lilla mors svans, däremot, strävar käckt mot skyn.. Själva spetsen darrar av upphetsning..

--Förlåt, vovvarna.. Jag bara skojar.. Inte ska det flytta in nåra katter hos oss.. Vad jag syftade på var  r e g n e t , som verkar ligga i startgroparna..

Nu händer det märkliga.. Det blir i ett tag svanspositionsbyte.. Lilla mor sänker  s i n  och lilla sonens går i topp..

Aha, det var  r e g n  matte syftade på.. Ja, det verkar vara efterlängtat.. Alla mattes växter börjar törsta efter vatten och vattenspridning är förbjudet sen ett par dar..

Dom där summerwind-rosorna matte satte i höstas och som hon bar hektolitervis med vatten till, har tagit sej bra.. Väldigt frodiga och blanka är dom.. Matte mallar sej.. Precis som om det vore hennes förtjänst att dom acklimatiserat sej så väl..

Igår planterade hon en ny ros.. En vit klätterros, som hon ska försöka få att slingra runt i en rönn, som av nån anledning valt att bo hos oss.. Matte tryckte ner plantan i massor av vatten och gösseljord..

--Det här ska göra susen, sa hon belåtet och stampade till jorden runt plantan..

--Den har i alla fall överlevt natten, konstaterade vi i morse när vi kissrundade..

--Matte, vad är det allra viktigaste i ditt liv..

Hundarna sätter sej förväntansfullt till rätta, slickar sej om nosarna och väntar på att få höra att just  v i  två är det allra viktigaste i mattes liv..

Matte behöver ingen längre tid för att komma på svaret..

--Självklart att ha  h ä l s a n, säjer hon tveklöst..

Matte har nämligen fått erfara vad det innebär att  i n t e  ha hälsan eftersom hennes syster varit mycket, mycket sjuk under hela våren.. Mesta tiden har hon tillbringat på lasarett.. Svag, smärtriden och närmast apatisk..

Äntligen har systern kommit hem och har klarat av att stanna hemma snart en hel vecka.. Fortfarande är hon svag och riden av smärtor.. M e n , och det är viktigt, hon har börjat  k ä m p a .. Hon är noga med att ta sina mediciner, att äta och dricka och att vara uppe så mycket det bara går..

Hennes son har tillfälligt flyttat in hos henne..

Förutsättningen för att hon skulle få komma hem var att nån kunde bo hos henne och ha så att säja dygnet-runt-jour.. Så att eventuella försämringar kan upptäckas omedelbart och åtgärder sättas in..

Jo, hälsanaspekten begriper hundarna mycket väl..  V i  vill också vara friska..

--Men  b o r t s e t t  från att vara rask.. V a d  är viktigast i ditt liv, matte..

Terrier är  e n v i s a  små rackare, och nu har vi bestämt oss för att matte  s k a  komma fram till att just  v i  är dom  

viktigaste  p e r s o n e r n a  i hennes liv..

Matte ser ut att begripa vad vi vill komma fram till, men hon tycks vilja hålla oss på halster för hon ser mäkta pillemarisk ut..

--Tja, dom viktigaste  p e r s o n e r n a  i mitt liv bör väl vara mina  f ö r ä l d r a r  för utan dom hade jag inte funnits..

--Fnys.. Hundarna ger upp.. När matte bestämt sej för att  r e t a s  är det lika bra att avsluta samtalet.. För mot  henne kan vi aldrig vinna..

Igår kom hon hem igen  l i l l a  m o r .. Jag hörde en bil som stannade och en dörr som öppnades.. Och sen hörde jag hennes glada hundljud..

Plötsligt stod vi på var sin sida om ytterdörren och formligen  s k r e k  av glädje..

Dörren upp, lilla mor in och upp för trappan till hallen.. J a g  mötte henne på halva vägen och av pur glädje välte jag henne överända..

Sen var leken igång.. Den var  h ö g l j u d d ..

--Inte förrän nu har jag tänkt på hur  t y s t  det är i huset när bara en hund är hemma, sa matte..

H o n  hade saknat lilla mor nästan lika mycket som jag..

--Hur länge har Nellie bott hos dej nu, frågade Agneta häromdan..

Matte till att fundera:

--Stadigvarande har hon bott här sen i oktober, men dessförinnan var hon hos oss nästan hela förra sommaren..

Plus att hon bott här till och från under flera år..

Numera är hon vår hund på riktigt eftersom matte övertagit alla rättigheter och skyldigheter vad gäller lilla tuffingen..

Jag har svårt att tänka mej hemmet här utan lilla morsan.. Och det har matte också..

Vad säjer lilla mor själv då..

Tja hon sträcker ut sej på en solfläck på golvet och ser ut att finna sej väl tillrätta..

