Igår var det synd om lilla Hallon..

Det var så här:

Matte och hundarna var nere vid stranden.. Början på en längre runda.. Trodde vi, ja..

Plötsligt var det nåt som fastnade mellan mina trampdynor på ena bakfoten.. Nåt  l e v a n d e.. Som  s t a c k s.

Eller b e t s..

Med mattes hjälp lyckades jag skaka bort det bitande djuret.. Och det försvann i gräset..

Oj, oj, oj  vad det sved och gjorde ont i min stackars tass..

Vi vände hemåt på en gång givetvis.. Lilla Hallon, Hinnbäa, Malina, Framboise på  t r e  ben.. Vinglande och vacklande..

L i t e  glada blev vi när vi mötte två män, som trodde vi var  v a l p a r.. (Vi är dock veteraner båda två)..

--Fnys, ingen tar  m e j  för ungdom längre, muttrade matte.. Det är inte  r ä t t v i s t..

Nåväl.. Hem kom vi och matte baddade tassen med iskallt vatten och det hjälpte.. Sen fick vi mat och det hjälpte lite till.. Och sen  s o v  vi.. Och sen var tassen bra..

Men medge ändå, att det var  l i t e  synd om mej..

Idag är det andra dan som matte är utan bil..

--Lite trist är det, menar hon, för vädret är perfekt för en lång vandring i skogen.. Men, å andra sidan så sparar vi in på bensin.. Och det är inte fel det heller..

--Läsande, sa matte, d e t  är nåt som går i vågor..

Just nu sitter matte med näsan i en bok så fort hon har tillfälle.. (När hon inte har tillfälle också, minsann)..

--Har haft sån tur, att jag har hittat flera riktigt bra böcker, säjer hon uppskattande.. Såna böcker man  m i n n s  och gärna vill läsa  o m.. För dom  g e r  så mycket, säjer hon..

Jo då, det är väl trevligt att matte hittar bra böcker, men dom får inte vara  f ö r  bra för då är risken stor hon glömmer bort att passa hundarnas mattider och att ta ut dom på deras motionsrundor..