--Mår förträffligt, säjer hon.. Har alltid gjort, säjer hon.. Blir det sen lite  a c t i o n  också kan det inte bli bättre, säjer hon och suckar en djup, djup hundsuck.. En sån som vi hundar suckar när livet är som bäst..

Solen och värmen fortsätter och så gör trädgårdsarbetet.. Matte rensar bort och sätter dit.. J a g  för min del tycker gott hon kan låta det som står stå istället för att fara omkring och flytta på det hit och dit.. Den tid det tar kunde hon i stället lägga på att ta hundarna till skogen..

--Skogen är inte att tänka på så länge det är så här varmt, säjer matte..

Det är konstigt:

Är det för  v a r m t  är det inte lämpligt att gå i skogen.. Inte heller när det är för  k a l l t.. Eller  r e g n a r.. Eller är djup  s n ö.. Eller is och halka.. Eller  s t o r m  för då kan nånting blåsa ner på oss..

Det märkliga är att vi faktiskt  k o m m e r  till skogen ganska ofta trots allt..

Hoppas det sker i dag också.. Vi lugnar oss lite till med att tigga om skogspromenad.. Det händer lättare om matte får lite tid på sej att ordna lite annat som ordnas skall.. S e n  ska vi ta upp saken.. Lite  f ö r s i k t i g t till att börja med..

Matte har gått omkring och sett fundersam ut nåra dagar.. Fundersam och liksom  s k a m s e n  och  u p p r ö r d..

--Vad är det som har hänt, frågar lilla Hallon.. Är det nån som varit  d u m  mot dej..

--Dum, ja, men inte mot mej, svarar matte.. Dum, oförskämd och elak..

Det var så här:

Häromdan var matte inne i Karlshamn.. Gick och strosade lite planlöst på gågatan..

En prydlig man i trettiårsåldern kom fram till henne och frågade, mycket artigt, om vägen till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan..

Eftersom det är ett bra tag sen matte behövde anlita nån av dessa myndigheter, hade hon ingen aning om var dom befann sej, och detta sa hon med ett beklagande till mannen..

Samtidigt kom ett par i medelåldern promenerande.. Mannen vände sej till dom med ett "ursäkta mej"..

Tydligtvis hade dom inte  h ö r t  att mannen tilltalade dom så dom fortsatte sin trygga gång utan att ta nån notis om honom..

Då försökte mannen gå fatt dom.. Flera gånger med ett "Ursäkta mej"..

Paret vände honom ryggen.. Mycket demonstrativ.. S å g  honom inte, låssades inte att han fanns och fortsatte sin promenad med en aura av verklig  o l u s t  omkring sej..

Mannen slog ut med händerna och gick åt ett annat håll.. Matte stod som fallen från skyarna.. Nåt  s å n t  hade hon inte sett sen hon mobbades i småskolan..

Nu kommer den stora frågan: Hade dom här oförvitliga och hederliga mänskorna bemött  a l l a  som vänt sej till dom på det här infernaliskt avskyvärda sättet.. Eller var det för att mannen, som frågade, var  f ä r g a d ..

Matte har berättat om den här vidrigheten för ett par personer i sin närhet..

-- Sånt händer varje dag, sa dom samstämmigt.. Det är bara  d u,  som är enfaldig nog att tro folk om gott, som inte märker det..

Det är ju förskräckligt.. Om man översätter det här beteendet till hundvärlden skulle det betyda att massor med hundar blev morrade åt, bortjagade och tillåmed   b i t n a .. Bara för att dom såg ut på ett visst vis..

--Vad i all sin dar ka man göra  å t  det då.. Matte är verkligen frustrerad..

--Fortsätt du att vara enfaldig och uppför dej som du alltid gjort, menar lilla Hallon..

Men en läxa har du lärt dej.. Man kan säja att du förlorat en liten del av din tro på mänskligheten..

Till nåt annat och betydligt trivialare:

Lilla mor har sovit hos Agneta i natt och matte och Hallon har trängts ensamma i mattes stora säng..

--Trodde det skulle bli bättre om plats när vi bara var  t v å, sa matte i morse när vi vaknade..

Jag undrar om det varit trångt i  A g n e t a s  säng också.. För att tänka sej att lilla mor  i n t e  skulle hoppa upp, finns inte i världsmedvetandet..

--Go´morron och go´söndag..

Lilla Hallon klarar strupen, rättar till lagerkransen, samlar ihop togan och äntrar Rostra för att återigen leverera ett av sina odödliga tal..

--Hrm..Host..

--Vovvarna, kom så går vi en sväng..

Matte kan då sticka hål på dom finaste ballonger.. Fast, det är klart, när det handlar om promenader så är hon förlåten.. Värre hade varit om det gällt   k l o k l i p p n i n g..

Jaha, så var då rockfestivalen över.. Nån olägenhet har inte vi haft av den.. Annat än att det har varit svårt att ta sej fram på gatorna..

Matte blev otroligt mallig igår när hon glidit bilslalom mellan bilar, parkerade kors och tvärs, och massor med mänskor, även  d o m  parkerade lite hur som helst, och en av rockarna gjorde tummen upp för henne.. Och applåderade..

--Aldrig förr har nån applåderat min  b i l k ö r n i n g, sa hon och strålade hela hon..

Faktum är, att det inte hänt särskilt ofta i mattes liv att nån applåderat henne över huvud taget.. (Lilla Hallons anmärkning)..

Matte har  j o b b a t  under festivalen.. Med att bre smörgåsar i gamla tinghuset..

Hon fick nog gno på rätt bra för att hinna med, men allt utföll tydligen till  belåtenhet.. Trött var hon förstås och efter första dan satt hon och  s o m n a d e  när hon spelade röj..

En vacker morron åkte hundarna och matte och Agneta till Tosteberga.. Hundar var tyvärr inte välkomna in på ängarna, så i stället for vi ner till hamnen och gick en promenad på strandängarna.. Med mänskorna i koppel..

Kaffe och smörgås hade vi också med oss.. Fast hundarna fick förstås vatten..

Idag ska vi få vår dos med fästingmedel och det betyder att en av oss får sova borta i natt.. Det får bli lilla mor eftersom det var jag som sov borta vid förra behandlingen.. J a g  pensionatade medan lilla mor får bo hos Agneta..

Lilla mor ska levereras i kväll..

Först ska vi gå en promenad på Nytorpet.. Så vi blir duktigt trötta..

Sen ska lilla mor smörjas och följa med Agneta hem.. Jag ska sitta kvar i bilen och titta längs nosen och undra varför hon försvann..

När vi kommer hem blir det min tur att få en dos i nacken..

Solen skiner fortfarande hela dagarna.. Det har nog varit varmt att traska omkring på Sweden Rock.. Många av rockarna såg väldigt kokta ut i ansikte och på armar och ben.. I alla fall på dom ställen som  i n t e  var täckta av tatueringar..

--Matte, ska inte  d u  också tatuera dej.. Du skulle kunna rita upp hundarna och så tatuera in dom på dej.. På ett ställe som syns bra..

Lilla Hallon tyckte det var en  g o d  idé.. Det tyckte tydligen inte matte, för den blick hon gav mej kan bara tydas  som ett ilsket bläng..

Stor förvirring börjar råda här i lilla Norje.. Det vimlar av mänskor överallt.. "Kryllar" sa föga fina matte..

Ibland fungerar datorn och ibland inte.. Nu är det så tidigt på morronen att alla som går omkring och knappar på sina apparater ligger och sover.. Alltså passar lilla skrivtokiga Hallon på..

Vädret gynnar verkligen rockarna, men det kommer att gynna  o s s  också för på söndag och måndag ska det regna..

Det gläder oss omåttligt och jag antar att det inte behöver förklaras närmre..

Matte har lagat till en termos kaffe och lagt lite annat smått och gott i bilen så vi ska förmodligen på en vandring..

Lilla Hallon har börjat titta på ett TV-program som heter Biggest Looser.. Det låter ju ganska hemskt, eftersom ingen vill vara en "looser".. Ingen av  o s s  i alla fall..

Nu handlar det emellertid om en helt annan slags looser..

Man har samlat ihop ett gäng verkliga tungviktare, riktiga mastodonter, och  så låter man dom tävla om vem som tappar mest i vikt.. Till sin hjälp har dom professionella tränare och dietister..

Efter åtta veckor återstår fyra stycken.. Alla dom andra har försvunnit, men fortsätter tydligen att träna och äta sunt på egen hand.. Så helt ute ur tävlingen är dom inte..

Lilla Hallon tycker att det är alldeles förskräckligt att mänskor kan äta upp sej till den milda grad att dom vägen runt 150 kilo..

 Matte har som bekant en del bekymmer om  h u n d a r n a s  runda små magar men jag tycker att hon ska lägga dom bekymren på hyllan..

Varken lilla mor eller lilla sonen kommer  n å n s i n  att väga motsvarande i hundkilon..

--Säj inte för mycket, förmanar matte.. Ni små glufsar har aldrig sagt nej till mat.. Ni tittar alltid långt efter hinken med foder.. Precis som om ni inte tycker att ni får nog i skålarna.. Så säj inte för mycket..

--Men  r ö r  på oss,  d e t  gör vi.. Och det gör faktiskt du också matte..

--Tack för skogspromenaden i går förresten.. Ska vi inte göra om den idag..

På det begåvade förslaget svarar matte som vanligt (när hon inte riktigt  v e t  vad hon ska säja)..

--Vi får väl se..